varit insedd. Den ogillas äfven af allmänna tänkesättet, och dess borttagande har derfö:längesedan blifvit tillstyrkt och nödigt befur.net. Att i en lag, som åsyftar bättre bestämmelser angående det slags brott, för hvilk: ett dylikt straffmedel egentligen varit beräk nadt och användt, än vidare bibehålla det samma, är i vår tanka lika mycket stridand: mot den föreslagna lagens syftemål, som de måste väcka en viss förvåning, att de reg ringens ledamöter, som anses nitälska för e mera civiliserad brottmålslagstiftning, försun: mat att begagna det tillfälle, som nu erbju dit sig att, såsom redan skett med de s. I. affliktiva straffen äfvensom skamstraffen, jen: väl afskaffa den ifrågavarande för begrepp: svårfattliga och af den offentliga meninge: utdömda straffpåföljden. Den andra afdelningen af det kongl. för slaget angår straff för bedrägeri. Åt detta fö: mäler lagutskottet, att det ansett sig böra egr en mera vidt omfattande förändring eller ov arbetning. : Den kongl. propositionen ger först i 18S a denna afdelning och den 23 Si författningen d: definition på bedrägeri, att det består der att genom antagande af falskt namn, stån: eller yrke, eller genom annat svikligt förfa rande bedraga sig till penningar eller anna: egendom, eller tillskynda annan förlust 2 egendomp,. Straffet härför är bestäm !t frå: och med 5 rdr till och med 50 rdr böter, sam. med försvårande omständigheter, från och mec sex månader till och med två års straffarbete. Derefter uppräknas i 24 hvad som i al: mänhet skall anses och enligt nyssberörde stadgande straffas såtom bedrägeri, nemliger : 1:o Om man fordrar eller tager emot betalning för gäld, den man vet gulden vara; 2:0o Om man falskeligeo nekar sitt namn uade: skriftlig förbindelse!; 3:o Om man uppsåtligen, till förfång för anna:s rätt, förstör eller gör obrukbara de bandlingar hvari den sig grundar; 4:o Om man under falskt sken af köp, gåiva ellir annat aftal egendom sig afbänder, för att förekoo ma utmåtning eller eljeöst hindra annan ait göra 2: rätt till egendomen gällande; 5:o Om man säljer ller annorledes föryttrar de: man förut till annan sålt eler föryttrat eller elies: vet höra annan till, eller det, som veterligen är för gånget ; 6:0 Om man, mot bättre vetande, nekar till pantsatt, lånt, legdt eller inlagdt gods, eller hvad eljes det är, som hörer annan till och man i besittning hafver; 7:o Om man sätter ut pact, som veterligen falsk är, eller olofligen pantsätter det man vet höra an nan till; 8:0 Om man städjer eller leger ut det man förut till annan föryttrat, stadt eller legt, eller det, hvaröfver man eljest vet sig ej ega att på sådant satt förfoga; eller om man tager stälja såsom legohjon af två husbönder för samma tid; 9:0 Om man, på veterligen falsk uppgift, förskaffar sig försäkring för brandelter sjöskada eller annat: 10:o Om man, sig eller annan till nytta eller av dermed skada göra, begagnar eller beropar sig å veterligen fal:ka enskilta handliogar, som i diktade personers nawn skrifne äro; 11:o Om köpare och säljare af fast egendom eller bördeman beträdas med sådant svek, som i 5 kap. 5 och 6 5 jordabalken omförmäles; 12:o Om fallmäktig i-sak,.den bonom betrodd är, svikligen går bufvudmannens vederpart : t:llhanda; vare sig. med skrif s uppsättande eller med råd: eller skäl, eller eljest, till hufvudmannens skada, främjar sin eller andras nytta; eller om syssloman, vid annat uppdrags utförande, begår trolöshet mot hufvudmannen; 13:o Om man, för att något dermed sig tillegna, lägger märke å det, som hörer annan till, eller utplånar annans märke; 14:o Om man tager svikligen åte: det gods man i pant till annan lemnat, eller denne eljest under panträtt innehar; eller om man återfordrar pantsatt, lånt, legdt eller inlagdt gods, det man redan veter ligen återbekommit; och 15:o Om man förfalskar, svikligen förbyter eller försnillar gods, som hörer annan till och det man i besittning hafver. De efterföljande paragraferna i författningen beskrifva och utsätta straff: för öfriga slagen bedrägeri, äfvensom åtskilliga andra brott, som kunna och böra under denna gemensamma rubrik hänföras. Emot denna 20 patällningn, af författningen: uvuse; Durvudsakligen öfverensstämmer med både den äldre lagkomitns och än närmare med lagberedningens, har ej heller vid förslagets granskning i högsta domstolen någor anmärkning blifvit framstäld, utan endsst emot straffbestämmelsernas ringhet i några få fall, i afseende hvarå rättelse också i försla get iakttagits. Höglofliga lagutskottet deremot har vari: högligex missbelåtet och i anledning deraf låtit författa ett slags bestraffande föreläsning öfver det kongl. förslagets många brister och der framhällit, hurusom det skall synda till och med mot de första grunderna för lagstiftning mot bedrägeri. Detta är 1 sanning rätt roligt, helst då man är. okunnig om, hvilka stora lagstiftningsförmågor, som finnas bland lagutskottets 12 ledamöter, af hvilka åtminstone de, hvilka säkert vilja anses såsom de förnämligaste, eller ridderskapet och adelns. varit efter vanligheten tämligen ambulatorisa och hufvudsakligen lära. kunna anses koncentrerade i hofrättsassessorn grefve Eric Sparres ensamma person. Hvad som företrädesvis synes hafva stött den djupsinniga vetenskapligheten inom utskottet är, att den föreslagna författningen icke skall vara riktigt grupperads. Det höglofliga utskottet har deremot sökt ordna de deri upptagna brott i ett system, omfattande tre grupper, med sina särskilta underafdelningar. Den ena gruppen omfattar hvad utskottet vill kalla bedrägerin; den andra missbruec MA ass Ta ti vart denna bön rörde honom och Carlina lika