UTRIKES. -Den utländska posten medförde idag tidningar från London af den 15, Paris och Briissel af den 16 samt Berlin och Hamburg af den 17 dennes. g; FRANKRIKE. Franska polisen är fortfarande ifrigt sysselsatt att efterspana de i Frankrike spridda sammansvurne italienarne och har redan i sitt våld omkring 30, hvilka arresterats i Marseille samt på gränsen af Var och Jura. -Telegraftråden öfver Medelbafvet berättas nu skola inom kort nedläggas: Man lärer den I Augusti börja nedlägga tråden från Marseilte till Sardinien och derifrån till Algier. Omedelbart derefter kommer den andra undervattensledningen att företagas. Den skall föras öfver Malta till Alexandria. Ettengelskt bolag har öfvertagit dessa telegrafledningar för egen räkning och på egöt äfventyr. ENGLAND. Globe berättar, att sex regementen erhållit order att rusta sig till att afresa till Ostindien. . De engelska stridskrafternas förökning i Indien dels genom dessa regementen, dels genom de förut från England, Kina, Persien och Ceylon afsända förstärkningarne, uppgår till 25,000 man: En korrespondent från London till franska tidningen Pays tror sig,veta, ätt den af 2 divisioner bestående kinesiska expeditionshären skall reduceras till hälften, samt att öfverbefälhafvafvaren för denna expedition, lord Ashburnhawi,; nyligen erhållit instruktion att till en början inskränka sig till militäriskt besättande af Kanton, uti hvilken stad det engelska väldet formligen skall proklameras. Storhertigen af Toskana har-genom sitt sändebud i London . gjört reklamation mot den asylrätt, som Englatid skänkt Mazzini. Engelska regeringen har dock äfven denna gång upprepat det redan förut vid dylika tillfällen ifna svaret, att lägstiftning och häfdvunnet bak icke medgifva att bifalla toskanskä res geringens begäran, men att Englands styrelse skall låta bevaka Mazzinis förehafvande. De förut såsom förmodade omnämde åtgärder af kontinentalmakterna, rörande flyktingsfrågan. synas hafva varit inskränkta till denna och några andra dylika föreställningar från suvefänerna. Men någon af köntinentalmakterna gemensamt till England ifven not, rörande förvisning af de uti händelserna i Italien delaktiga hufvudmännen af den revolätionäre emigrationen uti Italien, har hittills icke försports. BELGIEN. Uti Gent har redan en längre tid oenighet varit rådande mellan rektorn och professorerna vid dervarande högskola. Professorerna hade, i anledning af kränkande utlåtelser af rektorn, hvars namn är; Serriäre, om den rådande andan inom universitetet och särskilt om några professorer, enhälligt beslutit att vända sig till inrikesministern med begäran om rektorns afskedande, samt att till dess denna fråga blefve afgjord undvika all beröring med honom. Mi nistern lemnadö dock ansökningen utan afseende, och hr Serrure egde nog Tod att stanna qvar på sin plats... Detta gaf anledning till-.en händelse, som torde vara utan exempel i universitetens annaler. Sommarferierna började,den 11 dennes; öch dagen förut borde. enligt lagens stadgande, professorerna sam: manträda under rektorng ordförandeskap, för att -besluta om läseprogrammet för följande läsår.; Kallelse utfärdades på öfligt sätt, men på den utsatta tiden infånn sig icke en ende af professorerna, Ordföranden, hr Serrure, var tillstädes, men som, han icke ensart kunde fatta. något beslut, blef, i strid emot lagens.stadgande, icke något programm för följande år utfördadt. . Naturligtvis kommer de icke att-stanna härvid aln Bi omer S ket hatad vid. universitetet; orden t I högsta grad liberal, lärer han på EN dågär slagit om tll den krassaste ultramontanism. a.