vi äro för vår del öfvertygade, att olägenhe: erna för läroverken äro ännu vida Btörre af det hittills vid gymnasierna följda förfarandet, och att desåmma äfven endast till en ringa del afbjelpas genom den nya skolstadzans8 föreskriit om rektors utnämnande för fem är i sender. Ty så läcge iektorsbefattningen skall betraktas blott såsom ett bihang till någon af de redan förut tillsatta ärarebefattningarne vid samma läroverk — och så sker det ännu i den nya skolstadgan — blir det snart sagdt beroende af slumpen, om len i hverje särskilt fall kan tillsättas med tillbörligt afsee.de på de egerskaper, som dervid bikväl främst böra afses. Vi önska således framgång åt br Carlsons motion i detta hänseende; oeh om konsiderationer. skulle hindra förslagets antagände nu för samtliga läroverken, så finnes åtminston ingen anledning, hvarföre det ej genast skulle sntagas i: afseende på de föreslagna nya fullständiga läroverken. Emellertid iro vi, att äfven vid det nu antagna femåriga förordnandet de svåraste olägenheterna skulle kunna afhjelpas, om man ville åtminstone 1) anslå nödigt arfrode vid de fullständiga läroverken för någon särskilt person, som kunde bestrida skolans skonomi och bokföring, hvartill man lätt nog bör kunna fiona tjenliga personer, sva för iiten ersästnisg nog till och med gjorde detta bättre äg skolrektorerne, hvilka senare gåiunda befriades från göromål, som icke egentgen borde höra dem till; 2) icke åläggs -ktorerne större undervisningsskyldighet, än :om kunde erfordras för att väl lära känna ärjungarne, och som låter väl förena sig med deras egentliga åligganden såsom rektorer; samt i följd häraf 3) gifva dem aflöning i denna deras egenskap af rektorer, under iakttasande för öfrigt af stränga fordringar i afsende på kompetens till dessa befattningar. icke såsom nu hufvudsakligen blott i egenskapen, af lära:e. Skedde detta -— Viantaga tills vidare bott vid de fullständiga elementarläroverken — så skulle derigenom otvifvelaktigt redän en väsentlig förbättring vinnas. Särskilt bör afseende fästas på det ofantliga inflytande, som en kår sf sådane skolrekto rer, som vi ofvan äntydt; skulle utöfva på lärarebildningen, i det hvarje skola, der en sådan person funnes, kunde blifva en plant skola för lärare, ett slags lärareseminarium. Professor Carlson har i sin motion äfven, nu likasom vid nästföregående riksdag, med rätta för läfares bildande.. Han. har dervid, utgått hån det förslag, sem redan 1843 års skolrevision framstälde om inrättandet af sådana vid de bäda universiteten och issmband med ie uti universitetsstäderna förlagdarelementarläroverten. Behofve: af atstalter för detta ändamål är allmänt insedt och har äfven erkänts vid renne särskilta ,läraremöten ; men tankarne om lämpligheten af den nämda, af skolrevisionen föreslagna organisationen ha varit delade. Vi tillstå; att vi anse en ändamålsenliginrättning af sådana anstalter med afseende på elementarläroverkens behof vara den svårarte uppgifien i afseende på allt hvad som angår den offentliga undervisningen, och utgöra ett problem, som ännu ingenstädes blifvit på ett tillfredsställande sätt löst; De hör och der vid de tyska universiteten inrättade så kallade pedagogiska seminarierna äro så godt som uteslutande egnade att bilda ämnen till professorer-i den klassiska filologien, och uträtta för den egentliga lärarebildningen i öfrigt, enligt hvad allmänt erkännes, istet. Det storartade högre lärareseminariet (cole normale superieure) i Paris har äfven en uteslutande teoretisk karakter, visserligen vida mera omfattande än de tyska, såsom utsträckt till alla de särskilta vetenskapsgrenar, som äro föremål för undervisning i elementarläroverken, hvarföre denna anstalt äfven verkar ganska välgörande för bildande af vetenskapsmän och akademiske lärare i flera rik ningar, men äfven den uträttar i sjelfva verket föga eller intet för bildande af praktiskt duglige elementarlärare, hvarom här dock egentligen vore fråga. Det är endast genom den närmaste förbindelse med elementarläroverk och under ledning af utmärkte och praktiske skolmär, som detta ändamål kan vinnas, och dessa naturlige ledare för lärarebiliningen böra uppsökae vid de läroverk der de finnas. Då det icke finnes något skäl att antaga, att desse uteslutande eller ens företrädesvis alltid skola vars anstälde vid elementarläroverken i universitetsstäderna, kunna vi icke heller erkänna nödl vändigheten eller ens rådligheten af att ovilkorligen binda sådana anstalter vid läroverken i Upsaa och Lund. Må man derföre väl vid universiteten höja studierna för blifvande lärare, och må man utsträcka dessa äfven till oa fattande af den hittills i vårt land såsom vetenskap nästan alldeles försummade pedagogiken; må man bevilja de, härtill för universiteten behöfliga anslag, och må man, obe roende af den i alla-hänseenden för lärarekallet alldeles otillräckliga filosofiska graden, stadga en särskilt embetsexamen för blifvande lärare. Men må man icke anse den prattiska korsen såsom en bisak, hvilken skulle kunna på lediga stunder undangöras vid. elementarläroverket i universitetsstaden -samtidigt med idkandet af de teoretiska studierna vid universitetet. Vi anse den praktiska kursen i detta afseende vara af den vigt och af den natur, att den hvarken kan eller bör få genomgås förr, än de teoretiska universitetsstudierna redan äro afslutade, och följaktligen äfven att den då bör genomgås der, hvarest den bästa ledningen och de bästa efterdömena för tillfället finnas att tillgå, Då vi derjemte äfven anse den praktiska kursen bland annat och företrädesvis böra omfatta tienstoöfästat uppmärksamheten på vigten af anstalter AAA AE AK KR