ae år a nt RAN NS NE het, är 26 sh., — och på ett 6—98 månaders fo !:amm. 18—20 sh. (Får eller lamm af Lei-fd sesteroch andra bättre racer nere i Lowlands ir betalas med 2 och derutöfvet:) Den van-fa igaste sorten här uppe ar Black-face och n blandning af Black-face och Cheviot. De så ute hela året om. Och de underhålla sjelfva jordens alstringsförmåga; likasom dej-r sjelfva på samma naturliga väg väckt ochs ;eredt densamma. Detta skedde för omkring ;0—60 år sedan. Före den tiden fanns knappast ett får i dessa bygder. Nu betäcka de millionvis dessa Bens och Craigs och .Bones,. Och de gamla små, låga, genom ökta kalkstensrucklen aflösas småningom al ordentliga farmboningar. Och den ena byglen efter den andra ljusnar i odlingens grönska och blomster. Aiminstone var det så il: len bygd jag gjort till det aflägsnaste målet: för mitt besök deruppe. Det var sjelfvastex Carnegies egendom Stromvar, der uppe vid Loch Voil. De uppgifter jag här meddelar om Högländernas fårskötsel har jag erhållit at honom. Under honom hörde för närvarande 13,000 acres, ÅF dessa vore ej mer än omkring 100 acres öppen jord. Men de 13,000 acres födde 10.000 får, hvaraf 3300 voro hans egna. Det var således en betydlig possession. Vinsten deraf (och af de andra källorna han har i Sverge) går. tillbaka i odlingens tjenst. Kyrka och skolhus, farmboningar och skogsplanteringar . . . allt är hans verk i denna bygd kring. Loch Voil. Man mötes deruppe i Högländerna af en mängd nya företeelser, hvaroim man nere i Lågländeriia aldrig hör talas ens. — Såt. ex. förekomma bär utmed vägarne små eländiga backstugor med små täppor omkring. Man frågar sig: hvad -månde detta betyda? Arc vi tillbaka i svenskt systemp, så fort vi komma upp i bergstrakterna? — Icke alldeles, men nära på. Dessa små stugor hysa dagsverksfolk, hvilka arbeta för betalning pr dag hos de nyodlande egendomsegarne i trakten, och af dem mot ungefär 5 om året hyra den lilla stugan med dertill hörande croft, såsom täppan och tegen kallas, — En annan för dsssa trakter egendomlig företeelse var — .en sjelfegande bonde. Jorden i England och: Skottland tillhör vanligen. störren, och oftast adliga egare. De mindre sjelfegandes antal är ej stort. Deruppei Högländerna hade jag dock tillfälle att se en dylik svensk bildning — en slags bonde. Det var en man, eller rättare två bröder, som genom arbete och omtanka bragt sig upp från dagsverkare till betydliga godsegare — allt på fårskötsel förstås. Carnegie sjelf hade köpt sin egendom af 2 särskilta . egare och höll nu på att öka eller arrendera den genom köp af en tredje. Detta är allt sådan jord. som förr tillyörde de numera decimerade, allt mera försvinnande eller med det öfriga skottska folket sammansmälta högländarne, de der Mac Gregors, Mac Larens, Buchanan, Clan Stuart 0. 5. V., så bekanta genom Walter Scotts Rob Roy och öfriga skildringar. Största delen at dessa höglandstrakters jord tillhör dock dessa Duke of Breadalbane och Duke of Athöle och Duke of Sutherland m. fl., om hvilkas besittningars vidsträckthet ni säkert redan mången gång hört talas. Som sagdt, fårskötsel är högländarnes hufvudnäring. — Åkerbruk måste blifva bisak. Hvete odlas ej deruppe. Högländaren lefver mest af hafregröt, hafrebröd och potäter. — Än skogsskötsel? ... Jag har ej mycket at: deruppå svara. Skulle något arbete derupp: förtjena namn af skogshushållning, så vorc det skogsplanterandet, hvarmed man äfven sedan de sista 60, 70 åren är sysselsatt. Egendomligt var emellertid det sätt, hvarpå man här använde ekskogen, den så kallade copsewood. Denna ekskog ser ut som buskage mera än som skog, hur gammal den än lär vara. Detta kommer sig deraf, att den afverkas hvart 20:de år för barktägt. Barken betalas af garfvare med 5 St. pr ton. De unga afbarkade grenarne såg jag på åtskilliga ställen användas till gärdsel. Pittoreskare inhägnad får man ej gerna se. Och den jord, som ej ens kan duga till fårbete eller till att bära copse-wood eller skogsplanteringar . .. som består af ljunghedar och moras... hur är det med den?... försöker man odla den?... — Ja, nog försöker man odla allt hvad odlas kan, och isynnerhet nu sedan regeringen underlättat drainingsarbetet, genom att sjelf öfvertaga förlagskostnaderna mot erhållande af en viss procent funder en viss tiderymd; men ännu dröjer det länge, innan höglandshedarne blifva odSlade marker eller ens betesmarker. De ligga der då som öknar? ... Ja, men öknar, som gifva äfven de sin ränta. Ty i de öknarne svärma hjortar. och harar och grouts (ett slags ripor); och engelsmännen äro passiodnerade jägare. Den 12 Augusti smäller det Töfverallt der uppe. Då börjar jagttiden. Men man jagar ej hvar man vill, utan endast på egen eller på arrenderad mark. Så slå sig åtskilliga rikare män tillsammans och för jagttiden arrendera jagten och fisket på t. ex. de der 24,000 acres för — 10.000 rdr bko svenkt, Teller vanligen 1 rdr bko IR tunnland 0. s. v. — Jag vill ej här vidare ingå i de enskiltheter, som i detta ämne beredvilligt meddelades mig. Allt nog: jorden ända upp till bergens spetsar och ända in i morasens och hedarnes innersta — gifver egaren ränta. ee MU CO PV ön ag (Insändt.) el Då Aftonbladet ansett sig böra till vedere Mläggning upptaga det af signaturen OC. A. A. -Ii Wermlandstidningen framstälda förslag att he PE NR IS. SET SP ONPLESE. VISRDSPESESES TSE I (ue FVT.