stigt torkunnat veridens undergang In duppio: nemligen 1:o till den 13 Juni och 2:0 till den 25! t I -Paris -stannade man icke vid förskräckelsen; många menniskor företogo sig långa och kostsamma resor derifrån, för att begifva sig till sina anförvandter i andra orter och få dö hos slägten. Den fördömda kometen öfverhopade mig med omkring etthundra bref, oberäknadt jag vet icke huru många besök och deputationer. Möjligen slippa astronomerna nu ifrån detta slags bråk för en femton, tjugo år bortåt; men man kan icke lita på att sjukan ej kommer igen efter den tiden, under någon ny form och af någon lika grundlig anledning. Förlidet år tycktes väderleken hafva återtagit sitt vanliga skick; vi hafva i Frankrike ej ens saknat den vanliga eftersommaren omkring Mårtensmessan. I vanliga år blåser sydvestvinden fem till sex månader öfver Frankrike och Tyskland till Ryssland; och då en länge rådande vind slutligen plägar aflösas af den motsatta, så blåser nordostvinden vanligen tillbaka från Ryssland i sex veckor eller ett par månader; det är då, som vi få vinter i Frankrike, eller åtminstone frost. Denna återvändsvind inträffar hos oss vanligen i Januari eller Februari; vi kunna således vid denna tid vänta oss kylig väderlek. Men då det egentligen är ostadig vind, som plägar medföra snö, och vindarne nu hela tiden visat sig stadiga, så är det sannolikt. att vi få föga snö denna vinter, och att källor och vattendrag således blifva föga ymniga nästa sommar. Sedan jag uttalat dessa väderlekspådomar, anhåller jag likväl, att allmänheten icke måtte sätta mera tro till dem än jag sjelf. Om jag än ser litet klarare i meteorologien än åtskilliga andra siare, så är detta icke något skäl att io mig mindre blind för det tillkommande än de. Det vigtigaste framsteg i meteorologien, som ännu skett, togs förlidet år, och består i det då började samlandet i parisiska observatoriet af telegrafiska meddelanden angående vädereken från Frankrikes alla orter, så väl som ifrån naboländerna samt slutligen ifrån Ryssand och Algier. Till följd af denna meteorologiska depeschvexling bör man åtminstone ieke öfverraskas oförberedd af de väderleksskiften, som fortskrida i bestämd riktning från en ort till en annan. En nyigen inträffad händelse har redan ådagalagt nyttan af detta slags varning; i slutet af Oktober tillkännagaf elektriska teegrafen en väderleksförändring, som. bebådade. nära förestående öfversvämningar från Loires bifloder i grannskapet af Blois och Tours; och genast beordrade krigsministern ett antal sappörer med nödiga verktyg till de hotade trakterna, hvarigenom till och med blotta farhågan för det förkunnade vattenflödet hann förebyggas. General Sabine, bekant genom sina vidsträckta arbeten öfver jordmagnetismen, har fortfarit att rikta vetenskapen med fortsättningen af sina meddelanden; förlidet år utgaf han ett qvartband öfver de observationer, som på engelska styrelsens befallning blifvit anstälda i Toronto i Kanada. Ett ibland magnetobservationernas resultater är att månen visar sig magnetiserad af jorden, och nästan på samma sätt som ett stycke mjukt jern magnetiseras a grannskapet af en magnet. Månne detta kan vara orsaken att månen alltid vänder samma sida hitåt? Angående månens beskaffenhet har vetenskapen fått en högst märklig uppgift af en dansk astronom i Tyskland, hr Hansen. Genom sorgfällig . granskning af vissa observationer på månen och beräkning af resultaterna, har han kommit till den slutföljden, att månen är äggformig, med den spetsiga ändan vänd åt jorden och den större ändan vänd härifrån eller utåt rymden, samt med tyngdpunkten närmare storändan. Den hitåt vända ändan är till följd häraf att anse som en fjelltrakt, svarande mot öknen Kobi på jordklotet, men uppskjutande ofantligt högre öfver månens yta, eller så högt, att icke blott alla flytande ämnen, utan äfven alla luftformiga, måste strömma derifrån och ned till den oss frånvända månhalfvan. Härigenom är då ändtligen en rimlig orsak funnen till den besynnerliga företeelsen, att ingen ljusbrytning röjer sig när en stjerna skymmes af månen. Hittills förklarade man denna företeelse blott till hälften, när man sade, att vid månkanten hvarken funnes någon slags gas eller någon slags ånga, hvari stjernljuset kunde brytas vid dylika tillfällen. Men när man härifrån slöt vidare, att hela månklotet sak-) nar både luft och vatten, förhastade man sig, enligt hvad hr Hansen nu ådagalagt. Med den form och det tyngdpunktsläge han uppdagat hos månen, äro vilkoren för lufts och vattens befintlighet derstädes icke uteslutna, utan: blott förlagda från den oss åtvända månhalfvan, till den oss frånvända, På den sistnämda skulle således äfven organismer kunna trifvas, men endast der; och br Hansen har alltså genom sina beräkningar dragit -ett matematiskt streck öfver alla spekulationer på upptäckten ifrån jorden af måninvånare och deras förmenta bygnadsföretag. Dylika upptäckter befinnas nu mång-: faldigt osannolikare i månen än på de högsta spetsarne af Himalaya. Observatorier uppväxa i England likasom genom en förtrollning. De rika aristokratiska och kommerciella penningetillgångarne, den i stort odlade mekaniken till lands och vatten, astronomiens nödvändighet för sjöfarten, skickligheten hos den stora mängden tillverkare af noggranna instrumenter, allt gynnar stjernkunskapen i Newtons och Bradleys fädernesland och i Herschels astronomiska hembygd. Såsom ett bidragande befordringsmedel kan man äfven anföra frånvaron af det slags salongslif och de tidsfördrif: som hänföra fransmännen, och hvilkas saknad föranleder engelsmän och nordamerikaner att söka en ersättning i de njutninoar.