Läroverksreformen och dess nyaste vedersakre. Hy Författaren till den broschyr, :so här recenseras, har föregifvit sig skrifva iroverksreformens historia, eller åtminstoneågot historiskt-kritiskt rörande läroverleformen. Vi hafva i föregående artikel visattt han i stället för att helt enkelt bekämpeide -åsigten, som verkligen uttalat sig uti a genom skolreformen, funnit det bättre öfrensstäm. mande med sin antagna karakter : historikus — och kanhända med sina tafter — att något litet förfalska historiennemligen så till vida att han såsom läroverkeformens högsta mål och syfte uppgifvit nånting helt annat än hvad densamma sjelf a sig bekänt och hvad alla handlingar isan vittna. Sedan förf. på detta sätt, låtsandatt förbise den verklige fienden, tillverkat s en liten behändig docksoldat; som handöper till vexelundervisning ocb sederme identifierar med läroverksreformenn, arriper han denne motståndare med en häftiset, hvarat man får söka motstycket i den mnkunnige riddarens af Mancha angrepp mot iderqvarnsvingarne. Vi skola framdeles vi, med hvad framgång vår pedagogiske riddare istått denna märkliga kamp; men inskränka :s här till att blott — förf. sjelf må säga, a detta är pkritiskt eller icke kritiskt) — notera det yhistoriska af saken. Sedan emellertid förf., såsom an förmenar, kullkastat sjelfva grundpreipen för det nya skolsystemet, har han narligtvis äfvon, såsom en pkritisk historikeregnar och anstår, haft sig angeläget att gem erfarenhetens vittnesbörd ifrån nya elerntarskolan skaffa en ytterligare bekräftelseför nämde principers felaktighet. Med afseende härpå yttras, sin 81, att författaren: efter sin förmåga och med de förians uppfattning bästa och ovederläggligaste skälbemödat sig att bevisa att de resultater, som det ya lärosättet under loppet af mer än tre decennierlemnat, icke motsvarat de förhoppningar, som det iörjan väckte, eller bevisat detta lärosätts företräd framför det gamla, utan tvärtom gifvit välgrutade skäl att anse detta senare mycket öfverlägsetlet förra uti lämplighet och användbarhet, äfvensna att Öfverhufvud hela försöket att reformera urervisningen — ett försök, eget för vårt land-och ie eftergjordt någorstädes — såsöm bygdt på falsk grunder, .visat sig vara ett utomordentligt missts, hvars menliga följder länge skola låta känna s. Det är, i parentes sagdt, svåratt inse huru ett försök attreformera undervhingen, som icke blifvit eftergjordt någonståesp, kunnat åstadkomma så ofantliga följdt, som förf. här antyder. I sjelfva saken tycks man kunna. sluta af den isenare momentet iförda mellanmeningen, att förf. äfven härvidle förbisett allt det öfriga uti nya skolsystemet — hvariblarid många saker af ojemförligt tycket större vigt — föratt endast hålla sig id vexelundervisningen och fria flyttningn,. Vi skola framdeles återtaga frågan om da båda faktorer i det nya skolsystemet, ov försöka att äfven i det hänseendet pejla dupet af författarens kritiska förmåga; mn tills vidare skola vi endast taga i betrakande de förmenta faktiska uppgifter, på hilka författaren stöder sitt Pästående, att hela. det nya skolsystemet måste anses misstekadt. Dessa uppgifter meddelas i 8 21 sid. 68—73), hvarest författaren, efter en fSregående anmärkning, att den nya underviningsmetoden vid nya elementarskolan i Stocholm erhållit sin fullständigaste utveckling ch närvarande gestalt, och att man således ö både berättifd och. förbunden att pröfvarle öfverskåda e frukter, hvilka den kunnat bäran, framställer nya elementarskolans doet och kredit. Vi skola punkt för punkt genonyå detta konto, för att se huru pass noggram och pålitlig bokhållare vår författare visat ig vara. Debet upptager: 1) Nya elementarskolan bekom n, i förhållande till lärjungarnes antal och kunskpsstadium, talrikare lärarepersonal, än något af hfyudstadens andra elementarläroverk egde eller egr. Af de förut åberopade Stalstiska upplysningarne finner man Pproportioen mellan lärare och lärjungar Vara vid lädyerket i Kalmar 1: 13, i Karlstad 1: 13, iGefle 1: 10. i Göteborg 1: 13, i Hernösand I 8, i Linköping 1: 14, i Skara 1:16, i tefle 1: 11, i Westerås 1: 10, i Wisby 1: I (då på alla ställena gymnasium och skola tillsammans betraktas såsom ett läroverk), sant vid nya elementarskolan 1: 12 (strängt bget 1: 12,.). Häraf inser hvar och en, hurwida nya elcmentarskolan egt till sin dispcition en proionsvis talrik 1 : ntarläroverk författaren red elementarlärove art, att han, äfven ng, ljuger; ty de att För Qfnklk Alna a