STOCKHOLM den 28 Juli. Ola Månsson mot Aftonbladet. Våra läsare torde påminna sig, att riksdagsmannen: Ola Månsson från Skåne. anstält åtal. mot .dennactidnings: ansvarigeutgdvare tör.en, i Afconbladet n:r 182-för den Itsistlidne Juni införd artikel. för hvilken Hän yfkatosfsvar evligt tryckfrihetsförordningens 3 mom. 11 och 12.() Aftonbladets utgifvare har i dag. vid förnyad behandling af detta tryckfrihetsmål inför Stockbhölms rådstufvurätt, deruti afgifvit följande svaromål: Tills Stockholms Rådstufvurätt. Innan jag ingår i svaromål på de af riksdagsfullmäktigen Ola Månsson från Skåne, mot mig gjordå påståenden, torde -det tillåtas mig i korthet eriara om uppkorästen af det mål, i hvilket jag för närvarande har att svara. Jernovägsfrågan — denna för fådernestandet och dess framtid i ekonomiskt afseende ojemförligt vigtigaste fråga, som någonsin värit föremål för Sverges rikes ständers behandling — bar, såsom betant är; vid innevarande. riksdag föranledt en häftig strid, förorsakad icke allenast af riksdagsmännens olikå åsigter om hvad :om i främsta rummet borde anses såsom fåderneslandets val och det allmännas kraft; notan äfven, och måhändasicke mindre, af det i dylika-fall icke ovanliga -bomödandet ait få enskilta intressen framstälda och.geno odrifna,såsom. varande det-alimännas: -Ju--större de fördelar varit, som, i händelse af framgång, här skulle känna vinnas på det allmännas bekostnad, desto ifrigare ansträngningar i detta hänseende, desto häftigare strid melian de täflande.; Att denna siwid inom representationen äfven skulle få ett uttryck i den offentliga diskussio neninom pressen, var.maturligt och nödvändigt. En litisk tidning: skullesailtför. illa hafva. nppfylt sin tämmelse, on der underlåtit-attderåt egna uppmärksamhet och att, när en af fåderneslandets.vigtigaste lifsfrågor tycktes löpa fara att blifva behandlad or andra synpunkter än det allmännas, varna derför, efter bästa förmåga uttälärbrid den ansåg vara det allmännas, äfvensom rättvisans, billigheteos och klokhetens fordringar, samt med den rätt och inom. de, gränser tryckfribetsförordningen med grundlagens he!gd stadgat, söka efter förmåga motarbe:a de bemödanden, som gjordes i motsatt riktning och vöroaf beskaffenhet. att tillhöra offentligheten. Si dan har min uppfattning. , varit. af de skyldigheter, som ålegat mig såsom tidningsutgifvare; sådan den sfällning, som Aftonbiadet; oberoende af ala enskilta intressen, iätagit i denna fråga; sådan äfven den synpakt, hvarifrån dead artikel bör bedömas; i hvilken .ett, omdöme blifvit uttaladt rörande Ola Månssons förbållande vid jernvägsfrågans behandling inom det hedervärda boadeständet, och som är förev mål för det af högom emot mig aunstäldal åtalet. De som varit itillfälle att ;med..någoa..närmare uppmärksamhet följa. såväl å ena sidanAftonbladets behandling af jernvägsfrågan, som å ändra sidan de bemödanden som gjoris i mötsavt rikti skola — jag är viss derom —så vidt de icke Sjelfra varit förbliödade af det egnä partiintresset örktnna, att: åttinstons icke Aftonblådet der id Öfverskridit cen grän:, som både lag och samvete utstaka emällln tryckfrihetens rätta, för samhället gagneliga bruk och dess straffvärda missbruk. Att så icke heiler varit förhållandet med den nu af Ola Månsson åtalade ärtikeln, hoppas jag att en blifvande jury; skall finna vid opartisk. pröfoing af artikelös innehåll och vid öfvervägande afsde omständigheter, på. hvilka af cende dervid -bör göras och hvilka jag azsett tillräckligt att: bär endast antyds. Då Olw Månsson, efier ait först; genom. skrifseise till justitiekenslörn af den -l7ssisthdne Jani hafva i de mest högiwafvande ofd begärt åtal: 2noställande för den ifrigsvarande artikeln, sedemera och sedan junitiekanslern till en del efterkommit hans önskan, genom en ny skrifvelse till samma embete, någon tid deretjer sjelf begärt nedlåggandeaf det såldada pa hans egea kort förut Rjorda begåran förordnade åtalet, anser jsg den förstoämda skrifvelsen, såsom icke horande til! detta mål, hvari Ola Månsson numera blott uppträder, såsora. enskilt målsegande, icke heller nu böra utgöra föremål för nägot besvarande å min sidi; jagaioskräoker mig således härvid till att i kort: het besvara de påsiåenden Ola Månsson gjort i siv till rådstäfvurätten iogifna stämnidgsansökaing, och den vidare utreckluog af skälen dertili, som innefattag uti hans anförande till rättens protokoll för den 7 deones. j Ola Måaossoa säger sig anse den åtalade artikeln i dess helbes vara emot honom stmmädelig och ärökrän? kaade, .men har fästat sig vid en del ställen i artikeln såsom -dervid-mera-framstående. ..Deaisa siållen, hvilka således skule utgöra de esentliga bevisen för befogenheten af O:a Månssons änsvarspåstäende, äro följande: . 1. Artikelns början. innehåiler, säger Oia Månssön, att han, Ola Månsson, skulie för den såk, hav åtagit sig att såsom håapdilifigare bedrifva, b-gagnat alla möjliga knep och konstgrepp; och då en deF knep och konstgrepp vore af den beskaffenhet att den person, som utöfvat dylika, kunde derige nom kånnas förlustig heder och ära, iönebure detta yttrande. en ärekränkande smädelse, egnad att beröva Oia Månsson hass goda naran och rykte. Villigt medgifvånde, att en del knep och konstgrepp visserligen äro af den beskaffenhet, att den, som utöfvat dylika, bör anses förlustig hederockaraj och åfven Sttägånde möjligheten, att till-öeh med en riksdagsman skulle kunta göra sig skyldig till sådana, hyarom ock vårt fäderneslatids historia från äldre tider bär beklagansvärda vittnesbörd, måste jag likväl bestridå, att dessa uttryck på det ställe, hvarest de i artikeln förekomma, rimligtvis kunna förstås såsom ionebarande en så omfattande bety? delse. Det är för ådagaläggandet. häraf tillräck:igi att erinra om det sämmanhang, . hvaruti de af Oia Månsson .såsom ärekränkande upptagna orden förekomma... Uti den, ifrågavarande möeningen talas u: tryckligen om. den diskussion, som, aftonen förat (den-10: Juni). hade; förefallit i bondeståndet, och sammanbanget-visar tydligen, att med de alla. möjliga knep ochsckonstgrepp; som här. omtalas, icke förstås andra än sådana: finter: under talandet, som tälare icke sällan tillåta sig under debatten r att, öm de icke kunna vederlägga sina motståndares skäl, åtminstone försvåga intrycket af dessa genom att i stället, om möjligt, söka göra motståndarnesypersoner. eller egenheter till föremål för åtlöje, väcka ER till-grunderna för Lå da vörtygelse, geaom att-framleta mo elser i Cl fa och iår san Det förhåller Sig med såd:na talareknepuogefår som med de knep af ett annat slag, som stundom förekomma under krig, och som man brukar Källd krigslist; Bådadera tillgripas, när man känner sig för svag att kunna lita blott på sin egen styrka. ij dd det ena som det a vara mör:eller mindre ridderligt, mer, eller mindre akiniogsvärdt u moralisk sngunkt. AM vt omständighet Ag intefdera anses egentligån såsom något vätihederligt. () Se Aftonbladet n:r 159. RT