Oaktadt bränvinsproduktionen under två månader fatt lättnad, för det första derigenom, utt penningebristen nedtryckt potatespriset, för det andra genom -finansdepartementets tillbud, att förden innevarande år förfallna skatten mottaga accepter, erfara vi. att -en stor del brännerier redan afstannat, och att Blandandra alla brännerier uti Moss, ett enda måhända undantaget; upphört med sin rörelse: Skulle ;detta gå ännu längre, och alla, eller de fie! sta af Tandets brännerier afstanna, så skulle dettå 3 flera hänstenden vära en af de värsta händelser, som kunde drabba oss i närvarande tid. Den skall på sämma gång träffa statskässan, landtegendomsegarne och arbetsklassen. Förgäfves-skallman söka någon tröst eller motvigt uti den föreställningen, att bränneriernas afstannande skall frigöra en stor mängd Ikapitaler, till förmån för de öfriga betryckta närin:gårne. När man påminner sig, att hvarje bränneri 1 medeltal kräfver .tt kapital af 45 till 50,000 spd , och att således samtliga brännerierna (så vidt vi veta 38 under loppet af vintern sluka 1,700,000 till 1,900,000 spår, kunde detta visserligen förleda till.en dylik betraktelse; men sedan kommer medaljens frånsida! . Statskassan är för det återstående af bränningsterminen intresserad med omkring en half million spd., som med ens bortsopas, i det ögonblick brännerierna afstanna. Och huru skall staten kunna bära detta slag, samtidigt med den oundvikliga reduktionen af tullintraderna? Dernäst kommer det öde, som drabbar de många hundrade arbetare, hvilka regelbundet skulle varit sysselsatta vintern igenom vid bränner.erna. Redan de sex brännerierna i Moss hafva troligen genom sitt afstannande gjort halftannat hundrade sarbetare lediga Det värsta af saken är dock dess följder för landtmannen. Hvad skall bonden göra med de .600,000 tunnor potates, som brännerierna vanligen konsumerat och som utgjort hans förhoppNing om möjligheten, att i denna tid kunna inkassera kontanter? Det gagnar här föga att uppstämma lärda ekonomiska betraktelser om att potatesodlingen är en oklök landthushållning, och att denna -wrotfrukt i alla händelser lika fördelaktigt kan användas till kreaturens utfodring som till bränvinsbränning. Den förändring, som måhända kan vara önsklig uti landtmännens ekonomi i denna riktning, är ninder alla omständigheter icke något, som kan utföras i en handvändning; och det är en känd sak, att frågan om potatesafsättningen är för många trakter en lifsfråga. I de nejder, der landtmannen har lätt transport till ett brämneri, anses potates som den kurantaste af alla produkter — såsom något nära motsvarande kontanter Den utgör der en produkt, medelst hvilken han påräknar att kunna göra utväg till s.atter och andra utbetalningar, som fordra kontanta penningar. I år utfaller saken måhända äfven så mycket sämre, som, potaternas dåliga beskaffenhet (fallenbet för torröta) gör dem föga lämpliga till annat bruk, än bränvinsbränning. Så vida dertill den olyckan, att potäterna, blifva oafsättliga i följd af bränneriernas afstannande, skulle sammanträffa med det fallande af andra varors pris, som redan inträdt (hafretunnan 5 å 6 mk, hö 9 å 10 mark skepp.) så skulle landtmannen kanske till slut blifva den, som drabbades hårdast af dessa tiders hemsökelser.