a . SITE BIR GCFA OM dan dess politik dervid endast uppftadt såsom en hörsam tjenarinna åt den ryska. Under sådana förhållanden är dock til lakadragenheten, ehuru eländigt underdåni denna häl ning än framstår, likväl alhid et slags vinst. Under overksamhetengöras de ok i alla händelser nigra blunders mindre, än vid oskickligt inblandande; och af de bå da 29d3 tingen: en verksara underlägsenhet oc det passiva afstår,det från hvarje. initia! JV, är dock det aistnämde det minst farliga Man farn det derföre ifyen sturligt, och alldeles örverensstiämmar de med den af Preussen uuder de senae åren följa politik, att hvarken sanwmankomrfiten mellan de båda kejsarna af Frnkrike och Ryssland skul!c försiggå i Berlin, eller konungen af Preussen. vara tillstädes vid densamma. Det stuttgart. ska mötet -haae? till en början en så marksrad anti-österrikiisk betydelse, att Preussens : deltagande derati unde medföra ett öfver-. gifvand.e af dess neutralitet. Dertill kom för-: stämnin gen i anledning af Helena-medaljen, och vad som dermed står i samband, hvartill jag återkommer längre fram. Man fann At derföre alls icke öfverraskande, att Preussen, såsom nästan alltid på senar tider, lät virskulda. sig. Några misstrogna personer : gora blott nyfikna att erfara, om det skullel förblifva så ända till slutet, eller en omkastning försiggå i sista ögonblicket. En dylika omkastning har också verkligen icke ute-lc blifvit. . . di Man erfor nemligen plötsligt uti Berlin, att Österrike, för hvilket den isolerade ställ-e ningen blifvit odräglig, inledt direkta under0 bandlingar med Ryssland och sökt tillvägabringa en sammankomst på någon neutral ort. Ryssland hade ingått derpå. Öfverraskningen var stor, så väl uti Paris som i Ber-l a lin, och kunde knapt döljas i den franska, hufvudstaden. c Man har väl sett en uppgiften framstäld, att Preussen förmedlat Rvssisnds ch Österriks närmande till hvarandra. Men detta är; endest ett officiöst sjelfbedrägeri. Faktiskt är, å att man här ej visste något derom, utan en dag helt oförmodadt erfor tPulkäonsgifvand af mötet i Weimar. Straxt derpå beslör 4. att prinsen af P.eussen såulle wti Car! she uppvakt: kejsar Napoleon, hvilket raturligtvis unde: närvarande förbål anden : in: icke kunde med nöje ses i Wien. Par ser Mionitören underlät I. också icke, att uti r : . 20Vpösa ordalag tillkänrg tva prin:ens tsök, äfvensom konungens I, sk itliga arsäkt gorför att han ej sj-lf kundelf. helsa kejsaren. Iatrycket ef dessa tilldragelser har, såsom mas San öreställa sig, i Tyskland varit gan-Å. ska fredligt Den hederlige och mealöse Bernb? edin de S:t Pierres drömmar skola förverkliga, och fredsaposteln Elihu Burritgz lig. Ryssland och Frankrike afskeda hälften afl, sina armer, Österrike följer deras exempel c sch bringar derigenom sin budget i bättre, ordning — kortelige n, alia frågor lösta, allal, frön ull framtida tvister qväfda i brodden, 3 och millioner omfamna hvarandra, såsom det t heter i Schillers: Lied der Freudex. r Emellertid får man icke glömma, att Ryssä land, efter den förödmjukande fredens afstutande, samlar sina krafter, visar sig vänligt mot hela verlden, men likväl söker ätervinI, na sitt fordna inflytande och sin supremati, I q visserligen icke med de öfvermodiga medel, lf; som begagnades af kejsar Nikolaus, utan pålaq cett fint diplomatiskt manår. Att en del af li .den tyska pressen icke märker detta, utan q gör svärmande utgjutelser öfver Rysslands I fr förvandling, moderation och beredvillighet 4 till reformer, bevisar blott, att denna press, : oaktadt all talang, all obestridlig kunskapsm r:kedom, likväl ännu fortfarande saknar den Ke Cen KAP, som förlänat de engelska tidninat arne deras stora inflytande samt betryggat I de detsamma, vi mena karakter. m Ena dissonans i de naiva fredsorgeltoner, st som nu samljuda från alla herrskares länder i anledning af furstesammankoms: eran, förorsakas af den redan omnämda Helenamedaljen, som förtfarande väcker skandal i Tyskland. Man har velat rättfärdiga -eller ätrninÅka stone. ursäkta. de iicke obetydligt antal — detta rik låter otroligt! — inkomna ansökningarna om denna utmärkelse för hvar och en, som tjeI oc nat under kejsaren, dermed, att meningen ms endast vore att belöna personliga förtjenster, I bå atmärkta vapendater, hvilka alltid äro ärovä fulla, de må vara utförda under hvilken fana tid som helst. Ingen förståndig menniska har ju tyc någonsin kKlandrat de många tyska veteraner, Å ir: ;om äro prydda med hederslegiouen, Detta bra ill och med medgifvet, så förbiser man dock, I mi tt man icke med Helenamedaljen belönar stäl len personliga utmärkelsen, utan att den, eå1 den om nämdes, är ämnad åt hvar och en, som l det jenat under kejsaren, att den således har en Fra politisk betydelse jemte den militära och åtI sär minstone i Tyskland måste betraktas som ett del usenfaldigadt den politiska förnedringens oan ninnesmärke, hvilket ej erinrar om den ensam kiltes tapperhet, utan om allas gemensamma I deri ott, och således påminner medborgaren om län en nesligaste perioden i hans politiska lif, ) ick tan att tala om att Helenamedaljen enligt rike anska mångas mening tyckes hafva en bekän ydelse äfven för kommande tider och anses E som ett slags underpant på framtida tjenst tvifv ktigbet. Detta förbigå vi helst. Kejsarriket el kall ju innebära freden och hafva afsvurit är p en första napoleonska tidräkningens planer. söm len om en eadi gnista af patriotism glödde gern 08 de äreförgätne tyske krigare, som eter-laär d akta medaljen, huru kunde de då glömma, ett t hon är minnestecknet å denna den skamfran gaste tid af vårt fäderneslands förslafvande, att ildförande och utsugande genom främmande äet öfrare, å tyska härars strid mot tyska härar I sluta ider en främmande anförare och för dennes var f idamål, å tyska furstars affall från riket och J i Eu odermord tyska folk emellan! besök Med ifver och värma har hela den oberopsrdål de pressea inom detta land varnat för att , tidnir nom ansökningar om medaljen gifva utlanlande t eff nuv hans LÅ RA AR EES 3 Rs rag