SKOG CEKEMES SATT TR TY INFÖR MU VERVISN att vom hr Scheel kunde aldrig mera vara frågan, konungen desavouerade helt och bållet Hans olyckliga politik, särdeles derföre att den (kantänka!) varit så antiskandinavisk och väckt med rätta för blandade känslor hos konungens dyrbara vänner på andra sidan Sur deto, grefvinnan hade totalt tagit sin hand ifrån honom 60. s, v. I dag inbjudes samme Scheel att måhända för hela veckor taga sitt uppe hos-H;.-M.; ockemedan det danska folket: representanter Fär mötas för att se till.one quid, detrimenti oapiat respublican, se vi konungen och :hans .gamle favorit helt lugnt skötatde sitt lilla schackparti i en afkrok af landet och måhända deremellan äfven görande på tu man hand sin lilla politik för sigssjelfva! Hr Hall är — som sagdt är — säkerligen för sin del ingenting mindre än blind för allt det vidunderliga i detta förhållande, och måhända skulle-just detta-slutligen kunna föranleda från hans sida till och med åtskilligt ej mindre kuriöst, hvarom det dock är för tidigt att här yttra något närmare. S. B. Köpenharim den 5 Oktober. . Ni erfor genom tidningarne vd platsen med dagens post det snöpliga sätt, hvarpå det af hrr Alberti, Harisen, Frölund och Millen till folketbinget inlemnade adressförslaget blifvit af thiägets ordförande äfskuret från hvarje parlamentarisk behandling. Hr Rotvitt har, då en stor del af det i adressen innefattade p,liger utanför det område, som genom helstatsinstitutionen blifvit lemnadt den danska riksdagen öfrigt,. ansett sig icke kunna upptaga förslaget på dagordningen. Vi hafva då genast här dersa formslla omsvep af hinder, hvarom jag talade i. mitt sista. Jag skall icke ingå på någon undersökning om huruvida de formella grunder, hvilka här gjort sig gällande, varit alldeles positivt och obestridligen afgörande; jag vill snarare så gerna antaga, att thingets ordförande icke egt annan utväg än att sålunda äåfböja hela adresssaken; sedan förslagsställarne hade ansett sig uppmanade för sin del att i aktstycket uttala sig så uttryckligt och rent ut rörande regeringens allmänna politik. Vi vilja alltså härvid icke kasta någon skuld på hr Rotvitt, hvilken I måhända funnit sig i den strängaste nödvändighet;enligt lagens bokstaf, tillrattgörarhvad han gjort, men vi kunna då icke annat finna, I än att just sålunda landets -hela politiska ställ-). ning framstår mera. förtviflad, eländig och rentaf förlorad, än någonsin. fan Adressförslagets öde inom det danska landsthinget innebär i sjelfva verket en lärdom af det slag; ått har det. hittills. ännu herrskat någon illusion med-afseendepå det verkliga politiska-förhållandetshär i landet; på den inre andan och väsendet af detta onaturliga helstatslif, så måste den nu försvinna och fjällen falla från hvar mens ögön. Danmarks rike är till följd af helstatsförfattningen af 1855 en konstitutionel monarki — gudbevars; en ultra-konstitutionel! — af den beskaffenhet, att det danska folket genom sina representanter icke har sig lemnadt öfrigt (såsomhr .Rotvittnästen -melankoliskt uttrycker sig). att på något legalt-sätt uttrycka en mening rörande den politik regeringen täckes följa. Den därska riksdagen, denna, som-utgör det egentliga Danmarks. representation och i hvilken den danska natioNäliteten skulle ega sitt egentliga uttryck, denna har icke den ringaste rätt sig lemnad qQvar, att protestera mot ett icke-dansktl regeringssystem, hvad säger jag? att endast i sgupplikväg för konungen framställa sitt bekymmer öfver: ett dylikt. system... Detta är saker, som ligga utanför den danska riksdagens områdes, som icke få angå den som för densamma mäste våra ett tabun! Blir:det: fråga om ländets allthänna politiska angelögenheter,: så ör det ioke den danska riksdagen, skapad af 1848 års stora nationella rörelser, som derom må ega att yttra sig, utan då är detta ett diskussionsämne, förbehållet det -genom en statskupp Danmark påtvingade riksrådet, denna högre representaHon, utgången från minoriteten och uppblandad med tyska. elementer! —-Det-är så dessa välbekanta kloka hafva der arrangerat saken och det är så man måhända helst ännu vill döf, -Kortligen! Om den frågan huriivida ländöts7allmänna affärer föras i en riktning, förs enlig med Danmarks värdighet och sjelfständighet, eller i en motsatt, ledande till förnedring och ruin, har det danska folket ingen parlåmentarisk röst att göra gällande. Stode man redan vid afgrundens rand, till följd af regeringssystemets-oefterrättlighet, riksdagen för sin del. eger ingen. rätt att söka hindra fallet; På propositionen derom skulle ordföranden vägra votering, och man skulle låta sig glida ner i djupet lojalt, tröstande sig med tanken om en, högst taget) möjlig reservation af riksrådet — efteråt, sedan olyckan vore skedd. . Jeg må dock här förbereda er på, att den ifrågavarande adressen, ehuru i Fiksäsgen ord omöjlig, likväl tilläfventyrs-ännuinga.Junda. utspelat: sin.rol. ; Hvad.landets repres sentanter icke hafva Jof till, .det skall icke kunna vägras landet sjelft, och; det-låter. sig tänka att folket skall upptaga det här af. skurna förslaget. Detta, menar jag, skall af inga former kunna hindras. Det gifves här det danska folket en anledning att opinera i stort, ochtillfäöllet synes ej utan de mest bevekande skäl böra försummas. --(1 I Den af mig i mitt sista i utsigt stälda interpellationen. af Ploug har riktigt blifvit anmäld i folkethinget i-Tördags. Skall formälismen lägga .sig, ivägen äfven för denna? Jag ser Ingen mFjrighet alt man skulle kunna g5 3 långt. Hr Plougs fråga inskränker sig, som ni torde redan hafva bemärkt, till något, hvars afgörande työkes varafspecielt och uteslutande förbehållet den danska riksdagen en-sam,, den, och:ingen, annan. Låtom oss: då afvakta resultatet af detta nya uppslag ! TT nr FA fn od ER I ng fn NRA Jm PA Hk IA Hört An ee KL ERA ben NA JR kg In RAD Mt KVAL 2 Pe AL —— VS RV RR PIE RM mA fn folfensel Rn ra B