STOCKHOL: dsn,16-:Sept. Reformförslag från konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskoitet har i går inkommit med sitt betänkande i anledning af väckta motioner, angående representationsrätt inom ur för lärare vid elementarläroverken. örslaget härom har blifvit väckt af :en ledamot från ridderskapet och adelny f. d statsrådet Sandströmer, och en ledamot af prestestånidet, kyrkoherden Otterström. Konstitutiodsutskottet har tillstyrkt; detsanima hufvud: sakligen på de af hr Sandströmer anförda motiver, att då den talrikars lärarepersonal, som ombesörjer det uppväxånde slägtets undervisning och bildning, intager en särdeles betydande plats inom samhället, den ock synes icke böra vara beröfvad tillfället. att, såsom målsmän för de vigtiga och på samhällsutvecklingen djupt inverkande angelägenheter, som tillhöra dess omvårdnad, kunna deltsga i latydefs representation; för hvilkenett sådant deltägande Jomväl skulle utgöra existor Vinsts. Till. dessa skäl har utskottet tillagt, att det är med de grunder, på hvilka den svenska representationen för närvarande är bygd, fullt öfverensstämmande att icke ensamt åt tillfälligheten af väljandes förtroende och urskilning öfverlemna, huruvida ett vigtigt samhälisintresså och en talök öch. bilaad rmedborgarklass skall ega målsmän inom repregentationen; hvarföre utskottet anbett ett sådant förhållande böra vara genom bestämningarne för representationens sammansättning försäkradt. I afseende -på verkställigheten har utskottet framstält det förslag, att de vid: rikets. allmänna elewentarläroverk på ördinarie-stat anstälde lärare, som i och för sina befattningar ega presterlig befördringsrätt, men icke inne. hafva pastorat, skola utse fem riksdagsmän i presteståndet, sålunda att lärarne inom nedannämde distrikt bland: sig. välja för hvardera en fullmäktig, nemligen första distriktet Upsala och Herhösbnds: stift; det andra Stockholms stad öcK Westerås stift; det tredje Strengnäs, Linköpings och Gotlands stift; det fjerde Skara, Karlstads och Göteborgs stift; det femte Wexiö, Lunds och Kalmar stift. Valer skulle ombesörjas inom Kyärje stift skiftesvis: utaf ett af de distriktet tillbörande konwistorier, i den ordning stiften här ofvan nämnas. . Efter dem af: konstitutioasuiskottet gjorda beräkning skulle antalet lärare i första distriktet utgöra 102 med en aflöning af 183,400 rdr; i det andra 92 med en åflöning af 160,600 rdr; i det tredje 98 med en aflöning af 172,000 rdr; i det fjerde 100 med en aflöning af 170,600 rdr; och i det fewite 111 med en aflöning af 200,400 rät. Efter denna beräkning skulle lärarnes i eleitentärläroverken bidrag till sina riksdagsfullmäktiges aflöning utgöra för lägsta lönegraden icke. mer än 4 till 6V, rår årligen för hvarje lärare. Emot detta förslag, till hvilket vi ytterligare återkomma, har i sjelfva hutvudsaken ingen reservation blifvit anmäld. En ledamot af borgarestindet, hr Brinck; har likväl i så måtto varit skiljsktig, att bad ansett det vara riktigast, om en riksdagsman valdes af lärarie inom hvarje stift och Stockholms stad; dock att de båda stiften Kalmar och Wisby betraktades såsom ett stift och att två stift lemnades rättighet att sig om en fullmäktig förena. I följd deraf skulle representanteraa för eiementarlifoverkens lärare kuåna blifva högst tolf, men antalet ock känna nedsättas tili sex. Konstimmtionsutskottet har vidare uti ett nu jemväl bordlagat betänkande tillstyrkt bifall till en af br W. F. Dalman väckt motion om den ändriog uti 15:de Sriksdagsordaingen. att äfven den hbemmansegare cch Eronohemmans åbo, som förr tillhört annat rikåständ eller innehaft ordinarie beställning i rikste-tjonst, må kunna välja och väljas till rikedagsman i bondeståndet. . Af utskottsts betänkande fioner man den ganska intressanta upplysningen, att enabanda förslsg, som nu biifvit. motioneradt, framlades redan för 40 år sedan uti det vid 1817 och 1818 årets riksäng af d. vi konstitutionsutskut! afgifna, förslag i frågan om nätionälrepresentationens ombildning. De skäl, som då anfördeb, upptepas äfvån nu,och äre i sanning både så väl tänktå och väl sagda, att vi göra oss tt nöje af att mäddela desamma. Dö lyda söm följer: Obilligt. vore, det att tillse, hurävida jordegaren sjelf brukade sin jord, då fäångeh landtman har mer möda att följa och styra arbetet; än en khädn ätt arbeta sjeif; så finnes ock vårkligen mången ståndsperson, som kör och sår sjelf? sin jofd. Hårdt vore det att mäta medborgerliga rättigheter efter kläder, skick och boningar. Skulle ett stånd, som så märkligen tilltager i hyfsning, vilja neka medborgare deras ostridiga rått, för det de synas mer hyfsade? Och hvem bar utstakåt Bränsen för hyfsning, vid hvilken landtbrukarens rätt till representation uUpphör? Deh findes ingenstädes i grundlagärne; men väl finnas ledamöter af det hedervärda bondeståndet, som i odling, skick, klokhet och vanågå öfverträffa många ståndspersoner, och sodi lika med den styra och ef terse silt jordbruk, utåbh att jemt lägga Hand dervid; I vem skälle ej övska att hela Svergö: allmogö höjde sig i likHet me dem; och ännw mör, hvem skulle ej önskå, att älla jordbrukdhde ståndspersofier i denna mening vöre allmoge? Att n mängd gradätiö: ner jemnoades, som ofta håfvå sin gränd blott i yppighet och fåfänga; och att personer, som hafva samma yrke, sämma rätt, samma intresse; ville närma sig till varann i saihma representation? Bobdbitåhdet är för upplyst, för att ej medgifva de så källäde ståndspersosernå detta deras rättmätiga deltagande; det är för mycket sjelftånkånde för att fråkta ätt af det ledas, för talrikt att öfverröstås. Då förlorat ibtet.