nämner någon oansvarig prinsregering. Talaren ville icke taga i betraktande företrädet af resultatet utaf det ena eller andrabeslutet, utåR blott ställa sig till 6fterrättelse de grundlagar han besvurit, och hvilkås obrottsliga efterkommande blifvit Honom i hans fullmakt att vara folkets ombud uttryckligen ålagdt. Han kunde derföre icke annat änvrösta för afslag.! Nils Olsson från Skåne fann sig förekommen åf de föregående talarne; förenade sig med Ödmann och röstade för afslag. (Forts. följer.) GÅRDAGENS AFTONPLENA Ridderskapet och Adeln. Öfverläggniogen fortsattes om statsutskottets utlåtande p:r 122, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel. Början gjordes med 5:te punkten, om generallandtmäteri-kontoret, hvilken bifölls utan diskussion, likasom äfven 6:te punkten om sockenkarteverket, och den 7:de om ö verståthållareembetet och polisstyrelsen i jufvudst: den. Deorefter företogs 8:de punkten, om landssta ten; i afseende på utskottets förslag till aflöning åt landskamrerare, landträntmästare, länsnotarier, länst bokhållare, landskanslister och landskontorister, uppt stod en längre diskussion, hvarvid hr E. Nordenfelt yrkade att lönen för alla länsbokhållarne skulle be! stämmas till 1000 rdr, under det att hrr Prytz, Printzenskjöld och K. Bildt påyrkade att lönen för alla lävsnotarierne och länsbokhållarne skulle höjas till 1000 rår, såmt lönen för landskontoristerne be stämmas till 750 rdr; sedan hr af Dalström föresla! git a!t åtminstone lönen för länsnotarier och läns? bokhållare i Gottlands län äfven skulle bestämmas till 1000 rdr, samt Brr R. Montgommerie, Fåhreeud och grefse E, Sparre försvarat K. M:ts af vtskottet faststälda förslag, och frib. Alströmer, med hvilked flere af de föregående talarne förenade sig, förordat återre iss, bifölls utskottets förslag om landskamre? rare, landträntmästare och landskanslister; hvaremof förslaget rörande länsnotarier, länsbokhållare och lanåskontorister återremitterades. i Öfriga af utskottet här gjorda förslag biföllos, och uppstod diskussion blott i följande frågor: Med afseende på den föreslagna lönen för häradsskrifvarne uppträdde hr Prytz och yrkade återremiss, på det ait: l5nen måtte höjas till 2200 rår; mez sedan hrr Ci B. Lilliehöök, E. Nordeafelt, Fåbreus, Åkerman och grefve E. Sparre förordzst bifall till utskottets förslag blef detta godkändt. Vidare uppträdde hrr Åkerman, Pridtzsnskjöld och Prytz med begäran, att nutskotte:s afstyrkande å en af Anders J:nsson väck: motion, det de kronofogdar och häradsskrifvare, som i följd af Bergsfogdarnes indragning fått befattning med debitering och redovisning af kronansinkomster utaf bruksoch bergsrörelsen, skulle härför erhålla! ersättning med en procent af det redovisade belopa måtte återzemitteras; deremot försvarade hr åhreus och grefve E. Sparre utskottets förslag, emedan kronofogdarne nu ändock fått en så betydlig löneförhöjning; utskottets förslag bifölls också. Li-: karedes uppträdde hr PrintZenskjöld och talade för! afslåg 8 utskottets förslsg att ingå till K. M:t med et underd. skrifvelse om, att före den definitiva reglöribgen af lånsmännens löneren förnyad nppskattpitg af desse tjänstemäns boställen må egaroum; utt skottets förslag bifölls dock på yrkande af hr Montgom nerie. Avel med afseende på utskottets hemställan, att en tillökving af 3600 rdr må beviljas för skfifmatefialier och öxpenser, yrkade hrr af Sillen och Päntzenstjöld återremiss; för att till detfa ändäfmäl få Gt förslagsanslåg, medan det nu ofta händö; ått tenstemSonen sjelfve fingo bekostatryckninför åf offiiella kungörelser; deremot yrkade hrr kermäb, Lilliehöök, Fåhreös och J.M. Björnostjerna bifäll, Kvartil ståndet också beslöt sig: Ständet Ftkildes kl; 10707 mi Borgareståndet Såsom tillägg till redogörelsen för förmiddagsplenum bör nämnas, att sedan frågan om styrelsens uppdragande åt kronprinsen var afgjord, br Lallerstedt anmälde att redan för sex veckor sedän, efter hvad tal. hört, religionsfrågan förevarit i lagutskottet och der afgjorts, men att sedan dess hvarken någon sammankomst hållits eller uppsättning af denna fråga skett. Tal. begärde att utskottet skulle åläggas inom 14 dagar inkomma med denna fråga och alla med densamma samband egande frågor. Tal. erinrade att presterna använde denna nu förflytande tid för att omstämma opinionen. Hr Kistner vitsördade att någon sammankomst ej på länge hållits i utskottet. H:r Uppling, Rydin och Hasselrot beklagade likaletes långsamheter, men hemstälde, att ståndet måtte öfverlemna åt dess ledamöter i utskottet att söka åstadkomma dessa frågors afgörande, Detta blef ock ståndets beslut. Behandlingen fortsattes af betänkandet om tullbevillningen med tulltaxeunderrättelsernas 13 paragraf. Vid paragraf 15, som handlar om tullrestitution för exporterad vara, tillverkad af utländskt råämne, yrkade hr Brodin att det nu gallande stadgande i och för verifikation af varan måtte bibehållas. Hr Schwan framstälde olåmpligheten af att behandla tulltaxeunderrättelserna, innan hela tullbevillninzen vore definitivt afgjord, samt uttalade sin förkastelsedom öfver all tullrestitution, hvilken föranledt tullkrigen länderna emellan, och begärde återremiss. Sedan hrr Hesselgren, Almgren och Malmborg uttälat sig för återremiss, dels instämmande med hr Brodin döls med hr Schwan, samt hr Ekelund yrkat afgörande af frågan, blef densamma återremitterad. Paragraf 20, angående försäljning af varor från strandade fartyg, afslogs, och bibehölls nu gällande stadgånde, på yrkande af hrr Trägårdh och Lundberg, genöm votering med-30 röster nöt 5: Öfrige paras grafer biföllos. Derefter föredrogs bevillningsutskottets utlåtande D:r 24, om tullen å bränvin och sprit, samt i-sammånhang dermed en inbjudning fråa presteståndet att förena sig i dess beslut. Efter en kört diskus: sion blef utlåtandet återremitterad:. Samma utskotts utlåtande n:r 23-lades till handlingårne: Slåatligen företo,sbehandlingen af ekonomiutskottets betänkande, angående skjutsningsbesväret, och i sammanhang dermed en inbjudning från ridderskapet och adeln att förena sig i dess beslut att antaga frih: Åkerhjelmsreservation, samt inbjudning från bondeständet att i likhet med dess beslut godkänna betänkandet. Sjelfva skjutslegans belopp föranledde en diskussion, dervid brr Henschen och Palander ansågo densamma vara till för högt belopp föreslagen; hvaremot herr Thorhe, Hasselrot, Almgren, Ödmansson; Rydin; Gahn, Lundberg; Rudling, Lallerstedt och Hammar talade för bifall. Fetänkandet bifölls till alla delar, hvarefter ståndet åtskildes kl. 10: Å ae—L RÄTTEGANESooh POLISSAEER.