ENGLAND. Mordförsöket mot franska kejsaren har åter bragt å bane frågan om de politiska flyktingarne och möjligheten af en modihkation i der asylrätt, som England beviljar dem. Att franska regeringen kommer att, vidtaga några åtgärder i och för utverkandet af denna mo: difikation, synes vara otvifvelaktigt att döma af de uttryck presidenterna i de stora statskorporationerna begagnat i sina tal-till kejsaren. Enligt ett rykte i Paris skall hr Persigny redan afsändt en not till lord Clarendon rörande detta ämne. En annan fråga blir det, huruvida den engelska regeringen numera skall vara villig att hörsamma det så ofta framstälda och lika ofta afslagna yrkandet om flyktingarnes bortvisande från England. En artikel uti den ministeriella Morning Post anser en dylik åtgärd förenlig med den ens; gelska statsförfattningen; deri yttras bland annat: Helt säkert skulle man, utan att göra något intrång i våra traditioner och vår statsförfattning kunna utfärda och tillämpa en lag. som hindrade de utländska rebellerna att vistas här, för att sammansvärja sig mot dynastierna och regeringarne uti de. länder, som de tillhöra... Deremot yttrar sig den för sina antipatier mot franska regeringen bekanta Morning Chronicle i motsatt syftning: Att de brottslige, säger tidningen, denna gång begifvit sig från England till Frankrike, ä en fullkomligt likgiltig omständighet. Våra nationella plägseder beröfva våra myndigheter all makt att lägga hinder i vägen för främlingar att komma och gå, eller för deras handlingar, hvilka de än må vara, förutsatt, att icke något positivt brott ligger dem till last. I samma anda utlåter sig Times.: England skall aldrig för politiska angifvelser utvisr främlingar; den engelska lagen tillåter dock en sträng bestraffning af sådana personer, om hvilka det kan bevisas, att de deltagiti sammansvärjningar mot ; främmande regenter. Uti en ny artikel uttalar sig Morning Post ännu bestämdare för en modifikation uti lagstiftningen om utländningarne. Tidningen erinrar, att parlamentet redan flera gånger, senast år 1848, bemyndigat regeringen att hålla uppsigt öfver främlingarne och att ur England förvisa dem, som missbruka. den den förunhade gästfribeten. Den ministeriella tidningen tillstyrker återupplifvandet af detta redan år 1849 tilländalupna bemyndigande, samt att en statssekreterare må. erhålla rättighet at: utvisa främlingar, med förbehåll att skäler derför skriftligen uppgifvas, samt att främlingen eger att vädja till det hemliga rådet — sTimes, å sin sida innehåller äfven en my uppsats i detta ämne, och står fast vid si åsigt, att hvarje utomordentlig åtgärd mot de i England varande utländningarne är olaglig En korrespondent från London till fransk: tidbingen Pays? berättar, att ostindiska kompaniets direktörer erhållit officielt tillkännagifvande, att den bill om förändring i Östindiens förvaltning, som. regeringen ämnar. förelägga parlamentet, kommer att bland annat innehålla ett förslag om godtgörelse åt komaniet i enlighet med parlamentsakten af å 833. Direktörerna skola till svar å dett: meddelande förklarat, att de med alla laglig: medel skola motarbeta billens antagande. Drottning Victoria. har afsändt ett särskil sändebud, för att framföra hennes lyckönskar till kejsaren för hans räddning. Den 17 dennes anlände prinsessan af Preussen till London, och den 19 inträffade prin sen af Preussen derstädes. BELGIEN. Justitieministern har till deputeradekamma ren ingifvet ett förslag om polislagstiftninger i afseende .å utländningar. TYSKLAND. Preussen. Prinsen af Preussen afreste der 17 Jaunari med en svit-af 19 personer frå Berlin till London, för attöfvervara förmälningsakten. mellan sin son prins Fredr. Wilhelm och prinsessan Victoria... KL. 11 på aftonen andre dagen ankom han till. Calais och skulle genast gå ombord för att passera Kanalen. Uti flera trakter af Schlesien; äfvenson Krakau, hade man den 15 dennes förspor starka jordbäfningar. : -Tyska förbundsdagen -har den. 14 denne: beslutat att om-fyra veckor fatta beslut med anledning-af det betänkande som utskottet för holstein-lauenburgska frågan afgifvit. Dansk: sändebudet, som tillkännagifvit att från kabinettet i Köpenhamn snart skulle ankomma er förklaring öfver. de -lauenburgska besvören reserverade sin regerings ställning och lofvad: att den skulle opartiskt pröfva frågan. Enligt Zeit. skall utskottets betänkande ) holstein-lauenburgska frågan gå ut på att dc för Holsteins och Lauenburgs grundlaglig: ställning under åren 18534—56 utfärdade för ordningar icke kunha anses öfverensstämm: med tyska förbundets fundamentallagar, och att den hertigdömena tillförsäkrade jemlik: och sjelfständiga ställning 1 helstaten ickt kommit dem till. godo. ÖSTERRIKE. Knappt hade underrättelsen om mordförsöket mot kejsar Napoleon pr telegraf ankommit till Wien, innan österrikiske kejsaren till det franska kejsarparet med telegrafen öfversände sin lyckönskan till, den underbara räddningen. Grefve Buoly österrikes utrikesminister, lyckönskade också Frankrikes sändebud i Wien, markis de Bonneville.