diga; Slutligen blefvo båda betänkandena bifallna, n:r 112 genom votering med 43 röster mot 6, n:r 23 utan votering. Derefter förekom staisutskottets utlåtande n:o 125, i fråga om sättet och ordningen för utbetainiogen och förvaltningen af de till statens jernvägsbyggnader anslagna medel. Grefvarne E. Sparre, af Ugglas och Liljencrantz yrkade återremiss, på det utskottei måtte föreslå en annan fördelning under de följande ären af de anslagna 20 millionerna, på det icke enligt utskottets nu föreliggande förslag blott 1,200,000 rdr skulle återstå för är 1860 och ständerna vid sitt nästa sammanträde tvingas att anslå medel för att ärbetena skulie kunna 1860 fortsättas i samina skala som de blifvit de tvenne nästföregående åren bedrifna, och hvaraf resultatet skulla blifva, att en vida större samma komme att under instundande Statsregleringsperiod användas för jernvägarne än ständerna genom sitt vid denna riksdag fattade beslut afsett. För bifall till betänkandet yttrade sig deremot grefve Lagerbielke, friherre Lejonhufvud och hr Montgomerie-Cederhjelm, som ansågo, det chefen för jernvägsbygnaderna borde ha fria händer att kunna, genom att disponera tillräckliga medel, begagna sig af sig möjligen yppande konjunkturer för uppköp af materialier o. s.-v., hvaraf ej behöfde följa att de för hvardera af åren 1858—589 disponibla 7 millionerna behöfde under dessa år upparbet s Om också en mindre summa återstode för sista året, kunde den dock blifva tillräcklig då den afsåg at använda redan förut för de förra årens större anslag uppköpta materialier. Geosom en votering, som utföll med 24 röster mot 23, beslöt ståndet den af grefve Sparre påyrkade återremissen. Konstitutionsutskottets memorial n:r 47, statsutskoitets betänkanden n:is 130 till 135, 137, 138, 140 till. 143, bevillningsutskottets betänkande n:r 26 och ekonomiutskottets betänkanden n:is 120 och 121, för hvilka alla finnes redogjordt i Aftonbladet n:is 235 och 287, för i lördags och i tisdags, biföllos af ståndet. Det enda, som föranledde någoh diskussion var statsutkottets betänkande nir 141, om beviljande af 50,000 rdr till omkostnaderna vid Sverges deltagande i nästa års landtbruksexposition i Paris. Hrr Hjerta och Printtenskjöld bestredo gagnet af denna utgift och yrkade afslag. Hrr Montgomerie och Åkerman samt friherre C. J. O. Ahlströmer förordade deremot bifall, som ock blef ståndets beslut. Hr Åkerman föreslog en särskild skrifvelse till K. M:t med underrättelse om ständernas beslut i afseende på bergskollegii indragning, på det den beslutade åtgärden måtte hinoa med nästa år träda i verkställighet. Motionen remitterades till expeditionsutskottet. Grefve Taube väckte motion om beviljande af ett försiagsanslag af 150,000 rår rmt att. ställas till K. M:ts disposition för att, med anledning af skjutslegavs förböjving, användas till ersättaing af skilnaden mellan nn gällande och blifvande skjutslega åt så dane statens embetsoch tjenstemän samt betjente, som företaga resor i tjensteärenden, utan ait vara särskilt berättigade till ersättning derför. Motionen begärdes på bordet. Den kongls propositionen om de nya statsrådsplatserna remitte ades till konstitutionsutskottet. Öfriga kongl. propositioner bordladse. Presteständet. Efter protokollsjusteringen upplästes protokollsutdraget, angående ståndets beslut uti betänkandet rörande folkskoleväsendet, hvarvid doktor Sandberg och prosten Emanuelsson väckte förslag om en inbjudniog till medstånden att instämma med presteståndet deruti, att hälften af den skyddsafgift, som nu ingår till statsverket, måtte direkt aflemnas till för samlingarnes skolstyrelser och användas till förbättring af närvarande skollärares löner, till antagande af flere lärare samt till skolmateriel. Derefter föredrogs konstitutionsutskottets memorial o:r 34; om förstärkning af högsta domstole , för att kunna ärbeta på afdelningar, hvarvid prosten Håll yttrade, att genom tillförordnade yngre domares åtgärder föranledas många klagomål, som dragas till högsta domstolen, hvars ledamöter han ansäg böra utgöra 16, såsom några reservanter af bondeståndet f reslagit. Riksarkivarien Nordström fann det betänkligt att dela högsta domstolen på afdelningar, hvarigenom mycken olikhet i domslut kan föranledas. Talaren trodde det dock vara behöfligt, att ledamöterna blefve flere, samt att vigtiga iagtolktvingsfrågor företagas i domstolens plenum, hvarföre arbetet på afdelningar icke borde vara vilkor för antalets förökande, hvilket vilkor han ville borttaga, och att ståndets gemensamma tanke borde i den syftning uttryckas, hvarjemte han ville utesluta til: lägget till 22:dra S, att ej flere än 8 finge deltaga i pröfningen af ett mål. Prosten Tegner försvarade otskottets förslag om 18 ledamöter och behofvet af arbetets fördelning på divisioner. Professor Lindgren talade i samma s ftning, och fästade uppmärksamheten på, att afdelningarne få särskilta slags mål katt afgöra, hvarigenom en skiljaktighet i prejudikater undvikes. Prosten Lagergren instämde med riksarkivarien Nordström och ansåg att fördelningen af högsta domstolen börde bero af ett regeringsbeslut och ej af ständerna. Professor Selander förordade förslaget Sfvensom professor Agardh, med hvilken doktor Sandberg m. fl. instämde. I samma syftning yttrade sig prosten Söderberg. Förslaget antogs såsom hvilande vill pästa riksdag. Samma utskotts memorial n:o 35, med förslag till uillgg vid 1 9 mom. tryckfrihetsförordningen, angående förbud mot eftertryck af utländsk skrift, antogs såsom kvilande till nästa riksdag, sedan riksarkivarien Nordström yrkat återremiss på den grund, att han ansåg sådana förhållanden böra regleras genom traktater med främmande makter och att grundlagen endast bör innehålla att om en sådan traktat blir stiftad, bör den gälla till efterlefnad För bifall talade. professor Agardh. Derefter föredrogs samma utskotts memorial n:o 36, om förändrad organisation af tryckfrihetsnämden. Under diskussionen härom yrkade prosten Melander afslag, dock under erkännande af den nuvarande Juryinrättningens bristfälligheter. Professor Lindgren försvarade utskottets förslag och ansåg det vara långt bättre än hvad vi för närvarande ega, hvarföre tal. yrkade bifall. Professor Agardh yrkade återremiss i syftning af hr Rudlings reservation, emedan han ansåg det föreslagna valsättet, att jurymännen skola utses af konstitutionsoch lagutskottet, särdeles olämpligt. Prosten Almqvist yrkade att ståndet skulle såsom gemensam tanka antaga hr Rudlings reservation. Doktor Sandberg yrkade afslag och sökte visa, att den nuvarande juryinrättningen icke vore så olämpig, som man velat påstå.. Professor Selander fästade uppmärksamheten på att det för jurymän i tryckfribetsmål är vigtigare att känna den kärande än den svarande parten och yrkade bifall. Riksarkivarien Nordström: Utskottet har sökt afhjelpa en orimlighet med en annan. Lika orätt, som att jurymän utses af domstolen, är det att jurymän skola utses af ständernas delegationer, hvarföre talaren yrkade afslag. Ifrågavarande förslag afslögs genom votering med 20 röster emot 18, som voro för förslagets antagande; .åsom hvilande: : Samma utskotts memorial n:r 37, om skyldighet för utgifvare af dagblad eller periodiska skrifter att; :älla en borgen af 1000 rdr rmt, föranledde en diskussion, hvarunder doktor Sandberg yrkade afslag, sär han ej kunde inse någon garanti för tidningsutgifvares moraliska halt finnas i den föreslagna bor-; gen. En större garanti vore väl, om det stadgades sågra fordringar af bildning och Kunskaper för tid-; niogsutgifvare. Professor Lindgren sökte visa, att genom detta förslag åtminstone några af de olägenheter, som härleda sig från det ömkliga ansvaringssystemet, skulle undanrödjas och yrkade bifall. Detta memorial antogs såsom hvilande till nästa riksdag ge-: 10 VOtering mad 29 rväctor emot 6. som voro för