Samma mntskotts , förslag n:o. 217, om pension still rikets ständers justitieembudsman, bestreds uti ett skriftligt anförande af hr af Zillen, hvaremot hr R. Th. Cederschiöld förordade det af reservanterna hrr Bildt. Hamilton m. fl. afgifna förslag, hvilket ock af grefve Hämilton försvarades och af ståndet godkändes, Samma utskotts betänkande n:o 221, om anslag till undersökningskostnaden för en jernvägsanläggning från Wexiö till södra stambanan, gillades äfven. Sammansatta bevillningssamt allmänna besyvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:o 12, om jagt och djurfångst, bifölls. tatsutskottets utlåtanden n:o 224, om upplåtelse åt Kalmar domkyrka af f. d. Kalmar fästning tillhörande lägenheter till begrafningsplats, samt n: 226, med stadgande i afseende å aflöning för civila embetsoch tjenstemän i allmänhet, godkändes. Samma utskotts mem. n:o 227, i anledning af er-. hållen återremiss å utlåtandet n:o 189, angående inköp af egendomen n:o 1 å Riddarholmen, lades till handlingarne, hvarjemte utlåtandet n:o 228, om förhöjning af inqvarteringspenningarne i garnisonsorteraa utom Stockholm, gillades. Sammansatta stats-, bevillningssamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets memorial n:o 43, i anledning af ännu oafgjorda frågor rörande folkskoleväsendet, lades dels till handlingarne, dels godkändes i hvad det innehåller framstäld voteringsproposition. Hr Stiernsvärd anhöll, att statsutskottet måtte erhålla. påminnelse att så fort ske kan behandla hans proposition angående förökadt anslag till H: K. H. Kronprinsen under den tid han riksstyrelsen förestår, och beslöts att skrifvelse derom skulle till statsutskottet aflåtas. Presteständet. Efter verkstäld justering föredrogs presteståndets enskilta utskotts lagafdelnings utlåtande n:o 8 med en föreslagen ny plan att insamla uppgifterna till Sverges befolknings statistik. Under diskussionen framstäldes åtskilliga anmärkningar af prostarne Emanuelsson, Rundgren, Lagergren m: fl., hvaremot afdelningens förslag försvarades af prosten Schram, doktor Sandberg m. fl. Af utlåtandet biföllos de 10 första:momenterna, hvarefter föredragningen deraf afbröts för att i aftonens plenum fortsättas. Borgareståndet. Hr Björckstförslag tilljståndets enskilta underdåniga skrifvelse, angående ändringar ilandshöfdingeinstruktionen, föredrogs. Hr: Henschen, som gillade syftet af skrifvelsen, kunde dock ej godkänna alla deri begagnade: uttryck, och föreslog derföre nedsättning af en komite inom ståndet för granskning af förslaget. Hr Björkman ogillade både motionen och förslaget, emedan han ej kunde finna felaktigheter i landshöfdingeinstruktionen vara mera allmänt erkända, då två stånd stannat emot två i denna fråga, samt yrkade afslag. Hr Björck upptog till vederläggning den siste talarens inkast, samt utvecklade motiverna för anmärkningarne emot de stadganden i nämde instruktion, som i förslaget anförts, och yrkade inhemtande af ståndets mening, huruvida en skrifvelse borde afgå. Hr Stolpe betraktade först frågans behandling ur konstitutionel synpunkt, och ansåg sig då böra på det högsta motsätta sig förslaget, då två stånd stannat mot två, och således frågan förfallit, samt klandrade att vid dylika fall den ena hälften af representationen ändock sökte att få sin vilja fram genom enskilta underdåniga skrifvelser. Derefteröfvergick taJaren till en granskning af de anmärkningar, som blifvit gjorda emot instruktionen, och anförde dervid att domaren såsom administratör egde landshöfdingen till förman och kunde såsom sådan åläggas vite, samtattistyrelsensgrundprinciplågelandssekreterarens och landskamrerarens beroende af landshöfdingen. Garantien mot dess missbruk borde sökas annorstädes. Man borde vänta till en annan riksdag, att söka erhålla en ändring på den grundlagliga vägen. Hr Lallerstedt gillade i vissa delar instruktionen och ogillade den i andra; men han ansåg i allmänhet olämpligt att stånden aflåta särskilta underdåniga skrifvelser, hvarföre han trodde det vara bäst att den nu ifrågasatta skrifvelsen finge förfalla. Borgareståndet borde kunna hoppas att göra sina meningar gällande inom representationen. I allt fall yrkade tal. att det uppgjorda skrifvelseförslaget först skulle af utsedda komiterade granskas.. Hr Ekholm förordade en skrifvelses afsändande och anförde dervid, att inom konstitutionsutskottet blifvit uppläst ett anförande af den numera aflidne person, hvilken anses som författare till instruktionen, deruti han förklarade att förslaget af honom endast varit ett utkast, hvilket dock ej tiden medgifvit att granska, utan blifvit ändock utfärdadt. Hr Rydin yrkade afslåg, under förhoppning att den nya instruktionen skulle medföra större skyndsamhet i administrativa ärenders afgörande. Hr Hasselrot instämde med hr Ekholm. Sedan -hrr Björck, Rydin, Björkman och Stolpe ytterligare utvecklat sina åsigter, anstäldes först votering om kontraproposition, dervid hr Björcks förslag segrade, hvarefter beslöts, likaledes genom votering med 27 röster mot 12, att ett särskildt utskott af 5 personer skulle nedsättas för behandlingen af denna fråga. Val dertill skulle i nästa plenum företagas. Bondeståndet. Utan anmärkningsvärd diskussion biföllos statutskottets utlåtanden n:ris 217, 219, 221, 222, 223, 226 och 228, för hvilkas innehåll förut i Aftonbladet är redogjordt. Deremot afslogos samma utskotts utlåtanden n:r 224, om upplåtelse af vissa Kalmar f. d. fästning tillhörande lägenheter, och n:o 225, om eftergift af kammarrättsrådet S. Lindberg ådömd ersättningsskyldighet. Vidare afslogs sammansatta bevillningsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 12, i anledning af väckt fråga om förhöjd afgift pr mantal till jagtkassan samt adelns inbjudning åt de öfriga stånden att besluta, det ett ombud för regeringen skulle vid banken och de särskilta lånekontoren deltaga i förvaltningen af för allmänna rörelsens underlättande upplånade medel. CEEROMTERAESERTTE ANETTES