ITSKTA RA RABE VIPSEERSEASTISABISERA TIDERS PRI STSRERE a lägenheter finnas för tre lärare, samt vid de båda lärdomsskolorna ej blott för rektorerna, utan äfven. för några af kollegerna, äfvensom de extra inkomster, som funnits för lärarne vid andra skolor i Stockholm, men icke vid nya elementarskolan (något, hvarom hr förf, icke borde vara okunnig); så skall kanske icke hans egen, men likväl Sesemans aritmetik nödga honom till medgifvandet, att lönerna vid nya clementarskolan varit icke allenast icke högre utan t:ärtom betydligtlägreän vid de med hennc jemförliga läroverk i hufvudstaden: en åsigt. om hvars rigtighet ins. åtminstone aldrig hört mer än en tanke till och med bland lärare vic nya elementarskolan, hvilka likväl. om förf:s resonnement skulle hafva någon udd, ju borde vara de, som skulle känna sig lyckliga i sina af förf. påstådda företrädesrättigheter. Således ljuger förf. äfven i denna punkt. 3) Nya elementarskolans styrelse fick rättighet att tilloch afsätta lärarne efter behag, och bade att vid det förra, med åsidosättande af grader och lärdomsprof, endast göra afseende på skicklighet för lärarekallets. utöfning, och att vid det senare endåst låta sig ledas af öfvertygelsen om en lärares olämplighet för det antagna lärosystemets utförande. Ins. fruktar, att denna fördel är mera skenbar än verklig; och tviflar för sin del högligen på vatt den frambragt några gynsamma resultater, som ej den förutan kunnat erhållas. Eget nog är det, att en lärare vid en annan skola prompt vill tillerkänna nya elementarskolans lärare större skicklighet och förmåga än lärarne vid de öfriga elementarläroverken — och detta måste vara meningen, i fall författarens resonnement skall hafva någon: bevisande kraft; men ins. vågar tvifla på att de förre vilja taga denna kompliment åt sig. Hvad friheten vid utnämningen beträffar, så har den ganska litet båtat, då i alla fall hittills gällande befordringslagar nödvändigt gjort att de fleste magistrar föredragit att söka befordran i sina resp. stift, än att qvarstadna i hufvudstaden; och hvad lärarnes afsättlighet beträffar, så kan det vara mycket tvifvel underkastadt, vid betraktande af de åsigter i afseende på tjenstemannens ställning, som så väl i allmänhet bland -embetsoch tjenstemän, som särskilt inom skollärarekåren äro rådande, om ej densamma endast tjenat att, ehuru obefogad farhågan må vara, afskräcka mången från att taga anställning vid nya7elementarskolan, under det alltsedan hennes stiftelse endast en eller två lärare blifvit entledigade, och detta icke i följd af bristande undervisningsskicklighet. --Om än direktionen öfver nya elementarskolan de jure eger den nyssnämda maktfullkomligheten, så ligger det i sakens natur att hon ej annat än i högst extraordinära fall skulle kunna deraf begagna sig, för att skilja en lärare från sin tjenst för bristande skicklighet vid undervisningen. 4) Nya elementarskolan emottogs af det allmänna tänkesättet med en gunst, som, af flera anledningar och i strid med det vanliga, ända till detta ögonblick förblifvit orubbad och troligtvis ännu länge skall bibehålla sig.. I fall sant är, hvad som uppgifves, att ansökningarne om inträde i nya. elementarskolan konstant uppgå till långt öfver 100, under det skolan icke kan, till följd af bristande utrymme, innan det nya skolhuset blir färdigt, emottaga mer än 100 lärjungar, så synes detta visserligen vittna om en sådan bevågenhet från allmänhetens sida, som förf. antydt, och ins. vill icke hvarken undersöka huruvida denna bevågenhet är befogad eller sbefogad, eller af hvilka outredda naturkrafter i strid med det vanliga, densamma må betingas; men hvad ins. omöjligen kan inse, r att meranämde bevågenhet skulle kunna i ingaste mån inflnera på sjelfva undervisningen i skolan, eller hjelpa upp en efter förf:s nening så förderflig undervisningsmetod som den, hvilken der nyttjas. 5) Slutligen omfattades nya elementarskolan af regeringen med en förkärlek, som var mera synbar än väl motiverad och rättvis, och med en bevågenhet, som hittills ingen förändring undergått, och som röjde sig äfven uti obetydligheter, t. ex. utiden lärarne vid skolan tillagda speciela rättighet att få begagna kongl. biblotekets dyrbara skatter, hvilket hvarje annan endast med svårighet och på flera omvägar den tiden kunde vinna, Förf. är visligen tystlåten rörande de speciela ynnestprof af betydenhet från regeringens sida, som nya elementarskolan skall hafva rönt; och hrad den af förf. omförmälta obetydligheten angår, skall inss derpå icke ens upplysningsvis spilla ett ord, utan öfverlemna densamma, sådan den befinnes, till det nöje kongl. bibliotekarien icke lärer undgå att hemta af denna rolighet, i fall han deraf erhåller kännedom. Och. härmed afslutar författaren nya elementarskolans debet. Kommer så kredit: först ett teoretiskt, derefter ett praktiskt. Det teoretiska lyder så: Mot dessa fördelar åtog sig nya elementarskolan att så väl uti språksom sak-läroämnen tillvägabringa mycket större framsteg och i allmänhet lemna en mycket bättre undervisning än den hittills gifna, idare att betydligen förkorta undervisningstiden och förminska updervisningskostnaden, samt: för ett särdeles godt pris meddela elementarbildning. Insändaren känner icke det kontrakt, genom hvilket nya elementarskolan åtagit sig att utföra det eller det problemet, och författaren tyckes icke heller känna något sådant; men hvad tillvägabringandet af större framsteg och lemnandet af en bättre undervisning än den dittills gifna beträffar, afgör han saken genom den frågan, hvartill hela nyheten skulle tjena, om den icke åstadkomme något mycket bättre, än det redan befintligan. -Insändaren tror, att nya celementarskolan kan utan fruktan endossera den vexel, som sålunda på henne dragits. Jemför man den undervisning, som för trettio år sedan lemnades vid våra elementarläroverk, med den, som presterats af nya elementarskolan, så skall det visserligen fordras en hö grad af förblindelse och partiskhet för att ej medsifva det ofantliga företrädet af den senare; och detta företräde förringas icke deraf, att ander samma tid äfven de öfriga elementarläroverken gjort oerhörda framsteg, helst dessa ramsteg väl ändock i någon mån —trots 14 hvad författaren kan vilia nåstå i mat.