byst RS a Ar LE Få för att gemensamt sig yttra. För händelse af laga förfall eller jäf för ledamöter inom en afdelning, kunde denna, derest så erfordras, från den andra förstärkas med sådan tjenstfri ledamot, som vistas i Stockholm. d Ett stadgande, som i sammanhang härmed kunde i grundlagen införas, och som, efter min öfvertygeltr NR Na se, skulle: blifva af särdeles gagn, vore det, att-revi-b sionssekreteraren blefve skyldig att till protokoll af-se gifva sitt votum i alla mål, som af honom i högs.a1 lc domstolen föredragas; och i pröfningen af dem deltaga. 1 .; Såsom bekant är, finnes det från gammalt stadgadt, att föredraganden skall afgifva sitt betänkande b i alla revisionssaker -samv. skiftesmål, hvilket -betän-42! kande vanligen utgöres åf referentens inening, bi-Å bi trädd af ett par kolleger inom nedre justitierevisioti nen. Deita betänkande bilägges nu högsta domstolens protokoll, men kommer icke. i beräkning vid sjelfva omröstningen och är afgifvet utan någon do-1. mareansvarighet. Deremot har referenter ickeplikt I! att yttra sin mening i andra slags mål,sän mindre. s rätt att få. den. af högsta domstolen -pröfvad., Utarl ar Htvifvelsskulle det likvälsvara både en sporre-på förep draganden och en kontrollpå föredrågningeo,om bi revisionssekreteraren både förpliktades och berätti Å: gådes att till protokollet afgifvasitt votum i hvarje) mål, som af honom refereras, samt att derför ansvara ! lika med högsta doristötens öfriga ledamöter, d.v.s. l ku att han i dessa mål skulle räknas såsom ledamot af lh högsta domstolen, likasom statssskreterarne vidstats-1,. expeditionernarföre 1840 ansågos såsom ledamöter af) i, statsrådet för de ärenden, som af dem föredrogos ochå köntrasignerades. o I S En sädan ordning, hvilken Fr synes instämma d3 I med andön i 24 regeringsformen, skulle åt revi-1 o sidnssekreterareembetet gifva den vigt och betyden-1 het detsamma rätteligen innebär, enar föredrägandenT derigenom tillerkändes rätt att med högsta domsto-4lehs ledamöter diskutera ämnet öch utveckla skälen1 8 för sin mening, hyarig nom naturligtvis han tillka RH fidge ett lifligare intresse för den utgång sakerna er-1g hälle. 4 v 1 Revisionssekreterare-embetena äro redan nu s pPlåntskola för högsta domstolen, men skulle då blifva en ännu mera fruktbringande. Misstag i valen kunde då lättare undvikas, emedan man ostridigt kant; vara en ganska angenäm och skicklig föredragande, fastän man saknar den skäfpa i onidömet; den säkta pe blick och de högre ihsigter, som kräfvas af domaren, framförallt i högsta instansen; likasom man kan besitta dessa senare egenskaper och ändå vara en-täm; ligen tråkig och konfys föredragande af bandlingar. Med den här ifrågasatta nya ordningen blefve det :Y likväl tillfälle för högsta domstolen att pröfva både le det ena och det andra... För sådan händelse, ochsi derest man jerival vill medgifva, att föredragandens ) meniog beraknås vid sjelfva omröstninzen, hvarvid: jag för min del icke finner någon betanklighet, sknle 2 möjligen också antalet justitieråd kunna minskas med Ib två eller till sexton. ; fi Efter dessa i yttersta korthet anförda motiver våT gar jag vördsamt föreslå följande förandringar i regeringsformen, öfverlemnandeslikväl. åt höglofl. konå 5 stitutioasutskottets. upplysta beprötvande satt så vål.ilk afseende på siffran .af..ledamöternas antal, som re-Åp 1 daktionen, göra de rättelser, hvilkakunna anses. nö( ldiga för attsåstadkomma det hufvudsakliga ändamål (jag åsyftar, nemligen. att bereda möjligheten för.högsta domstolen attarbeta på flera än en afdelning, utan act derigenom ledamöterna nödgas försaka denjp ledighet, som uian tvifvel är för dem ovilkorligen få nödvändisz,, derest, de icke.alltför snart skola förlora den skarpsinnighet och arbetskraft, som utöfningen af deras vigtiga embeten tager i antpräk. Förslag till, ändringar. i.regeringsformen... AM 17. Konungens domsrätt skall uppdragas aderton 8) af honom -utnämde — — — domstol. da 4 19. Inkomma — — — gifva. Alla högsta dom-Åb stolens -tjenstgörande ledamöter böra i meddelande af Vf örklaringar deltaga. i k 22. Uti högsta domstolen utgöra sju ledamöter! domfört anal, sä ock fem; der fyra dro vm sätetense I 24 ((tillagg:)Utikonungens— — — högste domstolen: Föredraganden eger skyldighet att till högsta domstolens protokoll sig yttra i hvarje mål samt il d .pröfningen deraf deltaga. ve W. F. Dalman. i S FR HI IK a Tyska blad meddela nu äfven. ordaly: 2 delsen af danska regeringens senaste not tilldp; preussiska. kabinettet: Obefäknadt någradp skiljaktigheter i formelt hänseende, är den aflP alldeles. sammainnehåll som den till: Wienafsända noter. Allt hvad som i densarhina skulle kunna hKänt,da på et större mänhaftighet, ett tillbakavisande ef preussiska kabinett.ts närgångna och i ett förnärmande språk framstälda fordringar, reducerar sig till den förklaringen, att de medgifvanden, som göras, ske ingalunda i den föreställningen stt derigenom efterkomma en förpliktelse, uten blott för att genom en frivillig akt ådagalägga regeringens medgörliga sinhelag liksom en äfven, hdp: pats att derigenom framkal a en dylik stämnirg frn. den motstående sidan. I sjelfva verket innehåller cen danska.noten ett medgifvande, att de holsteinska ständerna, ehuru deras kompetens dertill fortfarande uttryckligen bestrides, skola få göra framställningar, ej blott rörande Holsteins särskilta författning, utan äfven rörande Kelstatsförfättningen, endast de framställa ;dessa i en passande form: Man fröjdar gig haturligtvis å den danska midnisteriela sidan, att härigenom,ba för ögon blicket. .undanskjutit. frågans. framläggande för förbundsdagen och vunnit några månaders uppskof,samt smickrat sig med den tanken att man, sedan holsteinska församlingen uttalat sig, alltid har den utvägen ibakhand, att åt dess framställningar icke egna någon uppmärksamhet. Men det är just olyckan-att de; politiskt ledande personerna på, den senaste ltiden i Danmark, på riksdagen och inom miTnisteren, alltför mycket velat spela diplomater och hitta på medel, hvarigenom man kunnat sno sig undan för ögonblicket, i ställe för att tänka på en allvarsam lösning af de förvecklade förhållandena. Man har vid de gradvis gjörda medgifvandena alltid tröstat sig I medatt, om det riktigt skulle knipa, man alltid bade den eller den utvägen i bakhand; men när då den supponerade kssus inträffat. dhar man alltid ånyo skyggat tillbaka för att taga ett manligt och beslutsamt steg, gjort nya medgifvanden och spejat efter nya utvägar i bakhande: Det skall onekligen bli intressant ätt erfara, ur hvilken käl a den Huvarande danska rministeren skall, hämta en större energi och motståndskraft emot Tysklånds fordringar och tyska förbundsdagens beÅslut, då dessa sluta sig till de holsteinska ständernas framställningar, och då danska regel ringen igenom sina medgifvanden i väsentlig mån rubbat den rättsgrund, från hvilken den från början håde kunnat bemöta de tyska anspråken, eller ätt med andra ord få, se hvad som ; vunnits. dermed, att den dansk-holsteinska frågan kommer.inför förbundsdagen i Oktober.i Istället för i Maj. Med blicken fästad på hvad Toam tilldragit sig i Danmark alltsedan Januari be ft rr NER ÄRRNGD dn I RE ng TR mm KL ör Oh fn oo ÅR KE Kr otro JR eg EO EO ot