rv OR TOT RE SFSR edan tre riksstånd antagit den utskottet föreslagna -sammanjemkade redaktion riksståndens beslut rörande den till Lund redan fä diga södra stambanans fortsättning mot norr. DAGENS PLENA; Ridderskapet ooh adeln. Med anledninog af landtmarskalken grefve Hamil tons frånvaro (br grefven har nemligen på några da sar lemnat staden) intogs ordförandeplatsen af frih Åkerhjelm, hvi!ken sitter såsom fullmäktig för gref bga Öxenstj-ruska ätten. Frib. Åkerhjelm uppläst en skrifvelse från landtnvarskalken, deri denne un derrättade honom, ait han i anseende till bortresa va förhindrad att föra ordet i ridderskapet och adelusiplena bvarföre han anmodade honom att ordföraovdeplatsei intaga. Det.a tillkänhagifraude föranledde hr R. Th Cederschiöld att begära ordet och anmäla sin protes mot det grundlagsvidriga uti denna iandtmarskalken anmodan till frih. Åkerbjelm. Talaren erinrade nem ligen, att det i.grundlagen finnes uttryckligen stad sadt, att vid landtmarskalkens frånvaro skall orde föras af främste närvarande ledamoten. Nu syntes man i stället ha ansett det tillkomma landumarskal ken att utse och förordna vice ordförande i sitt stäle Följden häraf måste, sävida icke grundlagen skal fvarträdas, blifva, antingen att de, som ha plats fram: förden sålunda utsedde, miste afhålla sig från uiöfnivgenåf sin representationsrätt, eller ock act, om deinfinna sig, Jandtinarskalkens skrifvelse blir ät be. tydetse. Frih Åkerbjelm förklarade med sfiledning häraf, att den upplästa skrifvelseti tillkommit först sedan både landtmarskalken och hr friherren sjel meddelat sig med den ledamot, nemligen grefve Lewenhaupt, som hade plats framför friherren, och sedan han förklarat, det han vore förhindrad attöfvervara s åndets plena. Det nu iakttagna förfaringssät tet hade för öfrigt varit öfligt äfven vid föregående riksdagar. Hr Cederschiöld genmälde härpå, att grefve Lewenhaupts förklar:ng icke varit omförmäld i den upplästa skrifvelsen och således ej kunnat vara talarea bekant. För sin del förklarade sig talaren icke sid föregående riksdagar ba varit närvarande då ett dylikt förfaringsskitt blifvit följdt, och han skulle i motsatt fall icke ha underlåtit att deremot protes:era. Från elektorerna hade inkommit uppgift på åtskil liga i utskotten nyinvalde ledamöter, och erfor mar deraf, att till ordförande i statsutskottet efter frib. Tersmeden. blifvit invald landshöfdingen 8: G. v. Troil. Vid derefter anstäldt val till 2:ne ledamöteri årets statsrevision utsågos dertill grefve Björnstjerna och öfverstelöjtnant Törnebladh. Derpä föredrogos borgareoch bondeståndens inbjudningar i hemmanskilyfningsoch jordafsöndringsfrågan, och blefvo dessa på yrkande af grefve E. Sparre lagda till bandlingarne. På enahanda säit förfors ined bevillniogsutskottets utlåtande n:r 16, i anledning af presteståhdets återremiss af framställningen i tolagsfrågan. Prosteständet. Statsutskottets utlåtande n:r 96, tillstyrkande anslag till inrättande af ettlandtbruksinsiitut på Alnarp i Skåne, bifölls gönom voterivg med 28 röster mö: 13. Under diskussionen yrkade doktor Sandberg anjagande af utgiftsafdelnipgens förslag att Alosrp först 1862 efter arrendetidens slut skulle till landtbruksinstitut användas, enär derigenom en besparing för statsverket af 175,000 rår skulle uppkomma, hvilket yrkanae understöddes af doktor Nordlander, som an såg billigt, att Skåne, om enligt ttskottets förslag ett landtbruksinstitut genast skall der inrättas, å:minstöne bekostade inlösen af arrendet, och prosten Runsten, som sökte visa, att Norrland långt mera var i behof af ett landtbruksinstitut än Skå ne. Utskottets förslag försvarades af prostarne Bertän och Holmberg, Bvilka sökte visa; att den at doktor Sandberg omnämda besparingen ej-skulle uppgå till högre belopp än 6000 rår. Samma utskötrts utlåtanden nris 98 och 90, afstyrkande väckta motioner om utförande på enskilt bekostnad af vissa delar af stamjernbanorna och om de för statens jernvägsbygnader, biföllos, det senare efter någon diskussion, hvarunder prosten Söderberg, lektor Sonden och doktor Santberg yrkade återremiss. enär de ansågö motiönärens förölag i första punkren billigt, att de städer, till hvilka jernYVägar kömmatt gå, utän ersättoiog lemna platser till bangårdar m. m. Utskottets förslsg försvarades af prosten 7ellbom, som ansåg en sådan föreskrift obehöflig, enär städerna nog sjelfmant skola göra ifrågavarande upp: offringar. Samma utskotts utlåtande n:r 100, afstyrkande väckt förslag öm inrättande af en ceitral:verkstad för tillverkning af -den vid statens jernbanor -nödvändiga materiel, samt ekonomiutskottets betän. kanden n:r 103, angående särskilta stadganden i afseende på minderåriga pefsoners ätivändande vid fabriker och handtverkerier, och n:r 104, i fråga om ändring i föreskrifterna angående allmänna bevåriagen, biföllos utan diskussion. Bevillningsuiskottets memorial np:r 16, hvari utskottet vidblifver sitt i betänkandet n:r 10 framstälda förslag om upphörande såsom så skilta beskawtningstitlar af afgiften till handelsoch sjöfartsfonden samt tolagen emot ersättning af tullmedlen, bifölls genom -tvenne voteringar, af hvilka den första, !om afgiften till handelsoch sjöfartsfonden, utföll med 29 ja emot 6 nej, och den senare; om tolagen, med 20 ja emot 15 nej. Uader den långvariga diskussionen yrkade kemminister Beckman, prosten Waåh-, lander och doktor Sandberg afslag å utskottets förslag i båda fallen; riksarkivarien Nordström yrkade bifsll till utskottets förslag i afseence på afgiften till haodelsoch sjöfartsfonden, men deremot afslag å hvad utskottet föreslagit i afseende på tolagen:: För bifall till utskottets förslag i dess helhet yttrade sig professorerna Lindgren och Agardh, dömprosten Knös och prosten Melen, den förstnämds af det skäl, av han ansåg frågan om afgiften till handelsoch Bjöfartsfonden vara af ekonomisk natur och således redan genom 3 stånds beslut afgjord, hvarföre ett afslag endast skulle föranleda att behandlingen af denna. fråga skulle invecklas och utdragas: Statsutskottets memorial. nr. 101; i anledning af) återremiss af voteringspropositionerna om vestra stambanan, lades till handlingarne, hvarefter ståndet åtskildes kl. 37, till 3. Borgareståndet; Uti dagens plenum, som börjades kl. 12,h; endast åtskilliga utskottsbetänkanden. — I öv den Bondeståndet. Ekonomiutskottets betänkande n:r 103 sta punkt: tillstyrker rikets ständer a UA om tt til ägg till 3 6 kongl. kungörelsen d. 22 Msj 1852 af innehåll, att den fabrikseller handtv.rksidkare, som beträdes med att hafrai arbete antagit barh öfver 12 års ålder, hvilket icke kunde förete intyg från :pastor eller skolstyrelse, att detsamnia inhämtat let i. folkskolestadgan föreskrifna minsta mått at sunskaper, åtminstone i innanläsning och religion, skulle böta 10 rdr rgs, blef föremål för en liten liflig lebätt, under hvilken Per Nilsson i Espö, Sköldberg, Mengel, Östman, Anders Persson från Nerike och a Månsson yrkade afslag, men Petter Jönsson och