Article Image
Bort från mitt hus och tag edra trasor med er! fortfor hon alltmera uppretad; jå behöfver dem ej. OCh bör. noga -på, hvad jag sägerb, tillade hön;. våga aldrig att komma öfver min tröskel igen så länge jag lefver, om jag ock skulle blifva sängliggande och bragt. till. den yttersta fattigdom. Det. blir strid. emellan. .oss. ; Hon måtte vara galen, tänkte hennes gäst och lade skyndsamt ihop de medförda kläderna. Lucifer sjelf kunde ej mäta sig med henne i högmod. ! Han vår på väg att åter börja sina föreställningar, men blef hästigt afbruten af Nan, som hotande pekade åt dörren: Det var något i hennes blick och sätt, som han ej vågade trotsa, och ..så smög han sakteligen ut och. tog sin present med sig, ty det vari detta ljus han ville att den skulle betråktas. Då han gick igenom den lilla trädgården utanför huset, hörde han dörren låsas med mycket buller och rigeln skjutas för med största skyndsamhet. Kojans besynnerliga invånare satte sig åter vid fönstret och försökte att ånyo börja sin stickning. Det var dock förgäfves; hennes händer darrade och efter ett par fruktlösa försök kastade hon bort sitt arbete och började häftigt gråta. Välkomne, gamla vännern, snyftade hon då tårarne droppade ned utför hennes. skrynkliga kinder. Det är länge, länge sedan vi träffades; jag trodde er källa förtorkad inom dessa ögon, som så länge hafva vakat i ensamhet och sorg. Och hvad har väl framkallat er? En drömbild, en skugga. Att skicka . mig en almosa,. en nådegåfva! Om ag kunde tro att flickan Mabel eller Roderick vore med om denna förolämpning, så skulle jag rycka bort masken,som döljer deras rätta gestalt för verldens ögon.

20 januari 1858, sida 2

Thumbnail