Olaus Eriksson, Lagergren och Nils Svensson frår Jönköpings län yttrade sig äfven för bifall. : Petter. Jönsson hade i början delat Lekber.s åsig ter och trodde detta ej ha varit så farligt, då Måts Persson upplyst att åtminstone en karl i landsorter var af samma mening. Han medgaf väl att om mör kunnat höra qvinnorna, så vore det troligt att dr skulle ha röstat för bifall, men yttrandet derom, a qvinnans beroende ställning bäriedde sig från de ba bariska tiderna, upp og han säsom det varit sagd att 1734 års lag vore bygd på barbarism, något soi Petter Jönsson bestred under erinran att inledning: till I gboken säger att den är bygd på -religionet: Då bbeln säser, att Gud gaf mannen qvinzan ti en hjelp, så fann han den gällsnde lagen icke barbarisk, utan religiös, Man ville visst att qvinnå: skull få Behaga i affärslifvet och göra spekulatit ner, men man borde erinra sig att den första qvit nan, hon gjorde e2 spekulation, hyarpå hon och het nes efterkommande -kömmo att lida. Giftoriannarä ten ansäg Petter Jönsson icke böra upphäfvas. Oal tadt Petter Jönsson sålunda förklarade sig dela sammm åsigt som Lekberg, uppmanade han honom likväl a; bifalla betänkåndet. N Lekberg) an härkte, att han icke yrkat propositie på reservätionen, i hvilken han icke deltagit,. fastö: sådant genom något misstag. blifvit antecknadt, oc Dahlgren förklarade si. i allo dela Ödmanns åsigte bvarefter propositionen på bifall besvarades med s godt söm enhälligt ja. 4 Till redaktionen af Aftonbladet. Vid refererandet sistlidne lördag af diskussionen bondeståndet om riksstyrelsen här Aftonbladet vis serligen riktigt antydt de skäl jag anförde, men lik väli slutet orätt återgifvit mina vid tillfället begaå nade ord, så att deraf kan dragas en helt annä mening, än jag åsyftat; — och derför. anhåller jag att mitt yttrande, som i sådant håöseende bifoga måtte itit. tidning intagas belt dch hållet, likasob der dervid tillsätta not. Stockholm den 28 Sepi 1857. i : Carl Wester. ! För så vidt åtskilliga talares yttranden möjliga afsg, att förevaranderämne skulle vara stridande emd grundlagen så; att talmannen borde vägra proposi tiody vill jag erinra, att 55 4 R. O. först stadgat att talman ej må vägra proposition, utom i de fail. då-han finner en väckt frågå bokstafligen strida emd grundlägårnes lydelse; och vidare föreskrifver, att om-ståndet ej med honom instämmer, konstitutions utskottet skall yttrasig öfver frågans stridighet elle enlighet med grundlagen, saint att hvad utskottd förklarar icke vära deremot stridigt, derå må propa sitionricke vi . — Enär nu könstitationsutskoite afgifvit en sådån förklaring) just uti det förevarandi beränkandet, måste frågan Härom änses vara redai afgjord. pi : ns ) Konstitutionsutskottet yttrar. nemligen: Genon dennå utredning tror-sig utskottet hafva funnit. att uti de före föreningen med Norge om föreval rande fråga gäliande konstitutionella -stadgandel icke något hinder förefinnes för rikets-ständer at! till behandling -upptaga. den af. Kongl. : Maj:t ni till rikets.ständer gjorda nådiga framställning.. Vid meddelandet af nedanstående skrif; velse, till den kraft och verkan de deruti lem; nade öpplysningarhe kunna hafva, anser si; redaktionen, i anseende till. skrifvelsens. äldry datum; böra: upplysa, att. den: först idag kom: mit redaktionen tillhanda. Till Bedaktionen af Aftonbladet. Uti en uppsats i Af.obbladet; under rubrik: Ytter ligare om Katrineholmsbänan och riddarhusets omsadlingn, har, angående tillkomsten åf förslaget till nämde bana: samt öfver motiverna till friherre Sprengtportens till! göranden rörande dehsamma, ett misstag blifvit be: gånget, som, enär det kastar skugga på enskilt per: son, tarfvar rättelse. Lemmnande helt och hållet åsid frågan om jernbanäns fördelaktigaste läge, får dock aldrig förb:ses om; thder striden om detta, orättvisd begås emot någon, eko det vara må. Skulle. dervi. tillika så inträffa, att den, som handlar efter hvad rätt och pligt bjuder, för sitt bandlingssätt bedömes så söm om han blott åsyftade egen Tampen .inning; — så blifver det hvarje rättänkande persons skyldig? het att upplysa om det misstag som begås, synnerli! gast då det träffar en person som sans peur et sans reproche försmår att söka den rättelse som har kunde fordra: Förslaget om ätt söka få en jernväg dragin ger nom Södermanland väcktes för flere år sedan af en ofrälse possessionat inorå !änets hushållningssällskap; på en tid då undertecknad var detta sällskaps sekreterare, hvadan han eger en nöggrann kännedom om denna frågas behandling. Inom säliskapet emottogs han med största intresse af alla; och man skulle mer än misstaga sig, om man trodde att ens flertalet af åe närvarande utgjordes af aristokrater eller fidei: kommissinnehafvare. Inom sällskapet valdes en ko: mit, som skulle söka bereda det väckta förslagets framgång, ty ätt man önskade det inom Söderman: land, må väl ej väcka någon förundran. Till ordfö: rande i det komit, som sålunda valdes, utsågs en hälligt friberre Sprengtporten, såsom den dertill i alls afseenden mest passande person inom länet; och såsom-en man i allo förtjent af att vara ett helt län ombud i en så vigtig fråga. Hvad hr friberren derföre i denna fråga tillgjort och den verksamhetshan i densamma utvecklat, har, långt ifrån att va enskilt måns tillgöranden, som blifvit dikterade nnyttans små intressen, ej varit annat än ett tröget uppfyllande af det uppdrag som Ham, såsöm eft valdt ombud för ett helt län, emottagit och hans handlingssätt förtjenar derföre att ses i er helt ånnan dager, än hvåri det — förmodligen aj brist på kännedom om dessaförhållanden — i ofvar citerade artikel i Aftonbladet blifvit framhållet: Undertecknad vågar hoppas att detta beriktigande ej kaw misstydas. Främmshde för ala jernvägsin. tressen — cöch Kura länge skall ej den söm bor på Dal förblifva i det hänseendet opartisk! — har jsg endast ansett mig böra b-gagna mig af en närmare kännedom omvifrågavarande sak, för. att framställa den i. sin sanna dager och försatt freda ien-person Lvargs bemödanden för det allmänna bäs.a jag under loppet-af-många år lärt att högt -värdera, från oför: tjenta insinuationer. Dagsholmd::4 September 1857. Hjalmar Nathhorst. LANDSORTSNYHETER Wisby a. 18 Sept. I väderleken, som längs varit så sommarblid och varm, att den flerestädes ;