UTLÄNDSK LITTERATUR. De la bberte de Corscience. Par Jules Swnon. 2:me edition. Paris 1857. Uti en fidpänkt; då dett religiöWW frågan i vårt land syreg nära att uppnå första stadiet af sin lösning, ba vi ansett oss böra fästa PNP på ed skrift, hvariti en af mkrikes mest: aktade: tänkare uttdlat sina åsigter i detta vigtiga ämne. Författaren, redan förut fördelaktigt känd genom sina skrifter Le devoir, La religion natutelle;. Histoifede Pecole I Alexandrie m. fl., blef i anledning af de häftiga anfall, som i Belgien förliden höst af biskoparne i Gent och Brägge gjordes emot universitetet i förstnämde stad och La socidd litteraire, af denna senare kallad att hålla föreläsningar öfver samvetsfriheten. Det är dessa föreläsningar, särskilt på trycket utgifna och hvilkas andra upplaga nyligen lemnat presben, som vi här velat anmäla fill be: traktande äfven för svenska läsare, sedan; de förut redan i sin första upplaga såväl. genom sitt eget gedigna innebållssom genom en reoension i Journal. des Debats, vunnit ett förtjent europeiskt uppseende, KD Uti inledningen visar hr Simon, huru statens förhållande. fill. kyrkan eller kyrkorna kan vara grundadt antingen på en fullkomlig förening emellan staten och en kyrka, eller på en fullkomlig boskilndd dems Emellan, eller ock på ett system af ömsesidiga eftergifter ock förbindelser. Det första systemet råder, der en statskyrka eller kyrkostat beberrskar: alla sförhållandert; det andra innebär den kyrkliga friheten; det tredje utgör det atyrelsesätt,! der de olikå bekännelserna af staten erkännas, bekostas, beskyddas och till en viss grad öfvervakas. I den första och andra föreläsningen finner man en bistorik öfver intoleransen från kristendomens uppkomst ända till och.med franska revolutionen. Författaren gör här en skilnad emeilan relijön intolerans och borgerlig, intolerans. Med en förra måsar Han ingenting avtat än deb för hvarje religionssamfund nödvändiga slutenhet, hvarmedelst det anser, sig ej kunna eller böra inom sitt sköte fördrags otrogna medlemmar. , Med den senare åter betecknar han den borgerliga maktens anspråk att vid ansvar få bestämma öfver medborgare trosbekännelse, De första kristifa byllåde så: lunda hvad hr Simon källar religiös intolerans; romerska kejsarnervåter ;den borgerliga. Det var för dem likgiltigt hvad undersåterna