NV UCU GUUNKA INIGRLUCD, IUSGBYV Uv IBFal. 26 UV fårdade befallningar ait gripa Chun-tse-Tsuen, mer mötte öppet motstånd; och uppresniogen spridde sis derigenom till allt flere punkter. Medlemmarno ai de hemliga föreningarne deltogo nu i dessemma, emedan de häri trodde sig se ett medel att uppnå sitt redan 200 år närda hopp, nemligen att befria fosterlandet från mantschuernas ok, och med dem förenade sig talrika skaror äf sjöröfvare, hvilka af kejserliga regeringen erhållit tillstånd att utöfva detts händtverk. Dessa deltogo i uppresningen, sedan engelsmännen: uppbränt och försänkt deras fartyg, och drogo slutligen efter sig de missnöjda från alla ståndsklasser, hvilka dittills förblifvit obemärkta, men nu framströmmade till tusental. Härigenom församlade sig snart en armå af femtontusen man under de himmelska fuorstarnes befäl. Från November 1850 till Mars 1853 voro de upproriske tvungne att strida mot hela den kejserliga makten; städer eröfrades än af det enzx, än af det andra partiet. Hofvet i Peking utfärdade den ena befallningen efter den andra, afsatte embetsmän och offentliggjorde segerbulletiner, hvilka egde den största likhet med nederlag. Det oaktadt visade sig de upproriske utanför . ankings murar med en ärmå at 85,000 man. Denna folkrika stad, den andra i oråningen uti riket, måste för dem öppna sina portar och segern firades med mordet på tjugotusen maa schuer. Eröfringen af Nanking gjorde insurgenterns till herrar öfver Jang-tse-Kiangfloden, som från sitt orsprung i Tibet genomströmmar hela Kina och utgör en vigtig handelsväg, emedan den är segelbar under nastan hela sitt lopp. Samtidigt beberrskade de äfven den stora kanalen, på hvilken söderns produkter transporteras till de porra trakterna, deribland salt och spanmål, regeringens vigtigeste monopolier. Tilläggas bör ännu, att de redan tillryzgalagt halfva afståndet mellan Peking och i-surrek ionens vagga. Vi hafva ofvanföre nämt, att i de upproriske truppernas leder fans en mängd missnöjda från södra Kina, till större delen sjöröfvare. Dessa funno snart medel att utrusta betydliga flottor, med hvilka de seglade uppför kanalerna och floderna samt sålunda försågo sina stridskamrater med lifsmedel och derigenom äfven banade väg för dem till Peking. Herrar öfver kanalerna och floderna, egde de snart hela landet i sitt våld och imponerade från höjderna af Nanking på alla öfriga provinser. Kejserliga regeringen var slutligen tvungen att låta sina kurirer taga vägen öfver bafvet, emedan de auvunars oundvikligen föllo i insurgenternas händer. Fruktan att förlora sin öfverlägsenhet äfven på detta element nödgade mandarinerna att koncentrera alla sina stridskrafter på en enda punkt, — invid utloppet af Jangtse-Kiang. Men som de satte ringa tillit till nationens krigsvana till sjös, beslöto de att af europberna begära bistånd, ett tydligt bevis derpå, aitde ansågo sin ställning såsom nära nog förtviflad. Deras anbållan afslogs likväl af de engelska agenterna, hvärpå mandarinerna begäfvo sig till Makao; der de af portugisarne erhöllo ett antal lorcher och kofferdifartyg, hvilka de bemannade med engelska och amerikanska flibustierer. Denna sällsamma flottilj gjorde det himaoelska riket stora tjenster. Insurgenterna vågade ej utsända sina fartyg, icke så mycket af fruktan för armadan, som emedan de voro obekanta med hafvet och kusterna samt befärade att derigenom invecklas i ett krig med europeiska Öörlogsoch kofferdiskepp. De utländska makternas representant r skyndade till Nanking, för att derstådes öfvertyga sig om insurrektionens karakter och stridskrafter samt formera bekantskap med det unga Kina, som tycktes erbjuda vigtigare kommersiela fördelar än det gamla kejsardömet; men de .europsiska diplomaterna blefvo ej synnerligen vänligt emottagna. Man bemötte dem ytterst höfligt, men tillika kallt och med misstreende; hvarje anledning till kolisiöber undveks Sorgfälligt, men på samma gång lvarje beröring med personer, hvilka ej ville ersänna de himmelska furstarne såsom jordens herrskare. Stoltheten var den öfvervägande känslan hos insurrektionens chefer. De truk tade att genom beröringen med barbarerna såra natiopälkänslan och derigenom mista något af sitt inflytsude på en tid, då de förberedde en ombvälfning icke blott i religionen, utan äfven i hela regeringssättet: Udänningårie sökte på allt sätt göra sig närmare bekanta med den religion, som man ämnade införa i stället för den fordna afgudadyrkan, men lyckades förskaffa sig blott dunkla och ofullständiga appgifter härom. Det tyckes på allt, som om den aya läran vore blott, ett svagt återsken af den kristva, och att dess förnämsta sträfvande till en början I går ut på att utrota afgudadyrk Dn. I stället införes öfverallt tro på en enda Gud, men om kristendomens öfriga dogmer tyckas de icke ega det ripgaste begrepp. Europåerne sökte att utforska hurudan den militära organisationen inom deras armö är och funno i detta hänseende, att anbängarne af den nya sekten tillämpa de kristna satserna på ett ganska eget sätt, I det. de antaga, att allt på jorden tillhör Gud och hans utvalda, bemäktiga sig dessa himlens furstar; hvarje öremål, som kan vara af nytta för dem; De tvinga derföre hvar och en våpenför man att intaga plats t ledet och behålla deras familjer såsom gisslan ). Naturligtvis ökades soldaternas antal genom dylika värfningar ganska mycket. Armån utgöres af några -eguliera kärer, bestående af trettiotusen man hvarje, bvilka sönderfalla i en mängd mindre afdelningar. I uwlmsnhes äro trupperna väl-disciplinerade; men icke stånd att under dralbninvgar iakttaga ordning. Enselsmän; som besökt deras läger i Nanking och dess ;mgifningar, omtala, att de öfverhufvud äro illa bezäpnade, till större delen med ablår och pikar; af gevär sågo de ett ringa antal och nästån alla med untlås; kanonerna voro små och buros af soldater. Under belägringen af Shafigbai såg man likväl bätre bevärade trupper; många insurgenter egde dubrelbössor, till öch med revolverpistoler: Derås gröfre srtilleri fanns, liksom i allmänhet hos kineserne, ombord på djonkerna och många af desse voro bestyckade med kanonor af ganska grof kaliber. Eröfringen af Nanking var ej tillräcklig för de ånyhåriga segrärne, såsom de kallade sig, i motsats no; mantschuerna, hvilka raka sina hufvuden. De sfvaktade blott ett lägligt tillfälle för att marsche:a not Peking samt störta den herrskande dypastien. Detta farliga fälttåg företogs slutligen; i början egde le ständig framgång, öfvervunno alla hinder och mand ända till Tsin-hse, beläget endast 8 franska ve (omkriog 30 verst) från Peking. Men här mötte öaentschaiskt rytteri och mongoliska horder, Fe u den kejserliga regeringen från stepperna kalu a bistånd. Iosurgenterhå vågade ej inlåta 18 i någon dråbbrsing med dessa krigsvana trupper ch återvände, seiån de i ; be : in de i tre månader lägrat vid Psiochae, till Nanking. Detta skedde är 1854. . För öfrigt äro vi ej af den åsigt, att referingen i De En påcbranten af sin undergång. Likn nedgifva, att esningen, hvilken vi sökt att forte dä ye cs bära mycket nytt för Kina i sitt sköte. I detta od hafva många uppror härförinnan egt rum; nåsra bland dessa hafva egt framgång. nh alla hafva rit riktade emot styrelsen och henbes Tepresentan; icke ett enda har utgått från en id6,. ulmnat är hållandet med det nyss skildrade. Ehuru iosärcenterna vånställa kristna läran på ett ganskå godyckligt sätt och tillämpa dess moraliska föreskrifter å sin äregiriga och förstörånde Politik, måste man .kväl erkänna, att de söka sprida läran om en enda Hud, om Frälsarens gudomlighet och om hans heliga ) I början behandlades dessa familjer väl och fingo boningar sig anvisade uti en särskilt stadsdel i Nankiog, hvilken ingen vid lifsstraff fick besöka. En missionär berättade dock, att år 1850 om vidtern Hela Nanking plötsligen döfvades af ett odrgligt larm, förorsakadt af raketer och musikinstrumenter, medelst hvilka det tillkännagafs, att en mängd soldater bland insurgenterna beslutit att ingå åktenskap med hustrur och döttrar till personer, som biifvit på ofvanomförmälda sätt värfvade Och sanmv HI NA mee oc NR