ordade utskottets förslag om portots nedsättande ti 12 öre. I afseende på sammansatta bankooch lagutsko tets betänkande n:o 4, med förslag till förordnin angående enskilta banker, beslöts, rr yrkande af dok tor Sandberg, prosten Almqvist m. fl., att med afsla å förslaget lägga betänkandet till handlingarne. 1. utskottets betänkanden n:ris 54, 58 och 59 biföll utan diskussion. Borgareståndets. inbjudning, att instämma i des beslut om antagande af den kongl. propositionen fråga om qvinnans myndighet, afslogs. Prosten Almqvist väckte förslag om införande eleri comitialis cirkulär af en uppmaning till prester skapet att motsvara det förtroende bondeståndet v sat genom sitt beslut att förkasta förslaget om sär skilta inspektörer öfver folkskolorna, hvilket försla skulle till nästa plenum skriftligen affattas. Borgareståndet. Sammansatta bevillningssamt allmänna besvärs och ekonomiutskottets--betänkande -n:r 9, om post hemmans och gästgifveri-skjutsskyldiges befrielse frå; postforsling och om åtgärder till beredande af lättna i nämde besvär, äfvensom samma utskotts betänkan de nr 10, omörättighet för invånare i Wermlandeat uti lösväskor med posten sända paketer af till oc) med ett skålpunds vigt, godkändes utan diskussion. Beviilningsutskottets memorial n:r 30, angåend förändring i de till den-blifvande nya bevillnings stadgan hörande formulärer gillades äfven. Samma utskotts betänkande, angående postbevill ning föredrogs, dervid hr Henschen yrkade: postpor tots nedsättande till 10 öre; hvaremot åtskillige ta dare yrkade bifall till utskottets betänkande, som ocl i sin helhet antogs, hvilket äfven blef händelsen met samma utskotts betänkande n:r 32, angående prester skapets fribrefsrätt m: m. Derefter företogs till behandling sammansatt: bankooch lagutskottets betänkande n:r 4, Om lag stiftning för enskilta banker, hvarvid hr Henscher ansåg denna fråga hw ej böra behandlas, dels der före att regeringen i ämnet icke afgifvit proposition dels ock derföre att högsta domstolen ej afgifvit.ut ätande deröfver och redaktionen vore högst ofull ständig, ithy att det vore bättre att begagna negativå än positiva stadganden; att t. ex. uti 1-:S vore sarhmanförda ämnen, som ej bort förekomma i samma 5, utan på särskilta paragrafer sönderdelas, hvarförutan tidew icke vore lämplig till lagens antagan de: men om frågan behandlas, bör: den föredragas paragraf för paragraf, med för utskottet lemnad öppen rätt att i händelsefrågan i åtskilliga delar åter remitteras:, vidtaga ändringar i andra paragrafer. föranledda af de gjorda anmärkningarne. Med hr Lallerstedt, som icke ansåg hinder möta för betänkandets behandling deraf attiicke regeringen afgifvit proposition, alldenstund frågan vore en ekonomisk fråga och nu inträffände omständigheter gjorde en ändring i privatbank-lagstiftningen nödvändig, instämde hrr Hasselroth, Uppling och Deanielson; hvaremot hr Bodell, som hufvudsakligen instämde med hr Henschen, ansåg att om äfven åtskilliga 4 efter granskning godkändes, ståndet dock. i anseende dertill att riksdagen vore så långt framskriden, borde förklara frågan i sin helhet hvilande. Hrr Stolpe och Boman ansågo Br Henschens anmärkning angående föredragningssättet alldeles riktig, så att hvårje för sig behandlades utan att derigenom binda händerna på utskottet, och trodde talarne att 1 borde godkännas. Hr Gråå ansåg icke någon ändring i banklagstiftningen vara af nöden, men då frågan nu en gång vore åjbane, hemstälde talaren att ingen s bor definitift antagas, äfven om den skulle af ståndet gillas, Hr Björck trodde förslaget hafva stora förtjenster:; hvilka: isynnerhet: funnos uti 3 ; der bolagsmännen demmnas öppet att till förstärkande af bankens grundfond med sig förena lottegare, hvilkas ansvarighet vore begränsad, : Sedan hr Henschens af hrr Stolpe och Boman förordade föredragningssätt blifvit godkändt och 1 S gillad, yttrade hr Bodell den önskan, att särskilt lagstiftning funnes för bölag till penningeaffärer och särskilt för sedelutgifvande banker, hvilka senare helt och hållet borde upphöra. Falaren yrkade afslag af eller ock återremiss. Hrr Boman och Palander ansågo ejprivat-bankerna böra befrias från solidarisk ansvarighet, ty fe skulle derigenom gå. under, isynnerhet som de redan nu äro mnisskända. : Hr Murån, som alltid ansett nyttigt att icke sedelutgifvande banker fått bildas utan solidarisk ansvarighet, hvarigenom inrättandet af en större enskili bank göres möjligt, förordade på det varmaste ifrågavarande , Hade en enskilt bänk funnits i våra dagar, hade många olyckor uteblifvit, och har den härstädes inrättade -enskilta banken varit till stor nytta, ehuru inskränkt dess verksamhet varit. Hr Henschen klandrade, att man i 2 sammanfört antalet af bolagsmännen och ansvarigheten, samt att genom denna privatbankerna icke mera hadc för sig hågon gällande lag, hvilka anmärkningar bemättes af hrr Danielson och Uppling. Ib Sedan hr Renström yttrat den tanke, att antalet af delegare bör vara minst 30, antogs 5 utan några förändringar. I afseende på 3.4 yttrade hr Bodell, att dennä-paraaf skulle lemna tillfälle för bolagsman att, då han misstänker att banken börjar komma på obestånd, Araga sig tillbaka och öfverflytta sin solidariska ansvxrighet på mindre bemedlad person och sedelutgifvande banker derigenom undergräfva förtroendet för icke sedelutgifvande: banker. Vid bildande af sådanc banker skulle de: mera bemedlade hålla sig på afstånd och låta mindre bemedlade personer bilda banker, men sedermera skulle de anmäla sig7såsom lottegare och vid förmåsliga konjunkturer pådrifva sedelemissionen, men vid dåliga draga sig tillbaka, kvar: före tal. yrkade ogillandet af :1. Hr Wallenberg ansåg Bodells anmärkning vara helt och hållet obefogad, ty i :n finnes icke något stadgande, som berättigar solidarisk bolagsman att godtyckligt frånträda bolaget; utan berodde sådant på äe öfriga solidariska bolagsmännen, hvilka ingalunda lära vilja bland sig upptaga en: bankruttör i stället för en säker person. : Hr Henskken trodde-hir Bodellssanmärkning förtjena afseende, ty. fall kunna inträffa, då de tille lottegarne kunna öfrerrösta de solidariska bolagsmännen. S : S Hrr Danielsson och Boman förordade fin, den senare med det tillägg att han, lika medehr Björck; ansåg denna vara högst nyttig och borde vinna tilläm ning äfven för förut bildade banker; hvarjemte Björck tillade, att såväl der-större. som mindre kaitalisten bör få insättasina kapitaler i banken Man har val sagt att man här tillfälle insätta minåre kapitaler i sparbatiken, men då summan stigit till ett visst belopp, uppsagt den, oeh hvar skall egaren då insätta den, om han ej som lottegare får inträde i banken. Icke allenast banken, utan äfven denenskilte skall derigenom vinna stora fördelar. hvarföretal. förordade S:n. Ifrån mom. d. 6, angående bestämmelser vid bolagsreglorna, ansåg hr Henschen uttrycket soch lottegare, böra utgå, och allenast solidarisk bolagsman egå rösträtt. Hr Bodell trodde, att hans förut yttrade farhågo icke vore så alldeles ogrundade, samt att bolagsdel egarne icke borde få bestämma de grunder, efter hvilka grundfondshypoteker skola uppskattas, hvilket vore högst farligt, hvaremot hr Uppling ansåg desst farhågor alldeles ogrundade. -Hr Danielsson ansåg äfven hr Bodellsfarhågor utar vigt; ty Kon; 1. Maj:t, till hvilkens pröfning bolags ör ARS