STOCKHOLM den 21 Ang. Då vi i onsdags redogjorde för K. M:ts proposition angående ömsesidig verkställighet af -domar, Welag och beslut i Sverge och Norge, afhöllo vi osa ifrån allt omdöme öfver beskaffenheten af denna proposition, emedan vi ansågo saken så vigtig och så nyttig. att vi.ickergenom framställandet af några an. märkningar derenåot, ishvad den: rörer SverI. ges anspråk, ville lägga hinder i vägen för dess framgång inom vår lagstiftande församling, åtminstone innan vi: erfarit, huru dett ärende komme att behandlas af norska pressen. . I, sistnämda shänseende-blef vår, nyfikenhet saart tillfredsstäld, då vi,. med.det i går ankomna norska Aftenbladet för den 14 deniies, funno en artikel i ämnet, hvilken upplyser oss ob; att man i Norge icke ämnar iakttags: samma grannlagenhet, -.utan -upphälver. et: verkligt verop öfver djerfheten hos: te före: nade rikenas regering att genom den ifrågastälda laget tillvägabrihga hvad man behagar kalla en kränkning af riksaktenn och af norska folkets Nationalitet; att åstadkomma er social-:sainmansmältnings och den störsts möjliga gemenskap mellan dezbåda rikena! att sderigenom-rubba grundpelaren sför-al natiönel sjdlfständighetskänslan 0::s; v. f Vi kunna icke neka, att ett sådant språk på det högsta både förvånar och Hharmar oss. ikasom det bevisar, att den norske författasen icke begriper den föreslagna lagens varå sig syftning eller Innehåll, Ty att dess än-4 damäl icke är något annat, än alt. afböje en bop nu. existerande olägenheter för de fespektive ländernasinvånare; som råkat tvist med hvsrandra, äfvensom att lagens stadganden i intet hänseende förnörmar norsk medborgates rätt eller göra ändring i nörsk Iag; detta är lika uppenbart, som att, om några anmärkningar vid-lagen-äro befogade, dessa, på sätt högsta domstolen-erinrat, förekomma ensamt 3 den svenska sidan, emedan derigenom viss: kb ändri i afseende på verkställighet ar svenska domär och utslag. i Norge blifvit stadgade, stridande. emot. svensk lag, hvaremot norska domar i Sverge icke skullekunna verk: ställas i-annan ordning än norsk lag bjuder. Beviset på det förra igenfinnes i den 7 8 ai det svenska . och .4 i det norska förslaget hvarigenom den -exekuliva kraften af svensk dom, Kvarå verkställighet i Norge sökes, upphör efter ett år och 6 veckor, då den likvä här i landet varar i tio år. Det senare synev af 85 i svenska lagen; hvarigenom-. rätt til utoiätning af-iorsk mensiegendom i SVerg: förfaller; icke blott då gäldenärs -bo är dat. under konkurs, utan äfven då det i Norge är, stäldt under arfsutredning. Vidare kan erin ras, att den uti den ifrågavarande lagen an tagna grundsats, att. det ena landets invånar: iokesäro:pliktige: att svåra vid domstol i det andra landet, å andra fallvän der en medlem af detta land, på grund af särskilta omstän dighöter kan stämmas till. annan domstol än den:hvarunder; han för sin peson dyder, svarar fullkomligt till det i Norge gällande system om domstols behörighet, mer leder deremot till inskränkning :i det sveuska systemet; enlig! hvilket en utlänning kan för gäld eller i an:nat tvistemål, som hans person rörer, stämmas till domstol ehvar ban finnes, I sla tre dessa vigtiga omständigheter hafvs. således Sverges lagar fått stätillbaka för Norges; hvaremot vi icke kunnat upptäcka någo! enda fall; der der norska rätten fått ge vike för den svefiska, Vid sådant förbåilände är det verkligen öhemult att från norsk synpunkt kländra det ifri nde lagförslaget, likasom detär, om icke illvilligt, åtminstone mäkta enfaldigt att uti det ifrågavarande förslaget varsna några tociala amalgamationsid6er, eller något försök till-okränkning, af det ena eller andra landets sjelfstähdigbetskänsla, helst det icke borde varå för det. norska Aftenbladet obekant, att grundsatsen om rätt till utmätning å domary åfsagdar i ett annat land, i senare tiders lagstifiniög blifvit atadgad i flera andra både större.och mindre af Europas. stater, Utsi att nögon förnuftig, menniskar deraf lärer fatta någontoirbtanka on några! amalgomstionsplater dessa läder emelar.. Hur lösligt.i öfrigt författaren-i Aftenbladet bedömer. deöna sak, visar sig -bland-annat:af-den-enda anmärkning i sak; han framställer eller att enligt den Hy. lägen. ssehsk :domstöl skulle vara berättigad-att under narr mans vistelse i Sverge söka homom? för: gäld vid dometoletr i brien: en ätimärkniög, som köfnier Törfartaren att. glömma, at en :sådan rätt redan för närvarande finnes här Svergbemot-hvafjs. uilänningsom här gör skuld, med undantag för utländska ministrar, och -att det väl icke lärer kunna hjelpas att, om fiägön gör gäld i Sverge och icke rymmer landet, han måste: dömas att betala efter svensk lag. I öfrigt lärer det väl icke utur någon synpunkt som helst finnas. mera förnärmande för en norrman att stämmas-ocks dömss af svensk domstol; än för en svensk att stämmas och dör Caf nörsk. i atbryta i dag våra betraktelser, för at fortsätta dem, såvida Aftenbladet infinner Sig med ytterligare kommentarier. Vi vilja nu endast tillägga, aft vi hyså den gråndade för hoppning, att Afenbladets,bakvända uppfattning af det ifrågavarande lagförslagets-btendenser icke delas Hvärken af Norges mera upplystä pröss ellef af dess akfade represen; tanter, och att, förderiskull. det icke här nå inträffå, såsom vid) pröfäingen af mellanriks lagen, att Norges storthing förbiser landet: ER I t