SÄMHÄLLETS KÄRNA. NAGRA BILDER-ARE AR ONKEL ADAM. () I Auroras ansigte stråla le glädje; men äfven ödmjukhet lyste i deredliga ögonen, som lugna och titlitsfulla blickade på brudgummen. Den nye pastorn i församlingen, som förut varit en af hufvusadens lyckligaste redikanter, läste med välljudande klart och ärnfullt uttal brudvigseln öfver de begge, som nu förenade sina öden. De flesta bevista en sådan högtid utan att tänka eller känna annat än: Nu få vi rhenskt vin och konfekt, när detta är väl slut. Men en och annan, som pröfvat äktenskapet med dess alla skiftningar i dagrar och skuggor, i lycka och olycka, som gemensamt med en bjertevän bestått dem alla utan öfvermod, då det gått väl, och utan att förlora modet, då det gått illa, den tänker på sitt öde och deras, som nu begynna den gemensamma färden in i ett dunkelt kommande. -Edler hade väl ej dessa erfarenheter; men högtidligheten rörde honom mera än ahan tänkt sig möjligt, och då han händelsevis kastade en blick bort till Carlina, som stod i den långa raden, träffade han hennes; men hon slog genast ner ögonen och tycktes darra. Min skall hon bl:, om det är så Guds vilja,, tänkte Ernst. ; Och i samma ögonblick höjde presten röten och sade: . : ; Gud Allsmäktig sände sitt ljus och sin sanning, som eder bevare i alla edra lifadagar! Guds hand beskärme eder! Hans hehge englar ledsage eder! Gud Fader och Son och den Helige Ande låte sin nåd mäktig vara öfver eder! Ernst lutade ner sitt hufvud och tyckte, att (7) Se Aftonbladet n:r 139, 140, 143—149, 151, 153— 155, 158—161, 164, 168, 169, 171—182, 184—188, 190 —193.