KONGL. TEATERN. Denna teater gaf i går afton Flotows Marthan, hvarvid mil Bournonville första gånger utförde Näncys roll, hvilken ännu synes var: en lika -begärlig pröfvosten för våra unga sån gerskor som för nägra år sedan, då inom kort tid både fröken Boye, mll Sällström och ml Alexandra Delen debuterade i densamma, och hvari äfven fru Romani en gång försökte sig. ehuru med mindre framgång, MIl Bournonvilles spel vittnade om en god appfattning, och om hon, i motsats till er och annan af sina företräderskor i denna roll gaf åt den dramatiska aktionen en nog lite markerad färg, så var dock hennes framställ ning alltjemt åtföljd af ganska mycken finess. hvarröre man ej heller torde få undra så mycket derpå, om Nancys skalkaktiga ögonkas hos den beskedlige tölpen Plumkett förorsakade en mindre Vanlig rörelse, som yttrade sig i en ännu mera ovanlig rörlighet. Hvac sången beträffar, föreföll mll. B:s röst i all snänhet här något svag och förmådde icke at göra sig rätt gällande äfven i de ensemble saker, som icke beledsagas af-den i dett: stycke ofta återkommande, ehuru sällan a sitnationen fordrade, larmande instrumenta tionen. För sitt särdeles goda och lyckade återgif vande af titelrollen har fru Strandberg aldri; saknat ett lifligt erkännande och gjorde det : heller i går. I de få scener, der icke dej naiva glädtigheten eller en djupare känsla ho: Jady Harriet Durham drifver etiketten på flyk