ning. RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA: Ridderskåpet öch Adeln. Sedan hr Gripenstedt aflemnat en kongk. proposi tion, om åtgärders vidtagande för underlättändea ningen och rörelsen inom landet, upp lästes densamma och bordlades. Statsutskottets mem. n:r 173 med voteringspropo sitioner godkändes. Sammansatta bevillningsoc ekonominutskottets betänkande n:r 9, i anledning a motioner om -posthemmanens m. fl. befrielse frår ostforsling m, m,, undergick några förändringar jen. hemställan utskottet gjort, att generalpoststyrelsen, i afvaktan på fullständigare reglering af post väsendet, skulle skyndsamt vidtaga åtgärder till eti annat sätt för postens fortskaffning för att befria de skjutsningsskyldige derifrån så mycket som möjligt afslogs helt och hållet. Grefvarne Lagerbjelke och Björnstjerna yttrade sig för afslag, på det att man icke skulle göra det omöjligt att fortskaffa särdeles snällposten. Grefve E. Sparre instämde. Frih. Paykull och C. J. O. Alströmer talade för bifall. Den punkt, som föreslår förhöjning i nuvarande postlega, ändrades så, att för post, som fortskaffas genom gästgifveriskjuts, erlägges 10 öre för ordinarie och 20-öre för paketpost utöfver den vid gästgifvaregården gällande skjutslegan. Detta förslag af grefve Björnstjerna bifölls först efter en af friherre C. J. 0. Alströmer begärd votering med 17 röster mot 13. I afseende på utskottets anförande om postbefordring med enskilta bolags ångfartyg och på jernväg förekommo några yrkanden på redaktionsförändringar, men endast grefve Lagerbjelkes, att orden ökade kostnader,, såsom tillhörande de väsentliga olägenheter,, hvarom utskottet nyss nämt, skulle utgå, bifölls. I öfrigt invändes ingenting mot betänkandet, icke heller mot samma utskotts betänkande n:r 10, afstyrkande rättighet att sända paketer om ett skålpunds vigt uti lösväska med posten i Wermland; och bevillningsutskottets memorial n:r 30, angående förändringar-i de till nya bevillningsstadgan hörande formulär. AI afseende på bevillningsutskottets betänkande om postbevillningen, gjorde hr Carleson ett försök att få portot bestämdt till 12!., öre i stället för 12 öre, söm utskottet föreslagit, under förmenande, att det skulle vara bättre för allmänheten att med 4 sk. bko (12!,, öre) betala frimärken och att posten skulle göra en förlust på nedsättningen. Grefvarne Mörner och Björnstjerna visade dels att sexskillingar blifva alltmer sällsynta, dels att nedsättning i postporto alldeles icke minskat postinkomsterna, och slutligen att det vore alldeles olämpligt att endast i postverkets räkenskaper upptaga !, öre; då de i alla andra sta-teos räkenskaper icke uppföras. Både denna och öfriga punkter af betänkandet gillades: Prosteståndet. Den af statrådet Gripenstedt aflemnade kungliga propositionen remitterades genast till bankoutskottet. För hvad i öfrigt förekom är på annat ställe i bladet redogjordt. : Borgareståndet. Ridderskapet och adelns inbjudning att deltaga uti dess beslut angående kommerserådens pensioner lades, på uppmaning af hr Björck, till handlingarne med 28:röster emot 15. Hr Ekelund förordade inbjudningen, hvarförutan hr Henschen ville gå en medelväg och bestämma pensionsbeloppen till 3600. rdr rmt. Statsrådet Gripenstedt öfverlemnade K. M:ts proposition, angående åtgärders vidtagande att önderlätta penningeställningen och rörelsen i landet, hvarvid hr Lallerstedt uttryekte den mening, att ständerna borde: åt: regeringen öfverlemna att upptaga lånet. Dermed vunnes skyndsamhet. För öfrigt ansåg tal. vederbörande utskott böra skilja frågan om lånets upptagande från den om sättet för dess användande. Öm den förra borde utskottet åläggas att genast inkomma med yttrande. Sedan hr Muren yttrat några ord, begärdes den kongl. propositionen af hr Ekholm på bordet. Konstitutionsutskottets utlåtande nr 57, om statsrådens rätt att deltaga i ståndens gemensamma öfverläggningar, framkallade den anmärkning af hr Lallerstedt, att han icke ansåg någon fara ligga deruti, att denna rätt utsträcktes till de enskilta bfverläggningarne inom stånden, då någon rätt att deltaga i besluten dermed icke vore förenad. Tvärtom skulle det medföra stor nytta till följd af de upplysningar, som i många vigtiga tall kunde vinnas.; Hr Stolpe ansåg någon ändring i nu gällande stadsanden icke vara nödvändig, alldenstund statsrådet, som för det mesta bestod af adelsmän, hvilka antingen sjelfva vore kapita eller lätt kunde skaffa sig tullmakter, vore talrikt representeradt på riddarhuset och således äfven vid de gemensamma öfverläggningarne gom derstädes höllos, men ville ändock icke motsätta sig utskottets förslag. Hr Henschen yttrade farhågor, att om hr Lallerstedts förslag antoges, skulle statsråden, äfven om de icke fingo deltaga i besluten, inverka mycket på desamma genom sin möjligen egande dialektiska förmåga, hvarföre han ock förordade utskottets förslag. Häruti instämde hrr Hasselroth, Rinman och Ekholm; hvarefter detsamma antogs hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, äfvensom samma, utskotts: förslag .n:r 58, om tillsättande af erkebiskop och biskopar. T Bondeståndet. Plenum i går afton upptogs af protokollsjustering. Vils Andersson från Wermland väckte motion, att tåndet måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det nu gälande föreskrifter angående svedjande å enskilt mark ch getters utsläppande i-skog-måtte fortfarande få ara gällande. AA esemma-—