(Insindt) Om hufvudstadens befästande. Ur sin skendöd börjar vakna upp frågan om hufvudstadens befästande. En riksdagsman har i dessa dagar ånyo bragt den till tals och ungefär samtidigt bärmed har i bokhandeln blifvit synlig: Bör. Stockholm befästas? af J. A. H. (Aftryck ur Svenska Tidningen 1836). Denna fråga, huru rycket härom än blifvit ordadt, är likväl ej ännu nöjaktigt besvarad. Vigtiga skäl anföras ännu både för och. emot, och någon allmän opinioh om densamma kan ej sägas ännu hafva bildat sig. Må det derföre tillåtas skärskåda Svenska Tidningens i tryck upprepade yttranden af 1556; sedan den tiden hvarken tillökta eller modifierade, tyckas de utgöra militärtidningens ultimatum. — Stockholm är en strategisk punkt, börja Svenska Tidningen, ergo bör Stockholm befästas, Hvarföre är Stockholm en strategisk punkt? heter det vidare; jo, emedan staden är en ort, ett pass, en port, den enda bron öfver Mälaren, som träffas hitom Arboga ; häraf skulle då Stockholm erhålla en betydande vigt, som äfven af författaren närmare utvecklas, men, till mehn för den sak han tyckes åtagit sig att försvara, råkar han straxt derefter nämna, att 3 å 4 andra öfvergångsställen finnas mellan Stockholm och Arboga, såsom vid Aspön. Qvicksund 0. s. v., men se de hafva endast färjor, ej stadig bro. Hvad vill detta säga? Hvilken fiende påräknar väl att finna stadiga broar slagne åt sig? Är det väl den gamk prisbelönte militärförfattaren, som kunnat lömma, att äfven fienden kan slå broar och detta utomordentligt hastigt; har ej senare tidens krig uppenbarat för honom detta, och att en öfvergång blir mer fruktansvärd, ju mindre man änntt ana stället der den skulle ske. Efter hvad vi sålunda sett, är således Stockholm ej den enda orten, passet eller porten; der gifvas flera, eftor hvad författaren påstått. Ett pass, som kan kringgås, säger författaren vidare, gör ingen nytta; således, för att Stockholms befästande skall göra nytta, bör hela. mälarkusten, d. v. s. alla mellan Stockholm och Örebro befintliga pass befästas. Om löjligheten och skadligheten af dylika kordongsystem se Hazelii eller Lefrene krigskonst.. :Om kostnaden derför rådfråga dem, som känna hvad våra ännu ofullbordade och troligen aldrig färdigblifvande fästningar kosta. : Författarens bevis för vigten af Stockholm såsom en ort, ett pass, en port, en bro öfver. Mälaren, tro vi oss härmed genom hans egna ord hafva bevisat vara ett falskt bevis... Nu kommer författaren till en annan fråga: Gör Stockholms egenskap af hufvudstad det angelägnare att befästa staden än om den icke vore hufvudstad? För att besvara denna, så talar författaren först om befästandet af hufvudstaden i allmänhet, anför åtskilliga skäl för och ett motskäl, hoc est den stora folkmängden, som skall förses med föda, de många bouches inutiles, går derefter öfver till hvad som skall göra Stockholm. vigtigare än andra hufvudstäder, och påstår att staden ligger vid vår yttersta östra gräns; att den blir första föremålet för en ister ifrån kommande fiende, att fiendens landstigning ej kan af våra sjömän hindras, att fienden.: en gång landsatt, :ej kan emotstås, och således, emedan fienden, enligt författaren, anfaller Stockholm, och det obefästade Stockholm, enligt samma auktoritet, ej kan försvaras, så följeratt fienden tager Stockholm, och tager fienden Stockholm, så tror samme författare, att dermed har fienden gifvit.oss dödshugget, alla pulsar skulle stanna, och evig natt betäcka oss. Såsom en sann patriot: kommer derföre författaren i Svenska Tidningen, ledd af sina sista vigtiga skäl; till den slutsatsen: att Stockholm bör befästas, men (och häri, liksom i allt det öfriga, råder den mest förekommande och frappanta öfverensstämmilelse med den nedsatta komitens åsigt) ej med: några fästningsverk, som kunna motstå Jartillerioch ingeniöranläggningar: nej