rymme de upptaga. ; STOCEHOLE den 1 Okt. Diskussionen på riddarhuset, angående ogift qvinnas myndighet; som der i går fortsattes nästan hela dagen, saknade ej ett visst intresse, dels för den liflighet, med hvilken den fördes, dels ock derföre, att sedan tvenne stånd redan lemnat sitt bifall till reformen; och presteståndet antagit den i: hr Adleroreutz reservation framstälda modifikation, afgörandet nu berodde af ridderskapet och adelns beslut. Fyra särskilta åsigter gåfvo sig vid detta tillfälle tillkänna. För bifall talade statsrådet grefve Mörner, friherre Armfelt, hrr Nordenfelt, F. Cederschiöld, Hjerta, Dalman och Tersmeden samt friherrarse Creutz och C. J. O. Alströmer, utveckiande försla: gets rättsenlighet och nytta ssmt dess företräde framför den Adlercereutziska modifikationen. För dennas antagande talade hr R. T. Calersehiöld, friherre J. Alströmer och på visst sätt hr Carleson, För återremiss yttrede rig hr G. Cederschiöld på grund af vissa ar honom uppgifna betänkligheter. Hr Tham önskade blott få besvarade åtskilliga af honom yttrade betänkligheter emot förslaget; men sedan avar härå från flera håll ingått, begärdn trlaren 2j vidare ordet: För rent afslag talade endast grefve Sparre, men han återtog sedermera detta yrkande och begärde återre: miss, utan att likväl på något sätt bestämma hvad ban dermed ville vinna. Och detta blef ock, märkeligt nog, ståndets beslut, sedan friherre Lejonhufvud afstått från sitt yrkande på votering, huruvida hr Adlercreutz teservation eller återremiss skulle antagas till kontraproposition. Huruvida nu detta af adeln fattade beslut kommer. att föranleda tillämpning af 73 S riksdagsordningen (förstärkt utskott) eller af den 75 S (frågans förfailande) beror på våra grundlagstolkande majoriteter. Enligt vår åsigt kan frågan ej förfalla, sedan trenne stånd redan beslutat en förändring, en reform, ehuru under olika vilkor, utan måste, såframt ej presteståndet vill biträda borgare: och bondeståndens beslut, öfverlemnas till behandling af förstärkt utskott. Esnellertid kan ej förnekas, att det lyckade försöket att Ådrifva saken till återremiss — en åtgärd, som i början blott fallit en enda talare in, men sedan begagnades af reformens ifrigaste motståndare, grefve Sparre — vittn:deom en viss talang att få frågan undanskjuten på någon obestämd tid, helst när man erinrer gig att grefve Sparre är lagutskottets ordförande och känner den vanliga takten i lagutskottets expeditionsätt, hvilket gör, att en återremiss till berörde utskott erbåller ungefär samma betydelse som den fras, hvilken i engelska pardamentet användes om förkastade biller, nemligen att de skola förekomma om sex månader, hvilket der betyder. aldrig. Bland de talare, som afhördes med största nöje och lifligaste intresse, må nämnas: hr Nordenfelt, som i ett vältaligt föredrag ådagalade förlagets räutsenlighet, behöflighet och nytta; hr F. Cedersshiöld, som :aed. raenniskokännarens skarpblick och menniekovännens värma försvarade reformen; br Hjerta, som på ett intressant sätt skildrade qvinnans höga moraliska ställning i Fr:nkrike och med skoningslös dialektik blottade motståndarnes svaga punkter; semt grefve Mörner, hvilken, eburu reservant inom konseljen (likväl ej mot principen), bär varmt och värdigt förle ett försvar, hvaruti han sällsamt nog saknåde understöd af propositionens kontrasignant hb, exe, justitiestatsministern. Den långa diskussionens snöpliga utgång gjorde ett smärtsamt intryck på alla dem, som hysa intresse för en af de vigtigaste samhällsreformer, en reform, som ehuru inledd af en regering, hvars propositioner i fråga om anslag på riddarhuset aldrig sakna ett andäktigt gehör och der städse mötas af glada gifvare, samt med längtan erotsedd af nationen, nu hotar att stranda icke emot några mäktiga klippor, utan emot en liten sten, kastad i dess väg af ett fåtaligt kotteri. Skulle det lyckas reformens motståndare i lögutskottet att der genomdrifva, att utskottet frångår sitt förut gjorda förslag och tillstyrker rikets ständer att förena. sig om det i hr Adlercreutz reservation :framstälda, så skulle detta ganska klart innebära en afsigt att få hela denna reformråga att strandaoch bli utan resultat. Ty det är otvifvelaktigt, :att hvarken borgareständet eller bondeståndet antager sistnämde förslag, liksom det icke ibeller är troligt att regeringen, om man får döma af de anmärkningar, som statsrådet grefve Mörner gjorde öfver dess praktiska olämplighet, skulle komma att sanktionera detsamma. Presteståndet förenade sig, såsom man af den sängre ned meddelade redogörelsen finner, omm deti br Adlercreutz reservation gjorda förslag, saxom uttryekande ståndets gemensamma tanka, Det länder borgareståndet till heder, att det i denna humanitetsfråga visades sig lika enhälligt liberalt som bondeståndet, och ett utskottets förslag der snart sagdticke TAGS