STOCKHOLM den 13 Ang. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) e Paris den 6 Augusti 1857. Hvaruti för ögonblicket den känbaraste omständigheten består, är intet tvifvel underkastadt.. Det är värmen, hvars gradtal visserligen är oss bekant, men hvars ihärdighet förvånar om. Vi ha ej på länge vetat åf någon riktigt vacker och klar sommar. Den, som vi nu hafva, är för oss någonting nytt. Parisaren tror sig vara i kometens svans. Men våra lärde ha reda på förhållandet. Del veta ganska väl, att den .cordning man seden flera år tillbaka förmärkt i årstiderna hade sin grund i en förändring af vindarnes riktning, och att det egentligen är denna förän dring, som förorsakat öfverevämningarne; bien att den lyckligtvis nu är förbi, och att vi hädanefter kunna räkna på en verklighet i årets fördelningar, i afseende på hygrometrien. värmen och, i följd häraf, säkerligen äfven på fruktbarbeten. Detta är, som man: lött finner, en ganska god nyhet, och hvilken vi ej kunna betvifla, 2å den meddelas oss af re hvilkas förutsägelser utgången beräftat i alla de fall, der de ej af densawmms blifvit vederlagda. I vissheten, att sålunde kunna påräkna en oändlig mängd feta nöt efter de sex eller sju magra vi bittills häft, kunna vi ej änrat äm loforda den lyckliga id vindarne haft att återtaga sin gamla gång och lägga bort alla dessa puts, bvarigenom de vändt upp oeh ned på parisarnes alla vanor, och nödgst dem satt begagna psrasoller om vintern och paraplyer om sommaren. Våra barn voro färdiga att tro skilnaden emellan årstiderna med deras gyllene ax och gyllene drufvor ej vara annat än en af poeterna uppfunnen dröm. Men de inse nu sitt misstag. Dessa ax, dessa drufvor ba vi nu midt för våra ögon. Skörden är berrlig, och vingårdarne synas pånytifödda. Men jg fruktar emellertid, ätt parisären gör sig alltför stora förhoppningar, om Han af denna beundransvärda anblick drager den: slutsatsen; att brödet och vinet komma att betydligt falla: i pris. Hvad brödet beträffar, är misstaget obestridligt. Parisaren glömmer härvid, att huru dyrt ban än hittills fått betala sitt bröd, s! har han dock den så kallade bagerifonden och de uppoffringar den gjort att-tacka för att ban ej fått betala det ännu dyrare. Berörde fond-är nu ganska skuldsatt, hon måste ba ersättning för sina förskotter, och i följd häraf blir det af nöden, att brödpriset, med undantag af någon lät nedsättning, bibehålles till en viss tidsperiod vid sin nuvarande höjd. Jag tviflar ej på att parisarne häröfver bli ganska missnöjda, och den hos folket gängse meningen, att Frankrike producerar till räckligt för att föda sina barn, utan att de behöfva ruinera sig, skall härigenom säkerligen ännu mera spridas och befäs as. Ned sättningen i vinpriset kommer måhända: att bli mera märkbar; men jag beferar, att den icke blir särdeles betydlig. Köttpriset kommer sänbolikt äfven att bibehålla sig, och man får således icke vänta sig annat än en ganska ringa nedsättning i priserna på födö: ämnen.. Vi ha destutom här i Paris andra olägenheter att kämpa med. än demagra. nöten. Vi ha. vissa varulfvar, vi ha penningeförlägenheten samt husvärdarne, och de senare släppa ej sitt tag förrän i yttersta nöden, d: v. s. då det i Paris blir oändligt många flera hus än menniskor; som äro tvungna att bebo Paris, samt enfaldigare stackare, som envisas att bo der, utan: att dertill vara tvungna. Och att vilja förutsätta någon betydligare förminskning inom den senare klassen, vore ett väl vågadt antagande. Jag hyser så mycket mindre: betänklighet att svara för denna klass, som jag måste bekänna mig tillhöra densamma. Värmen har här fört mig väl långt; men efter ha bringat solen denna hyllning skulle det vara otacksamt att icke äfven egna några ord af erkänsla åt månen, och: jag får säga, att den nu hvarje afton bringar ors vindfläktar; som sätta oss i förvåning, Jag påminner mig ej någonsin här hafva inandåts så vederqviekande fläktar. Det ingår bestämdt någonting af hafsluft deruti. Det är oceanens lätta döttrar, som förmodligen velat taga vår stads märkvärdigbeter i betraktande. Det: vissa är,. att hos dem ingenting parisiskt förmärkes, om ej de miasmer, hvarmed den civiliserade verldens hufvudstad ej underlåter att belåsta deras vingar... Men-i Boulognerskogen äro de verkligen Hänförande, och en främling kan ej tänka sig buru angenämt det är att, af. dessa vindar omfläktad, i månskenet lustvandra i denna förtrollande park. Om Sebastopol är kejsaredömets lager, så är Boulognerskögen dess, blommas Ehuru temperaturen är antipolitisk, så ligga dock denna verldens angelägenheter oss alitför mycket om hjertat, för att vi skulle kunna underlåta--att--dermed sysselsätta ox. Hela verlden bär anser uppresningen i Inadien för ganskir.allvarsam; och detta från: mer änven synpuätkt betraktadt. Hvilka ansträngningar, hvilka offringar erfordras icke: för EngJand ätt kunna återhemta sig efter denna tilldragelsel Om man äfven anteger, att det förmår undertrycka denna uppresning i afse: ende på dess Handlingar, så kommer den döck att fortfara i sina ider. Hvilka. ytterligare ansträngningar-ochuppoffringar erfordras ioke, om där ej skall återkomma äfven i hardlingari Englands7 största styrka i Indien låg LS mR RR NN AR RE