fabrikanten och handlanden rätt att fortfarande försälja bronsartiklar, som varit förfärdigade innan fördraget undertecknades? Den andra punkten angick frågan: Kunna föremål, som reproduceras till stort antal, hvarigenom de öfvergå till industrialster och komma i handelsrörelsen. ännu betraktasssåsom egendiga konstföremål? Domstolen: här isafseende på, fördragets retroaktiva , kraft ; dömt emot de frauska ahlspråkev, men deremot i afseende å an åra punkten förklarat de ifrågavarande föremålen -böra-anses—såsom--konstverky för--hvilkas--reproduktion endast erfordrades industriens biträde, och derföre vore hvad konventionen förstår med -skulpturarbeten..sDen förlorande, psktten. har. vädjat mot .dsana dom. — Ett annpat fall ställer de afcbegreppet andhg egendom ,bärflytande konseqvesserns i ett änou bedröfligare ljus. En i Paris såsom affårsmän bosatt tysk medtog nyligen vid ett besök i fäderneslandet från en vän derstädes några af dessa bekanta porslinsbilder, som man så ofta ser i butiksfönstren. : Desframstälda föremålen synteshonoz: nya och egnade att vinna bifall i Paris, hvarföre an också, utan att arna något ondt, uppstälde dem hos sig. Hur stor var dock icke hans förvåning då han kort. derefter af en dervarande konstbavdlarefirma stäldes tillrätta för det han till-salu utbjudit: eftersapningar af könstverk, som blifvit af denna firma utgifna! I sjelfva verket befann sig också bland porslinsbilderna en efterapniog af en för flera år sedan i nämde konsthandel utkommen. gravyr, -ehuru--naturligtvis i mycket förminskad skala, hvilket Jikväl hade till följd att, trots alla bemödanden att gendrifva käromålet, den anklagade kunde lyckönska sig att slippa ifrån affåren med 300 fr. böter och 300 fr. skadeersättniog. Mean finner häraf till hvilka förv ekliogar det så elastiska begreppet andlig ezendom kuw föra. —