Article Image
stärkt bevillnipg-utskott besluta och K. M:t stadfästa hvad ofsanberörde utskott föreslagit .och tre stånd bifaliit, nemligen att beräkna. tillverkningen under dygn, uppgående till dubbla pannerymden, då :redskap utan mäskvärmare användes, samt till ett med en tredjedel derutöfver förhöjdt belopp eler två och två tredjedels gånger pannerymden, då: redskep med mäskvärmare begagnas, kommer dock efter all sannolikhet tillökningen i antalet mindre brännerier att snart nog vard . stäfjad. Som likväl, i lyckligaste Aall, den nyasförfatthingen-först;hästa år kan träda iverket, är tyvärr förvinstabdande :bränvinstillverkningstid tillkomsten af ganska: många småbrännerier i vi så trakter att förutse, särdeles om skörden af potäter, korn och råg, hvartill all utsigt nu förefinnes, skulle utfalla gynsam. Af ofvanterörde 5138 brännerier hafva 1371 utan och1053: med mäskvärmare varit i gång under begge bränniogsmånaderna, 275 utan och 152 med mäskvärmare under första månaden allena samt 1683 utan och 604 med mäskvärmare under den andra allena, så att tillhopa 1646 utan och 1205-2med mäskvärmare jdkat rörelsen undersförsta månäden samt 3054 utan och; 1657 med mäskvärmare under den andra. Mindre brännerier: hafva förekommit i alldeles samma län som 1855, medundantag af Stockholms och Gefleborgs, der de då befintliga, som i förra länet utgjorde 2 och i det senare 1, blifvit nedlagda. De lån, hvaruti tillverkning icke bedrifvits, hafva således varit,ätoni de Hyss n mda, Vesterbottens och Norrbottens. Äfven 1856 har största sntalet, nemligen 1670, deräf 338 med möäskvärmare, förekommit i Kristianstads lät, samt dernäst. et. största eller 902, hvaraf icke mindre än 841 med mäskvärmasre i Östergötlands län; hvaremot ett ganska. ringe antal, från 1 till 9, de fleste utan mäskvärmare, varit i fång uti (Göteböigs och Bohu:, Upsala, Vestmanlands, Stora Kopparbergs, Gouands, Vesternorrlands: och Jemtlands län. : i Den. absolut största tillökvingen i de mindre bränneriernas antal har egt rum i Kristianstads län, der 551 nya tillkommit, hvaraf 897 utan och 154 med imnäskvärniåre; den relativt största ter i Vestmanlands, der tillkomsten af 6 nya brännerier, alla med mäskvärmare, till det enda förat befintliga utan sådan, niotsvarar en tillökning. af 600 procent. I Hallands län, der antalet 1855 utgjorde: blott 63, men 1856 icke mindre än 112, dels med:dels utän mäskvärmare, har tillökningen dernäst varit relativt störst och :uppgående till nära 78 procent. Utom i Stockholms och Gefleborgs län, der de år 1855 befintliga få bränneriernz, såsom redan är nämåt, blifvit nedlagda, har en viss minskning i antalet egt rum inom somliga län. Denna minskning har utgjort 2 i Jönköpings, 3 i Örebro,, 1 i Stora Kopparbergs samt 2 i Vesternorrlands län, motsvarande 2, 2),, 33!; samt 66?; procent. Eoaligt de hos vederbörande häradsskrifvare före tedda mätvingsoch stämplingsbevis. öfver de till begagnazde i mindre bränneri ann älde redskap och bäradsskrifvarnes derpå grundade uträkningar af tillverkningsafgifterna, uppgingo dessa 1856 för hela riket till ett sammanräknadt belopp af 924,538 rdr 6 sk. banko eller 171,798 rår 39 sk. 6 rst. mer, än 1855, då beloppet utgjorde 752,739 rår 14 sk. 7 rst. På gruod af 42 i bränvinstillverkningsförordningen skulle således det mot förstnämda summa svarande tillverkningsbelopp af 6-gradigt bränvin vid 15 graders värme utgöra 2,773,614,375 kannor. På de skäl jag i min berättelse sistidne år haft -ärån anföra, är emellertid sannolikt, att det verkligen tillverkade be oppet urpgått till .5,000,000 kannor, Fördelas den erlagda afgiften på detta tillverkningsbelopp, uppstår i medeltal för hela riket en beskattning kanpan af 8 sk. 10!7, ret., i stället för 16 sk. — ett missförhållande, som genom antagandet af ofvanomförmälde sfverkningsförmåga hos den enkla redskapen otsifvelaktigt varder afhjelpt. Den största tillverkningen, enligt den erlagda afgiften, har för öfrigt egt rum,i Kristianstads, Östergötlands, Blekinge och Elfsborgs län; och bafva beloppen här uppgått till 31.5, 18, 11.6 samt 9.3 procent, eller tilehopa-71 procent af tillverkningen i samtliga mindre brännerier. För bedömandet af den förekommande redskapens siorlek har det ubder litt. G. bifogade summariska sammandrag öfver antålet af dei riket år 1856 befintliga mindre bränn?rier, klassificerade efter pannerymden, blifvit upprättadt; och ibhämtas deraf;att under begge bränningsmånaderna, likasom år 1855, allmännast begagnats 18 kannors pannor (kokrummet oberäknadt) far och 13 kannors med mäskvärmare, utgörande antalet af de förra för första månaden närs 78 och för den avdra 73;5 procent, samt af: de :senare för första månaden nära 97 och för den: andra 95,6 procent af hela antalet motavarande redskap. För öfrigt synes, ait alla tillåtna pannerymder, med ett enda undantag, nemligen 10!, kannors med mäskvärmare, under första bränningsmånaden varit för tillverkningen begagnade. Några utdrag af de vid de mindre bränneriern: föråa inmäskningsjournaler äro :bränvinstillverkarne icke skyldiga att aflemna, hvarföre åtgången af råämnen för tillverkningen dervid endast närmevis kan bestämmas; Under förutsättving att 5,000;000 kannor 6-gradigt bränvin tillverkats, samt att proportio nen mellan inmäskningsqvantiteterna af hvete, råg korn, blandsäd och potäter, hvilka råämnen..hufvudsakligen torde hafva begagnats, varit densamma som vid. de större brännerierna, kan åtgången emellertid med någorlunda säkerbet antagas hafva varit: 5200 tunnor hvete, 65,700 d:o råg, 49;800 d:o korn, 88001 d:o blandsäd, samt .425;000-d:o potäter, helst afsamma qvantitet råämnen. ett: mindre utbytesaf bränvin säkerligen erhållits, än vid de större brännerierna. I afseende å kostnaderna för kontrollen samt uppbörden och redovisningen 8f bränvinstillverkningsmedlen från samtliga brännerier, torde fåhänvisas till bilagda sammandrag litt. H, hvaraf synes, ati kontrollköstnaderna belöpa. sig .till 157,484 rdr 40 sk. 9 rst., samt uppbördsoch. redovisningskostnaderne till 115403 rår 13 sk. 2 rst. och sålunda samtligs omkosthader till 168,888 rår 5sk. 11 rst., eller till 12,369 rår 42 sk. 2 rst. mer än år 1855. Då nv let så ror RoKnn a afgifterna, enli etta sammi op upplyser; stiga till 3,573,623 rår 26 sk. så följer alltså, alt samt liga omkostnader, inberäknadt: arfvodena för tillsynen vid s.ädernas destilleringsverk samt till extra tillsyningsmån för efterspaning sf oloflig bränvinstillverkning, utgjort i det aldra närmaste 4, procem af statens bruttoinkomst af bränvinstillverkningen,. eller fullt , procent mindre än år 1855: Sammanställer man i det föregående lemnade upp gifter om meranämda tillverkning vid de 2:ne olikt slags brännerierna, så finner man: .1:0 rörande tillverkningsbeloppet, att detsamma ut gjort: . Vid de större brännerierna 7,769,741,815 kannor, mindre d:ovid pass 5,000.000 elter tillhopa 12,769,741,875 k 2:0 rörande åtgången af Sinnet: att densaväme: 5 bufvudsaken kan anses hafva utgjort: Tunoor Hvyete. Råg. Korn. Blandsäd. Potäter. vid de större brännerierna — 8,000. 102,000. 77,000. 13,600. 644,600. vid de 5; mindre dito. . 5,200. 65,700. 49,800. -8,600.; 425,000. eller E tillbopa omkring 18.200: 167.700. 126,800; — 22;400..1,069,600. 3:0 rörande tillverkningsafgifterna: att. dessa utgjort: Vid de större (S rg rdr 2,649,085; 20, NE pa NR RN

4 september 1857, sida 3

Thumbnail