uttala, nemligen att K. M:ts nådiga förordning den 18 Januari 1855, angående vilkoren för bränvinstillverkving, oaktadt de brister, som i vissa afseenden vidlåda densamma, på det hela taget utmärkt väl motsvarat ändamåiet, äfvensom, att ofranomförmälda utskott, inför hvilket jag erhållt-tillfälle att, jembkt KiM:ets nådiga skrifvelse till rikets ständer den 20 sistlidne Oktober; meddela upplysningar rörande nödiga jemknisngår och tillägg i de reglementariska bestämmelseroa, i sitt förslag till ny förordning, hvilket i de flesta fall vunnit rikets ständers godkännande, afhjelpt de väsentligaste af de öfverklagade bri iterna, samt derigenom, som det. vill synas, åt för-) fattningen gifvit i-.det närmaste all den-fulländning, som för,det närvarsnde varit tjehlig: och öpskligtatt) deruti-tillvägabringa.;: Stockholm af konglseivilde-) partemebtets byrå för kontrollen å bränsinsförfätt ningarnes tillämpning den 13 Augusti 1857. B. 0. Nycander, UTRIKES. De utländska posterna medförde tidningar från Löndon af den 29, Paris och Brössel at den 30 och Hamburg af den 31 Aug., samt från Köpenhamn af den 1 dennes. — ENGLAND. I underhusets möte den 28 Augusti förklarade-lord: Palmerston. med anledning af ced interpellation utat lr Briscoe, att törkiska regeringen vägrat tillåta: upprättandetcaf en telegraflinie längs Eufratdalen. Rörande derfat ett bolag tillärnade anläggningen af en telegraflinie öfver: Sueznäs och utåt Röda hafvet förklarade :han; stt. regeringen ville på allt sätt understöda detta företag. ITALIEN. Uti Gerua och Turin hade nätterna mellan den 23—24 och 25 husvisitationer och arresteringar af åtskilliga flyktingar försiggått. Hvilka dessa flyktingar äro omnämnes ej. Neapels utrikesminister, hr Caraffa, har återtagit den förut omnämde förolämpande noten till sardinska regeringen, sedan grefve Cavcur återsändt densamma utan svar. Dettaantyder att Neapel gerna vill undvika eh öppen brytning med Sardinien. Ångfartyget Cagliaris manskap och de sardinske passagersre, som åtföljde detsamma och blifvit inkastade i häkte, troddes shart komma att frigifvas, sedan Salernos domstol slutat sina undersökningar i denna sak. Såsom medtäflare till de många muratistiska och mazzinistiska flygblad. hvilka tid efter annan öfversvämma Nespelj shear myligen ett dylikt i-strängt konservativ anda utkommit. Det är författadt på franska, och synes bafva sitt ursprung från Frankrike, der det äfven ofelbart är tryckt. Det synes: vara bestämdt för en större publik, än som vanligen är fallet med dylika dagsländor på det publicistiska fältet. Skriften är hufvudsakligen riktad mot den engelska politiken, -Uti densamma heter det bland annat: sEngland behöfveren skeppsstation på vattenvägen mellan Gibraltar och Joniska öarne; ty den lilla ön Malta kan blott betraktas såsom en siciliansk klippav Det måste derföre ligga England om hjertat att demokratisera och industrialisera Sicilien. Men för att erhålla Sicilien, återstår för England intet annat medel än en mazzinistisk expedition till Neapel. De italienska demagogerna, hvilkas historiska läror isynas paradoxa, hade gjort den upptäckten, att närvaron af en revolutionär korporal med fyra man vore tillräcklig att förvandla Kalabrien till ett nytt Saragossa, till en graf för den neapolitånske bourbonens armå. Palmerston och Cavour; hvilka svärmade för denna demagogiska och insurrektionella uppfinning, skyndade sig derföre att befordra expeditionen. Palmerston lät genom en gammal dams förmedling ställa. 2 till 3 millioner francs till Mezzinis förfogande, under det Cavour anvisade honom Ge1 nua såsom högqvarter till Neapels eröfrande. Påfven ihar under sin resa genom Toskana varit föremål för en -hyllning; hvars öfverdrift karakteriserar kulturgraden i dettaJand. Hvar) han visat sig har han mottagits af ödmjukt knäböjande, hvilka, till hån för all högre religiös känsla, helsat honom med Topet: Diol n terra!s: (Gud på jorden). Den helige fadren, hvilken sålunda under sin resa af den okunniga hopen hyllats: nära nog som en ny Messias, ankom den: 25 Aug. till Livorno. RYSSLAND. Ryske kejsaren åtgärd, att låta koncentrera Setydande truppmassor i Polen, nära Österrikes gränsor, har väckt stor uppmärksamhet. Det är bekant att regeringarne i Wien och Petersburg på senare tider öfverallt motarbeta varandra, :och icke försmå att taga sin tilllykt till förnärmelser i anledning af de lumpaste småsaker, när de icke Då annat sätt sunna förolämpa hvarandra. Så till exempel ar grefve Buol nyligen låtit i Petersburg fråza, hvarpå skejsar Alexander grundar sin rätt att antaga konungatiteln jemte..kejsartiteln, Byska agenter, som blifvit sände till Wien, ör att taga kännedom om administrationen f de österrikiska. statsjernbanorna, hafva blifvit i den österrikiska hufvudstaden behandlale med så stor missaktning, att de i anledning deraf fått .befallning. att. genast. lemna Wien och begifva sig till Paris, föratt i stäl et undersöka det franska jervägssystemet. från Rysslands sida visas samma berödande utt på allt upptänkligt sätt ådagalägga ovilja mot Österrike. Dä förut de ryska ordnarne okstafligen regnade ned i Wien, utströs de nu ietället åt sardinske statsmän och generaer. Uti vigtigare frågor framträder fientligheten ännu tydligare. : Vid-förhandlingarne om. Donaufurstendömena stå Ryssland och Österrike i uppenbar fejd med hvarandra. Af innu större betydelse är det sällsamma fenonenet, att de halfofficiella tidningarne i Peersburg ifrigt förordat Italiens sjelfständighet; a, de hafva till.och med gått så lingt, att le urskuldat och till en del försvarat det sista TMS upprorsförsöket uti Neapel, hvar;fver den österrikiska regeringens organer i le starkaste uttryck tillkännagifvit sin förbitring. Det är derföre helt naturligt, att en ysk truppstyrkas sammandragning vid Österikes grönsor väcker stort uppseende, fastän let ingalunda kan med visshet . afgöras, om