erhälla battre pris på socker, dock icke godt pris, som vi kunde erhålla; ty åt våra affinadörer skall. ialla. fallslemnas en tilltäcklig motvigt mot utlandets oförnuftiga premiesystem för utförseln af raffineradt socker — — — poaktadt för öfrigt det danska afigiftssystemet icke kan vidkännas rågon förpiiktolae att Härå fästa. afseendenp. ed anra ord: I stället att förtjena på andras oförnuft, skall landet fortfarande betala derför. Man bar uträknat, att vi från -och med den 1 Januari 1863 skola slippa med attbetala eh extra afgift-för raffineradt socker af 65 el. ler 75 sk. pr 100 , ment man fortfar att bes trakta fabriksdirektörens uppgift från 1852 (2) om fabrikationsförhållandena, såsom ännu vafande riktig, och antager således den raffinerade produkten till 70 . Hvad kan vara orsaken till att man i en så vigtig. fråga icke äter rådfört sig med den man; som Ilönås af staten, för, att Han skall vara väl bevandrad i dylika ämnen? Han .skulle utan;tvifvel hafva svarat, att hans beräkning förskref sig från en tid, då sockerfabrikationen ännu bedrefs på det från ålder brukliga sättet, icke efter den nya, förbättrade, öfverallt införda raffineringsmetoden; han. skulle hafva upplyst motivskrifvaren om förhållahdena i des. k. oförnuftiga remieländerhas, för att ioke tala! om England; han skulle. måhända hafva anfört, hurusom! de belgiske raffinadörerna 1846 ingåfvo en petition till kammarne, deri de protesterade emot att utbytet skulle vara 80 till 85 procent, samt uppgåfvo att det-stora Raffinerie nationales icke åstadkommer mer än, 73. procent Christaux, hvilket kan vara möjligt för det fall att. den bearbetade råvaran är af en mycket lg nummer; och han skulle hafva kommit till det resultat, att de danska raffinaderierna; som med lika tull kunna använda de allrafinaste sorterna. råsocker; sådana: som här i allmänhet-brukas och väl också derföre torde få antagas vara de fördelaktigaste, icke kunna anses lemna mindre än 85 proc., i stället för 70. Vidare skulle fabriksdirektören näppeligen hafva vidhållit att beräkna raffinaderierna 10 sk. pr 100 tillgodo i materialtull, dels emedan en sådan vore för hög, dels ock derföre att ungefär semma utgift skulle drabba sockret i hvad land det än kokades. Men låtom oss också gå så lågt som till den 1852 i Nederländerna antagna proportionen, så få ändock sockerkokarne att af alla sockerkonsumenter uppbära allraminst: 100 sk. pr 100 , eller 1 sk. pr I Ez: Vi vilja härvid fästa uppmärksamhet på; det vi icke tagit i betraktande att rått S:t Croix-socker införes och kan användas med lägre tull än andra sorter. Efter allt hvad nu blifvit anfördt påstå vi, att när 100. rått socker i införseltull kostar 270 ak., bör 100 raffinad ej kosta mer än 330 sk., och vi vädja härvid till: hvarje konsument af socker, hvarje vän eller väninna af PE somm ioke. vill att företrädesrättigeter skola förbehållas någon viss kast eller tlass på det allmännas bekostnad. Då sjelfva riksrådet konsumerar socker och bland sig räknar många grundlagsvänner, förlita vi oss tryggt på att det vill -underöka saken ock öra hvad rätt är Det torde vara obehöfligt tillägga, att:ehuru vi här hafva sysselsatt oss med en enda speciel industrigren, vår mening är den, att den danska tullagen bör uppställas endast och allenast ur finansiel synpunkt; att hvarje annan princip leder till orättvisa mot allmänheten och förlust för statskassan; sämt vidare, att hvarje skydd i form af tullsats är skadligt för industrien; emedan denna bäst trifver vid att hjelpa gj rr men ingalunda bringas i flor genom skadliga påhitt af lagstiftaren. Derjemte vilja vi protestera mot det påståendet, att åt industrien någonsin blifvit medgifvet. berättigande att upprätthållas på det allmännas bekostnad; äfvensom mot det, ätt icke hvarje för ett land passande indutrigrön kan trifvas utan under ett särskilt skydd, d. .v. s, utan uppoffring. af statskassan. eremot finnes i det nyå förslaget en punkt, mot hvilken vi anse oss böra på raffinadö. rernas vägnar protestera, såframt nemligen vår billiga önskan om skyddstullersborttagande vinner gehör, Efter förslaget kan raffineradt socker, då det är krossadt, införas under rubriken rått, hvaraf mäste blifva en följd, , att. konsumenterna upphöra att använda toppsöcker, som kostar 47, sk. i tull, då samma socker, krossadt, kan importeras för 274, sk., ja från S:t Croix till den 1 Januari 1801 för 2 ak. För den händelse att vi, som genmäle på hvad vi nu anfört, skulle bemötas med det påståendet, att den höga skyddstullen för raffinad icke baft den verkan att fördyra sockret här i landet, emedan den inländska konkurrensen hindrat priserna att rätta sig efter utlandets, 4 tullen, vilja vi här meddela verkliga förhållandet underde senaste sex åren och g i borgen för riktigheten af våra uppgifter. artipriserna hafva under dessa sex år i medeltal varit så nära som möjligt 6 sk. per högre för raffinerade sockerslag än för förtulladt Havanasocker, hvilket torde vara tillräckligt bevis, att raffinadörerna icke konkurrerat starkare, än att de hållit sig på gränsen af skyddstullen eller stannat i åtnjutande af densamma. Att under en lång följd af år perioder förekomma, under hvilka skilnaden varit mindre, medgifves; men det har också inträffat tidpunkter, då ett motsatt förhållande egt rum, Ett slående exempel med hänseende härtill finnes i Dagbladets artikel af den 16 Juni. s Förklarande dem af våra läsare, som haft tålamod att följa oss till slutet, vår tacksamhet, taga vi oss friheten uppmana dem att sammankalla ett frihandelsmöte, för att få afgjordt buruvida Danmark längre skall hämmas i en gagnelig utveckling för det att andra länder begå dårskaper, dem några industriidkare hos oss vilja att vi fortfarande skola eftergöra eller öfverträffa. UTRIKES, , — Vi hoa8 . hö ag a RA OM