ate I kulan. . vå SR 001 Ibland de många i vår tid blifvit org. ER SA UCHAADrTanNteska kanor filantropiska anstalter, so! . å aniserade, intaga ostridi; ; ig Småbarnskolorna en vigtig plats, icke blo oj genom den sannt praktiska. Välgörenhet smi barnskolesystemet innebär, utan ock geno1 aden ljusare framtid det bereder för kommar in de slägton, Dess välgörande består nömlige nm ficke ati tillfälligt gifna och ofta lika tillfil ox ligt använda, ailmosor, utan i en jemn fördel ning af den bästa gåfva som den ena menni skan kan emottaga ur den andras hand: kun nskap, ordningssinne och dermed kraft till oj r. 4 sjelfständig utveckling och bergning. I d tj festa af Europas civiliserade länder har ma fock derföre med värma omfattat denna vackr. elide, och äfven hos oss utfärdades den 9 Ma or 11836 af dåvarande öfverståthållaren, friherr pSprengtporten, öfverste Forsell m. fl. en in er I bjudning till verksamhet för det goda ända: 1I målet. Redan förut hade emellertid här d I hufvudstaden ett sällskap för inrättande af sI småbarnskolor. bildat sig, hvars verksamhet ej I burit goda frukter, och sbm ännu fortsätter r Isina ädla sträfvanden, ehuru med ty värr Yytn I terst ringa medel; Af de genom sällskapet 1 J utgifna skrifter., redigerade:af framlidne öft-Å verste Forsell; och som jemte n historik öfni ver småbarnskolor i allmänhet innehålla sällnå skapets stadgar, skoloch läse-ordning, I samt instruktion för lärarinnan vid Normalhl skolan uti Maria församling, finner man. sjatt uti sjelfva inrättningens organisation in-Å genting förekommer, som kan förklara den brist på mera omfattande utveckling, som beklagligen synes ega rum. Utom. den redan nämda normalskolan i Maria, har visserligen sällskapet lyckats inrätta skolor i Catharina. Jakobs, Adolf Fredriks och Ladugårdslands församlingar ; men ännu saknas sådana i Clara joch Kungsholmen (Storkyrkoför mlingen har en särskilt inrättad). — Af sista årets redoI görelse finner man, att då sällskapets utgifter uppgått till 2849 rdr 15 sk. 4 rst bko, hi deremot inkomsterna ej utgjort mer än 2757 rdr 33 sk. 4 rst bko. Bland dessa utgifter utgöra löner och arfvoden till lärarinnor och deras biträden den ganska måttliga summan af 1605 rdr 31 sk., hvaremot hyror för skollokaler, 566 rdr 32. äro en utgiftspost, som skäligen ej borde behöfva förekomma vid ett företag sådant som det ifrågavarande. Det synes oss nemligen som om Stockholms alla territorialförsamlingar borde och kunde för ett sådant ändamål anskaffa fria lokaler. Just i denna punkt har likväl sällskapet rönt många svårigheter att äfven emot hyra erhålla lokaler. Inkomsterna utgöras, oberäknadt tillskott af stadsnämden, sparbanken och drätselkommissionen samt ett ganska frikostigt bidrag af H. M. enkedrottningen, hufvudsakligen af ledamöters årsafgifter, 672 rdr, samt skolbarnens veckoafgifter, 109 rdr 16 sk. Då8 sk. bko är stadgadt som veckoafgift, och barnens antal 500. synes häraf, att en mängd barn icke betala, hvilket också är förhållandet. Siffran 672 synes äfvenledes vara väl liten i fråga om en inrättning af denna omfattande och välgörande art. Då årsafgiften inom sällskapet ej är bestämd till mer än 3 rdr bko. tyckes det vittna om föga sympati för den goda saken, att ledamöternas antal ej är större än. 224.: Då denna brist på deltagande sanolikt till en stor del torde härröra af bristande kännedom om förhållandena, ha vi ansett oss böra lemna rum. för. ofvanstående upplysningar, och då normalskolans upprätthållande och en utsträckning af sällskapets verksamhet är lika nödig och önskvärd, som en nödtvurigen indragning af en eller flera af lessa skolor blefve beklagansvärd, föranledas i att på det varmaste förorda detta vigtiga imne till alla sanna och upplysta menniskoränners behjertande och kraftigamedverkan. — 1 S : — En nyss utfärdad kungörelse har temlien tydligt ådagalagt, att öfverståthållareemetet känt sig i stor saknad af sysselsättning. venne under senaste lördagsdygnet timade ändelser böra hafva visat det höglofliga emetet, att det alldeles icke behöfver sakna yttig sysselsättning, om dett. ex. ville vända in håg åt eldsläckningsväsendet i hufvudtaden. På lördagsförmiddagen tillkännagåfvo klämtlag att elden var lös på Söder. De små umslagarne skickades ut att hjelpa tornväkwne locka folk till branden. Inbjudningen egagnades af tusentals skådelystna, men till II lycka fanns ingenting att se. Det var ara det bäjerska bryggeriet iSkinnarviken om hade hartsat ölfat. Tornrväktaren hade git öl för ärende. De nyfikna gingo åter, var till sitt arbete; sprutorna, och vattenkörne vände tillbaka. Några tusen dagsveren hade gått förlorade. SEREFOE Klockan inemot 12 på natten, då stadens vånare åtminstone för det mesta pläga vara ngna till hvila, väcktes de af nya klämt8. Man hörde på dessas styrka, att tornktarne nu voro säkra på sin sak och att de som triumferande ville underrätta hela verln att de äntligen fått rätt, fastän de på förmidgen förhastat sig. I mån som den eld, de sågo Klaratrakten, fläimmade högre mot skyn, bleftornväktarne eldade till häftigare ansträngigar. De insågo naturligtvis lika väl som ar och en annan menniska — utom öfverthållareembetet — att det gagnar till allles ingenting att hålla i med klämtningen ma efter timma, sedan hela staden redan nom den första qvartens oväsende är väckt h underrättad om eldens utbrott; men då sällan hafva någonting att göra, så ville nu desto mer utmärka -sig. De små trumslagarpojkarne lössläptes ånyo husera som den vilda jagten. Äfven de ste finna det vara ett ganska muntert spratt alldeles ändamålslöst skrämma upp alla nniskor ur sömnen, liksom okynniga skolsar om qvällarne. pläga ringa på klockingar och bulta med portklappar för att ning ning lös räkt dan tillM kast af e stälc eröfi