Vid den granskning af lagutskottets förslag vi här vilja företaga, anse vi oss böra, för att vinna en lättare öfversigt af frågan, taga i betraktande och till ledning de hufvudpunkter, hvilka enligt vår tanka egentligen vid en sådan institutions införande måste afses, nemligen . 1:o mötets karakter af periodiskt, på bestärada tider återkommande, ell.r tillfälligt sammankalladt ; 2:o ledamöterna:or h deras valsätt;a 3:o ämnen och beslutanderätten. Hvad den första af dessa punkter angår har utskottet, nu likasöm vid förra riksdagen, föreslagit, att? svenska kyrkans ombud må till allmänt kyrkomöte sammanträda, då konungen nödigt pröfvar,: å tid -och ort som han utsätter. Utskottet har häruti följt kyrkolagskomiten, hvilken likväl derjemte medgifvit kallelserätt å det vid riksdag samlade presteståndet samt åt domkapitlet, i händelse sju sådana..derom-skulle blifva ense. : Hriv. Hartmansdorff;hade-deremot föreslagit; att mötet skulle sammanträda den 1 Januari hvart sjette år, och biskop Thomander hvarje 20 Juni, som följer närmast efter afslutad riksdag. Vi tveka ej att gifva företrädet åt den åsigt, som legat till grund för motionärernas förslag. Utskottets synes nemligen hvilapå den oriktiga förutsättning, att det oafvisliga behof, som fordrar kyrkomöten, ej skulle vara, annat än ett tillfälligt, icke ett stadigvarande, att kyrkomöten uteslutande skulle vara att betrakta såsom en kur för någon kyrkan plötsligt påkommande opasslighet, icke såsom en för hennes normala tillstånd nödig regim. I afseende å ledamöterna och deras, valsätt föreslår utskottet till sjelfskrifna andlig: medlemmar af mötet: 12 biskopar och pastor primarius samt valda 4 teologer och 13 ordinarie prestmän, summa 30 prester, samt ett lika stort antal lekmän. Ecklesiastikministern får deltaga i öfverläggningarne, men icke i besluten. Lärarne vid teologiska fakulteterna. välja inom sig, stiftspresterna såsom vid val till riksdagsrepresentant ; lekmännens ombud väljas så, att hvarje gäll i prosteriet uppdrager åt en å sockenstämma utsedd, valman att på samma ort, dag och sätt, somprosteriets presterskap; röst till val åf ombudafgifva; Detta förslag är ungefär lika med komitens, . hvilket . likväl: inrymmer plats åt alla teologie pröfessorer, och skiljer sig ej heller ifrån utskottets förra,i ärnnat, än att vid biskops förfall icke främste ledamoten inom konsistorium .i hans ställe inträder, utan val eger rum inom kapitlet. I det Thomanderska förslaget är valrätt och valbarhet utsträckt till hvarje prestman, icke blott de ordinarie. Hvad lekmännen angår, tillerkänner sistnämde förslag lika rösträtt åt alla å sockenstämma närvarande. Hr v. Hartmansdorff gick ett steg, längre, då ban utsträckte valrätten till hvarje -husfader inom statskyrkan, när han fylt 30 år, och för valbarheten.bestämde samma : kategori utom en högre ålder, nemligen 40 år. Äfven i.afseende på denna hufvudpunkt : måste vi tillerkänna företrädet it motionärernas förslag. Hvad tredje punkten:angår, den nemligen om : -handlar om öfverläggningsämnen och oeslutanderätt, lyder utskottets förslag härom sålunda: Allmänt kyrkomöte tillkommer endast attupptaga sådana kyrkliga mål, som konungen till detsamma öfverlemnar. .Ejege dock mötet i dessa mål någon beslutande rätt, utan hafve det allena att utlåtanden deri till konungen afgifva. I fråga om den egentliga beslutanderätten öfverensstämma alla förslagen deruti, att mågon sådan icke under nuvarande. statsrättsförhållanden kan kyrkomöte tillerkännas. Hvad detemot initiativet, vi lkommer, har: biskop Thomander föreslagit rätt såväl för mötet som för hvarje dess ledamot att göra framställningar i kyrkliga ämnen. Att såsom utskottet nu föreslagit, frånkänna mötet och dess medlemmar en:sådan rätt,s är: att helt och hållet betaga institationen dess kommunala karakter och förvandla kyrkomötet. helt enkelt till en komit, afalldeles samma art som de flesta dylika, om hvilka biskop Wallqvist redan på sin tid så träffande. yttrades-att de förträffligt lämpa? sig tör : det. ändamål ätt få en sak ogjord. Att motionsrätten icke skulle vara fullt förenlig mel statsförfattningen, är en sats, som utskottet väl yttrat, ren icke bevisat, och ett--sådant -bevis-torde ock vara ganska svårt att åstadkomma. Då sålunda. lagutskottets här afgifna förslag je Pg torde komma att anses antagligt af dem, som verkligen hysa intresse för den vigtiga frågans tillfredsställande lösning,skulle den -ändamålsenligaste utvägen enligt vår åsi blifva att med afslag å utskottets betänkande antaga det Thomanderska, sedan likvälnågra mödifikationer deruti blifvit gjorda. Såsom nödiga och nyttiga förändringar i nämde förslag -skulle vi vilja föreslå en till alla hus fäder utsträckt valrätt samt bestämmande-af arfvoden: för ledamöterna, enär man i annat fall kunde utsätta sig för den olägenheten att vid mötet få sakna flere personer, fullt qvalificerade i-öfrigt, men för hvilka: en utgift af ett par hundra riksdaler vore ganska känbar. Afvenledesaxse vi osg böra fästa uppmärksam beten på frilerre C.A; Raahs förslag angående stiftsmöten, hvilka onekligen skulle komma-att utgöra: en lämplig och behöflig länk mellan de enskilta församlingarne och det allmänna kyrkomötet, samt bidraga till utveckling af kyrkligt lif och intresse. 4 ; Reservationer äro: anfördaaf hr Adlerereutz, hvilken med fullt skäl önskat motionstätt för ledamöterna; samt bestämmandet af viss tid för mötets sammankallande; af domprosten Bring, hvilken likasom vid förra riksdagen ansett alltsammans onödigt; af prosten Ljungdahl, som önskat full beslutanderätt för mötet, hvilket i annat. fall. enligt reservantens åsigt ej skulle, tjena till det ringaste, enär man. för att hlatt arhälla mrnldn oo moden