tad på den sköna konstens verk, som: deras borgmästare vill inbilla dem och verlder. Men äfven detta oberäknadt, är det ju fullkomligt klart, att om samlingarne i Upsala och Stockholm förenas, så uppkommer derigenom någonting, som blir mera fullständigt, som i rikare mått kan tjena så väl de förveredande studierna sora den djupare vetenskapliga forskningen och tillika bli till heder för vårt land och af inflytande på allmänna folkbildningen, då dessa sanlingar i hufvudstaden bli tillgängliga för det största: möjliga antal personer, icke blott hufvudstadens egna inbyggare, utan äfven den mängd besökande, som från alla landsändar bitkomma. Då hr Stolpe, för att nedsätta hufvudstaden och dess invånare, på ett fiffigt sätt begagnar sig af de anmärkningar, som pressen på senare tiden heft att göra emot misstag och förbiseenden af stadens kommunalstyrelse, så skjuter han alldeles förbi målet. De satiriska och grofkorniga tillmälena drabba i sjelfva verket icke Stockholms allmänhet, som högljudt uttalat sin ovilja emot de offentliga dumheter och löjligheter, som han vidrör, utan den för hr Stolpe eljest så kära, sega och ihärdiga konservatismen, som låter en längesedan af allmänna meningen lifdömdå styrelse och representation för kommunen qvarstå i oförändradt skick och tillstoppar sina öron för allt hvad sundt förnuft och hyfsad smak ha att invända emot hvarjehanda abderitiska å:göranden. Det är just i detta hänseende, likgom i så många andra, som universitetets hitflyttning skulle utöfva ett högst gagneligt inflytande, hvilket skulle sträcka sig ej blott till hufvudstaden, utan i väsentlig mån äfven till småstäder och landsbygd, som i så många fall röna inverken af sed, ton och förhållanden i bufvudsaden. Hvad de större frestelserna i hufvudstaden angår, så är snacket derom så ofta och så grundligt vederlagdt, att det ick8 lönar mödan att dervid uppehålla sig, i synnerhet som det är klart, att genom en framtida jernvägsförbindelse mellan hufvudstaden och Upsala ungdomen skall bli delaktig af alla bufvudstadens lockelser och förströelser, utan att erhålla några af de fördelar, som hufvudataden skulle. gifva, om universitetet der vore förlagdt, och specielt utan att komma i-åtnjutande af det :umgängeslif i bildade familjer, som utgör det väsentligaste motgift mot frestelser till ett utsväfvande lefnadssätt. Vi vilja endast vända om herr Stolpes fråga, huruvida vyerna äro högre på Hasselbacken och Strömparterren än i Upsale, och i stället spörja: är det då en mera oskyldig, en mera fin och hyfsad, en mera idyllisk anda, som råder på Stora Förderfvet, vid Eklundshof eller å de i förhållande till stadens storlek enormt tal rika restaurationer, som lura i alla gathörn i Upsala? Ville herr Stolpe närmare och grundligt taga reda på förhållandena, så skulle han snart erfara, att Upsala alls icke kan förliknas vid Platos akademiska lund (hvilken i förbigående sagdt icke låg i en aflägsen vrå af Beeotien eller i det frejdade Abdera, utan i Athen), utan att det i många fall kan räknas just för ett sådant quartier latin, som hr Stolpe utan all grund fruktar skulle uppstå i hufvudstaden. Tillfällen till rummellif och utsväfningar saknas icke i Upsala, der en mängd I ynglingar, kryssande från Scylla till Carybdis, grundlagt sedvanor, som sedermera visat sin frukt i en förfelad lefnadsbana, hvilken frukt hufvudstaden sedermera ej sällan fått se fullt utvecklad. Förströelser af denna art skulle icke saknas, äfven om universitetet förlades till en långt mindre stad, och de skulle endast bli vildare och råare, ju mera den studerande ungdomen blefve dominerande på platsen, utan kontroll af en större civiliserad allmänhet, och skulle mera uteslutande tillgripas i samma mån som alla tillfällen till umgängeslif och ädlare förströelser saknades. Vill hr Stolpe ge erfarenheten något vitsord, så är det lät att hänvisa honom till hvad man erfarit i afseende på den studerande ungdom, som redan finnes i hufvudstaden, de talrika medicine studiosi, som här genomgå sin kurs, teknologiska institutets elever o. s. v. Manne dessas sedlighet står på en lägre ståndpunkt än studenternas i Upala, månne de föra ett mera yppigt och utsväfvande lefnadssätt? Hvar och en, som något känner ställningen på båda ställena, nåste erkänna, att ett motsatt förhållande ger rum. Berzelius, A. Retzius, Strinnholm och så månsa andra utmärkta vetenskapsmän vittna derom, att vetenskap och forskning här kunna trifvas och finna nödig ro på samma gång som vödig eggelse för sin utveckling. Det utomordentliga intresse, hvarmed t. ex. de Thaniska föreläsningarne under många år följts vf allmänheten, bevisa, att det är andra saker än snömos och hboprördt sockervattenp, som slå an på hufvudstadens bildade befolking, och förete ett märkligt motstycke till len mängd af föreläsningar i Upsala, hvilka 1iträtta ackurat lika mycket, som om de icke nölles, då de bevistas af två eller tre gäpande åhörare och alls icke äro ämnade att ned närmare uppmärksamhet och granskning höras, utan endast innebära ett olustigt, men ofta på sätt och vis lustigt nog fullgörande f ett i Jag föreskrifvet onus. Då hr Stolpe, efter alla sina, liksom pro sxercitio och still adelig öfning gjorda spärridter emot hufvudstaden, dock till slut förslarar, att densamma icke är absolut otjenig såsom plats för ett universitet, samt att ördelarne och olägenheterna väga jemt, bör nan kunna hoppas, att, om han lägger gycket och satiren å sido och allvarsamt betrakar saken, han till en annan riksdag skall sunna lära sig inse, att fördelarne äro långt lera och större, än han förestält sig, och oläsenbeterna till största delen existerande enlast i inbillning och fördomar. bi Et ct PI fan pg, Jä NE EE ER -—(3 kn nt nr I FR At AR I RR ne ek B— — Jr LO RR -ör om OR LITTERATUR. Atlas öfver Svenska krigshistoriens märkvärdigaste fältslag sam: Berättelser: om svenska lminchiotnmisno märnäre jr AR OD DR AL GÖ 2 MM IQ rt BA