SAMHÄLLETS KÄRNA. NÅGRA BILDER-ARE Ar ONKEL ADAM. 0) Gröna kammaren. Ni är myeket sjuk, gode Norrbin, sade Aurora, då hon en afton besökte den gamle; okan jag ej hjelpa er med något? Ni, som beredt vår lycka, tillade hon och tryckte den gjukes vissnade band, ni skall också lefva, för att bevittna den, goda Norrbin.n Ja, jag kan ju se ned på er lycka, sade han sakta och smålog med matt blick. Gud välsigne er, Aurora!... Här och endast här har jag funnit mig lycklig några ögonblick, de sista af mitt lif, och så får jag dö, omgifven af Thormann, af er och af mina vänner Ip Det går inte an, bäste Norrbir, att ni bor här nere; jag kan ej se till er så ofta jag vill och som det behöfs.v Åbjo, jag bor bäst här; deruppe gör jaj blott besvär. tin ke Besvär? Är ej huset nog rymligt kanske, och hvem besväras väl utom jag, som har min enda fröjd i att vårda er, gamle, ädle Norrbin?... Jag skall spela för er edra favoritstycken, och ni kan få slumra in i edra älskade toner. Vill ni ej det? Vill ni spela Mozart, fröken Aurora?s sade gubben och hans ögon glänste af barnafröjd. Ack, det var mycket längesedan jag kunde spela, längesedan jag hörde en ton!s Ni flyttar då upp till oss? Välkommen! Man skall bära er öfver gården väl öfvertäckt () Se Aftonbladet n:r 139, 140, 143—149, 151, 153— 155, 158—161, 164, 168, 169, 171—182 oeh 184— 188.