utskottet ansett vara at civillagseller ar ekonomisk natur. Den andra frågan, som likaledes varit ämne för stridiga åsigter, är den, huruvida bankrörelsen skall, såsom nu, vara föremål för oktroj, ellet konungens pröfningsrätt af bankreglementena sträcka sig endast till undersökning af bankernas öfverensstämmelse med gällande lagar och författhingar. Den senare sigten, som vid förra riksdagen gjort sig gällande hos de förenade bankooch lagutskotten, men deremot då icke blifvit godkänd af rikets ständer, har vid:innevarande riksdag blifvit yrkad. genom motion i borgareståndet af hr Lallerstedt och hos ridderskapet och adeln af grefve D. Frölich.Men då utskottet betviflat, att de hos rikets ständer vid sista riksdag öfvervägande åsigterna i denna fråga på den korta tid, som sedermera förflutit, förändrat sig, och utskottet dessutom icke kunnat underkänna den stora: vigten af konungens pröfningsrätt i frågan om bankers nytta för de orter, der de föreslås, samt härtill kommer att rikets. ständer redan, med gillande af. bankoutskottets förslag; beslutat att filialbanker skola: söka oktroj, har utskottet icke ansett sig böra tillstyrkä -någen förändring af hvad för närvarande uti ifrågavarande hänseende gäller, eller att:K. M:t må ega pröfvåa, huruvida den sökta bånkinrättningen är fö landet nyttig. Den tredje ännu vigtigare frågan, eller förslaget om upphörande. af bolagsmännens solidariska ansvarighet, har äfven blifvit af utskottet besvarad med nej. Till stöd derför har af motionären förnämligast blifvit åberoerfarenheten från andra länder, der man frånträdt den ifrågavarande ansvarsprincipen. Utskottet har i anledning häraf yttrat: Någon sådan erfarenhet förefinnes likväl icke; ty hvad motionären i sådant. äfseende åberopat, talar snarare mot än för förändringen. Uti Förenta Staterna till exempel, hvarest i allt fall bankdelegarens ansvarighet icke inskränker sig till hans aktiers enkla belopp, utantill någon viss bestämd multipel deraf, Höra, efter hvad kändt är, inställningar af betalningar i bankerna för ingen del till sällsynta företeelser; då deremot sådant hos oss hittills icke inträffat, och i andra länder, der solidarisk ansvarighet för bankerna är föreskrifven, endast undantagsvis under tider af en genomgripande penningekris. Den garanti för allmänhetens rätt och säkerhet, den solidariska ansvarigheten medför, är icke så mycket att söka uti den större massa materiel förmögenhet, hvarmed. ett solidariskt bankbolag ansvarar för sina förbindelser, som fast heldre uti den redbarhet vid rörelsens bedrifvande den framtvingar, sålunda att män, som i en bankrörelse riskera hela sin förmögenhet, häraf manas att åt rörelsen egna all den ständiga vaksamhet, uppmärksamhet och försigtighet, som en dylik rörelse ovilkorligen kräfver. Sistnämde sida af den solidarisk ansvarigheten har motionären, såsom det synes, antingen ieke tagit i betraktande, eller ock ej tillerkänt den stora betydelse och vigt den eger, då motionären förmenat en ansvarighet efter bank-lötts belopp vara lika betryggande.som den solidariska? Det är också utati tvifvel den solidariska ansvarigheten;--som grundlagt det. förtroende hos) allmänheten, hvilketgjort: våra enskilta bankers rörelse möjlig äl och med under den tid, då de, enligt mötionärensskildring; voro utsatta för en afvoghet och förföljelse, som numera, åtminstone i betydlig mån lyckligtvis försvunnit. Förtroendet är den lifgifvande anden i bankernas, likasom i all affärsverksamhet; ochi, det skulle utan tvifvel, om ej alldeles upp-Å. höra, likväl betydligt lida på den solidariska F ansvarighetens upphäfvande. Det är derför lika mycket för bankerhas egen som för allmänhetens skull utskottet atiser den solidariska ansvarigheten böra bibehållas. 4 Deremot har utskottet för att befrämja en obestridlig fördel deraf, att delaktighet ibankbolag med ånsvarighet inskränkt till aktiens belopp, -medgifves, nemligen den att en del indre kapitaler derigenom kunna inledas i Pankrförelsen, hvilka eljest skulle ligga för affärslifvet! ofruktbara — tillstyrkt 8 k. kommandit-delegares inrymmande -i-bankbolagen. med eh 7 ansvårighet, begränsad af deras lot: ters fulla belopp. Utsköttet har icke ansett bankernas soliditet häraf kunna lida det rinue neka, enär det solidariska bolaget rean måste vara stiftadt, innan ens fråga kan uppstå. om intagande i bolaget. af lottegåre och dessa icke äro annorlunda att anse än såsom deponenter : med andel:i vinsten. Ut: skottet har likväl, till förekommande af kommandit-delegarnes afgörande öfvervigt vie bolagsstämmobesluten, härvid iakttagit det försigtighetsmått, att lottegare icke må uti bolaget inrymmas för mer än högst. hälften af det belopp de solidariska bolagsmännen uti grundfonden insatt. Vidare har utskottet, såsom minimum för grundfonden i enskilta banker, bibehållit summan af en million riksdaler riksmynt, men deremot föreslagit ett maximum i grundfond af. fyra millioner riksdaler riksmynt; hvilket. om kommandit-delegare ingå i bolaget, kan ökas till sex millioner; Utskottet har nemligen velat förekomma bildande af stora, monopolisetande penningekompanier, hvilka, dels. i anseende till svårigheten att placera. siria grundfonder, skulle kasta sig på låneoch di kontrörelse, i stället för de för landet vida fördelaktigare depositoch kriditivrörelserna, dels ock finna sig föranlåtne att inom hvar sina vidsträckta territorier inrätta afdelningskontor, hvarigenom allmänhetens affärsförhållanden till bankerna komme att blifva med mera omgångar och mera äfventyr förenade, än om bankerna vore mindre och hvär inom sitt mindre territorium för allmänheten lätt tillgänglig. Detär ojemförligt fördelaktigare för ett land att hafva många banker, som hvar för sig med litet penningar drifva stor rörelse, än få, som med mycket penningar drifva liten rörelse. I fråga om de prestätida, som böra fullgö2 1. RES EE NS ER Er TK RENEE SIE RE SC OS FÖ NINA, faputtee RN IRL BT VO MKT RÄV ledde Ao -— Ad OO