positionen för nastan omojhg atttorcera utan de aldrastörsta uppoffringar för en angripande, hvarför skulle ej tyskarne ha lof att blåsa i lurarne från Rendsburgs vallar, så att de dervid förderfva både käkar och lungor, si cela leur fait plåisir 2 Genom Pinneberg har jag kommit kl. 3—4 å e. m. Det var: redan skumrask, och jag Kundesej upptäcka: hr Scheels hotell. Hade ej heller tid att springa ut för att aflemna mitt visitkort. DAGENS PLENA. , Ridderskapet och Adeln. Till ledamöter i tälmanskonferensen utsågos grefve G. A. Sparre och hr Lefren. För öfrigt upptogs nästan hela dagens plenum af diskussionen öfver statsutskottets mem. n:r 169, om de i kronans kassor influtne medels tillkandahållande för allmänna rörelsen. Då öfverläggningen kommer att i nästa plenum fortsättas, torde vi få tillfälle att vara något vidlyftigare. Ingen talare utom hr Stuart försvarade utskottets förslag, som deremot klandrades skarpt af hrr Lefrn, Printzenskjöld och Gripenstedt. Hr v. Koch ogillade äfven memorialet. Samtliga tal., deribland särdeles finansministern, lofordade de enskilda bankernas soliditet, hvilkas organisation och försigtiga administrering betryggade dem mot hvarje misstanka att icke kunna uppfylla alla sina förbindelser. . Prosteståndet. Efter justering af protokoller och underdåniga skrifvelser upplästes och bordlades åtskilliga inbjudningar från borgareståndet angående åttonde hufvudtiteln. Sedermera beslöt presteståndet inbjudning om Piteå skola och om anslag till botaniska institutionen i Lund. Derefter föredrogs statsutskottets betänkande n:o 169 om utvägar att genom skatteniedlens ingående i allmänna rörelsen lätta densamma m. m,, och dervid tillkännagaf biskop Annerstedt orsakerna hvarföre presteståndets ledamöter ej reserverat sig. Han ville icke medgifva skattemedlens öfverlemnande till privat--och filialbanker, äfvensom han motsatte sig 5:te mom. om statsmedlens öfverflyttande till riksgäldskontoret, hvarigenom regeringen möjligen kunde komma att sakna medel till sin disposition då de behöfvas. Den 7:de punkten vore betänklig, emedan derigenom skulle statens penningeverk på ett vådligt sätt inveckla sig med enskilta hypoteksoch -bankinrättningar. . En ändring bör ske derigenom att skatterna icke ingå på en gång, utan fördelas på olika tider. Yrkade afslag, hvaruti prosten Lagergren, doktor Nordlander m. fl. instämde. Professor Carlson fann de 3:ne vigtigare förslagen, som innehålla uti betänkandet, vara så beskaffade att han icke kunde bifalla dem. De mindre förändringarne deremot syntes icke vara så betydliga, att de böra godkännas. Hvad här är i fråga kan ej afhjelpa den närvarande förlägenheten och icke heller reglera penningestocken för framtiden. Ville heldre öppet medgifva en större emission från banken, och afslog betänkandet. Doktor Sandberg framstälde uti ett skriftligt anförande de verkliga orsakerna till den närvarandc penningeförlägenheten!: och de stora betänkligheter, som innefattades uti de förslag betänkandet innehöll, för att-afhjelpa densamma, hvilka hän alltså ingalunda för sin del kunde godkänna. För afslag yttrade sig äfven professor Agardh, prosten Holmberg, komminister Beckman och doktor Björckman. Professor Selander yrkade i ett längre anförande: afslag, enär detta förslag innebure ett försök att på omvägar upprifva rikets ständers beslut i afseende på depositionerna i riksbanken och i fråga.om uppoch afskrifningsräkningen samt dessutom vore stridande mot 64 4 regeringsformen. Under en sådan penningeställning, som den nuvarande, vore allt skäl att iakttaga den största försigtighet. Riksarkivarien Nordström ansåg, att genom bifall till detta förslag skulle all kontroll. öfver statsverkets inkomster blifva omöjliggjord. -Den nuvarande penningekrisen skulle ingalunda afhjelpas genom att på det nu föreslagna sättet omstörta statsförfattningen genom brott mot ,regeringsformens 64 4. . Genom bifall till detta. förslag skulle privatbankernas ställning till staten blifva helt. förändrad. Talaren yrkade afslag. Prosten Almqvist anförde att vi alla arbeta medfinanciella omöjligheter så länge räntan icke är fri. Talaren fruktade att. den nuvarande krisen. ej. skulle inskränka sig till handelsverlden, utan sträcka sina förderfliga verkningar öfver hela landet, och ansåg att statens medel borde göras tillgängliga för allmänheten, ehurt han ej kunde godkänna ifrågavarande vidtutseende förslag i sin helhet. Palaren yrkade återremiss. Prosten, Berlin ansåg utskottets förslag ej varä såvådligt. som flere talare påstått, och utvecklade i ett längre anförande skälen för denna sin åsigt. Ifrågavarande betänkande afslogs, sedan prosten Almqvist afstått från sitt yrkande: om återremiss. Pastoralafdelningens förslag till underdånig skrifvelse i afseende på det nya katekesförslaget bifölls med den förändring, att orden en vida mer genomgripande förändring, utbyttes mot orden en sorgfälligare granskning, Statsutskottets utlåtanden n:ris 156, 157, 160, 164 och 166 biföllos utan diskussion, Den af samma utskott i utlåtandet n:r 165 till styrkta förhöjningen af anslaget till krigshofrätter höjdes till :3000 rdr på yrkande af prosten Ifolmberg. Samma utskotts utlåtande n:r 171, i anledning at erhållne återremisser å betänkandet mn:r 122, angående reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, dels bifölls; dels lades till handlingarne. Borgarestånde. Till behandling föredrogs sammansatta lagsamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:o 38, innehållande förslag till förordning om egor: fredande mot skada af andras hemdjur och om stäng selskyldighet; hvilket blef, sedan.hr Henschen gjort nägra anmärkningar emot 19, 20, 14 och 3 S samt böternas allt för höga belopp, hvilka af hrr Kistner, Gahn, Hasselroth och Grape vederlades, godkändt. Statsutskottets memorial n:o 150, om bestämman det af årliga utbetalningarne till jernvägsbygnaderna: lades till handlingarne. Samma utskotts utlåtande n:o 151, angående folkskolelärares pensionering, n:t 152 om inrättande af arbetshus, n:o 153 om lösen för spanmål åt korporaler vid Södermanlands rege mente, n:o 154 om ingvarteringspenningar åt rege mentskrifvare, som sakna boställen, n:o 155 ang ende tillökning i anslagen till Wadstena krigsmanshuskassa och amiralitetskrigsmanskassan samt n:c 161 angående skattskyldig jords friköpande frå: grundskatt godkändes. Bankoutskottets memorialer n:o 56 till och mec 62 blefvo utan anmärkningar bifallne. Samma ut; skotts berättelse om förrättad revision af bankodiskontverkets räkenskaper för år 1856 godkändes ocl lades till handlingarne. ,Statsatskottets utlåtanden n:ris 156, om utbetal ning under 1858 af anslaget för Eskilstuna kanal: anläggning 157, om afskrifning aflånet för Bolmen oc d ör undersöja Es och 160, om medels anvi SAN vid Snökningar, inspektionskostnader samni expenser vid allmänna arbeten godkändes, sedan hr Rönnblad och Bodell beklagat att inga särskilta. me ret . ga särskilta. medel blifvit anslagna för detta ändamål i de norr landskapen... Hr Nordvall ansåg den havstinga