teleskoper. Som åtskilliga bland dem fogc tära nog samma kosa genom rymden; hal man talat öm möjligheten att de härstammade från en enda komet, som blifvit sönderdelad i flera genom solens verkan. Vid hågkomsten af den utomordentliga litenheten hos en komets beståndsdelar, de stora afstånden emellan dem och obetydligheten af den verkan. som de kunna utöfva sinsemellan, inser man att en dring af dessa beståndsdelar kan lätt åstadkommas genom någon främmande massas dragningskraft, som får makt öfvcr dem. När fördes oceaner lyftas och uppröras på tusenfaldigt sätt vid ebb och flod genom månens dragningskraft, sammanhållas deras vattenmassor dock oemotståndligt genom jordens omedelbara tyngdkraft, hvilken är-nio millioner gånger större än den månen förmår utöfva från sitt stora afstånd; också blir följden att hela rörelsen inskränkes till ett vågsvall; Men i brist på en dylik sammanhållningskraft måste inträffa, att när de glesa solgrand, hvaraf en komet består, nalkas-en mera solid verldskropp så nära, att dennes dragningskraft kan verka på dem, blifva de ryckta ifrån hvarandra och kringkastade i rymden. Man har skriftligen och muntligen frågat mig hvarföre man kunnat upptäcka så många kometer år 1837, under det att man år 1856 icke förmärkte en enda. Orsaken är att mar förlidet år spanade så flitigt efter dem. All: astronomer sökte nemligen med ifver efter den komet, som återförväntades allmänt redan år 1848 och sedermera ansetts böra återkomma omkring år 1858. Dessutom ärc smärre kometer icke synliga, äfven för väpnäde. ögon, utan under -särdeles gynsamma förhållanden inom luftkretsen. Är himler mulen eller endast töcknig, så kan ingenting skönjas; och på den renaste himmel försvinna alla mattare lysnader vid stark dagning eller skymning, till och med vid lifligt månsken. I Englånd fann Herschel endast 40 timma på hela året brukbara för iakttagelser med hans teleskoper. Laplace föreslog ock at flytta stjernkikerierna upp i de höga bergsbygdernastunna och rena luft. Detta är just hvad kongl. astronomen för Skottland Piazzi Smyth har försökt 1856; han for till Teneriffa och anstälde observationer från dess vulkan Pico. Vi stå hos denne astronom i förbindelse för månkartor, tecknade under olika månskiften och betydligt öfverträffande topografiska bilder af jordiska: träkter. Man väntar med :stor otålighet efter det snara offent liggörandet af hans skörd på spetsen af Tene: riffa, der han inom möjligast korta tid hanr samla det möjligast största förråd af nyttiga. och sällsamma resultater, och det icke blott inom sin egen vetenskaps område. För geologerna upptog han t.ex. en mängd oöfverträffade fotografier af de lavalager från der ännu verksamma vulkanen, hvilka utgöra sjelfva grundvalen till hela ön; botanisterha. åter hafva i hans fotografiska utsigter tillfälle att skärskåda det ryktbara drakblodsträdet, som tillhör ett för Kanarieöarne eget växtslag och anses vara 5000 år gammalt Har det sin riktighet med denna ålder, så är detta träd att betrakta såsom patriarken för de lefvande organismerna på vår jord. (Forts följer.)