mera årligen alltjemt förökat sig genom de inkomster, som statens skogar lemaat, så att vid 1854 års slut utgjorde hennes disponibla tillgångar 236,415 rdr, allt banko. Inkomsterna hafva under decenniet 1845—54 öfverstigit. utgifterna i medeltal med 11,300 rdr årligen. id Det är alltså påtagligt, att hr Segerdahls ofvananförda uppgift är oriktig. I motsatt fall skulle ju kassan icke kunnat tillväxa, hvilket hon dock årligen gjort, fastän hon fått. vidkännas flera högst betydliga utgifter, bland hvilka vi särskilt vilja nämna: för inköp afsboställen åt jägeribetjening, likaledes för inlösen af lägenbeter å flera kronoparker, för flygsendsplanteringens befrämjande, för skogsplanterivgspremier 0. 8. v. Om icke hr Segerdabl vore en auktoritet. som i denna vigtiga fråza naturligtvis skall åberopas; om vi icke måste befara, att just af hvad åan anfört slutsatser skola dragas, för att motverka alla ändamålsenliga åtgärder till åstadkommandet af en bättre vård af statens skogar; så skulle vi visst icke ha vidtagit: den obehagliga åtgärden att framhålla hr Segerdahls visserligen oafsigtliga, men ändock anmärkningsvärda misstag. I hr S:s Sammandrag finnas äfven andre misstag af lika påfallande och lika vilseledande beskaffenhet, och hvilka, om de icke grön i tid, troligen skola vålla oreda. Rei sjelfva rubriken är, besynnerligt nog. ett stort misstag begånget. Deruti säges nemligen, att nämde sammandrag är grundadt på vårsräkesskaper öfver de under skogsstyrelsens förvaltnirg eller uppsigt stående skogarnen, Till dessa räknar hr S. äfven skronomarkerna, eller — såsom de rättare böra benämnas — öfverloppsmarkerna i de sex nordligaste länen. Åldra minst för skogsinstitutets t. f. chef kan eller bör det likväl vara obekant, att i fyra af dessa län; — nemli fa i Kopparbergs, Gefleborgs, Vester-Norr ts: och Jemtlands — finnes icke någon skogsstat. Vidare meddelar hr Segerdahl, att beträffande de tvenne förstnämda länen uppgift om hushållningen ej kunnat. erhållas; hvaraf der föreställningen måste uppkomma, att hr S. åtminstone eger fullständig kännedom rörande hushållaingen med kronomarkerna i de öfriga fyra . nordligaste länen, deribland i Vesternorrlands.och Jemtlands län; men hvad dessa sisttämda beträffar, är sådant desto mers omöjligt; som äfven å dervarande kronomarket: ännu icke någon hushållning blifvit införd. Hr S. har alltså antagligen icke egt någor tillförlitlig grund att tillgå för sina uppgifter i detta fall. De måste derföre äfven påtagligen vara otillförlitliga. ä .Dernäst uppgifver hr Sederdahl, att krono markerna..i Kopparbergs län skola innehålla 75,000 tuanland skogsbördsduglig marka; Hvarifrån är denna siffra hämtad? Sammandragets) rubrik innehåller svaret derpå: Från årsräkenskaperna för ett decenniump. Men rätta. förhållandet är, att hr Segerdabl omöjligen kunnat på. denna väg hafva erbållit nägon tillförlitlig kännedom om kronomarkernar inom detta läns vidd och beskaffenhet, af det ganska giltiga: skälet, att rörande detta finnas icke några räkenskaper att tillgå, och detta emedan ingen skogsbetjening derstädes äranstäld. Skogskomitn — uti hvilken hr Segerdahl var ledamot — har uti sitt betänkande (sid. 23) icke kunnat. åstadkomma någon annan uppgift rörande : ofvannämde markers beskaffenhet, än hvad.Jandshöfdingen i länet meddelat. Det är väl ock den, som hr Segerdabl begagnat, torde man föreställa sig. Men pu är verkliga förhållandet, att hvarken länsstyrelsen: eller skogskomitån tilltrott sig att kunna lemna någon. uppgift, ej ens en aproximativ beräkning, å skogsarealen. Hr Segerdahl har alltså, så vidt vi förstå, endast på höft angifvit ett tal utan all tillförlitlig grund, fastän det i sammandraget fått allt sken af bestämdhet. Den skogsbördsdugligas marken i Gefleborgs län ale SAR allenast till 25,000 tunnland. .; Men: skogskomiten åter beräknar (sid.:24) kronomarkernas areal inom; länet. pågrund af länsstyrelsens uppgift, till 60,49 tunnland: Rimligtvis bör mera lit sättas til! sistnämde uppgift, enär den grundas på de lokalkännedom; som länsstyrelsens underordnade ega och meddelat. Men lika njugg, som hr Segerdahl varit vidkommande skogsarealen inom nyssnämde län, lika frikostig har han variti afseende på Jemtland. Den skogsbördsdugliga marken der anslår hr Segerdabl till icke mindre än.630;000 tunnland. Hvarifrån bar hr Segerdahl hämtat detta respektabla tal? Från skogskomitåas betänkande måhända? Visst icke! Der upp: gifves nemligen (sid. 26) ordagrant: sÖfverloppsmärkerna (i Jemtlands län) utgöra 359,240 tunnland, hvaraf 136,936 tunnland redan ärc föreslagna till nybyggen, 11,481 tunnland att tilägRenbetesfjellen, och 57,038 tunnland tvist under Eade Af de öfverloppsmarker, som skulle behålla: för kronans omedelbara disposition, äro 38,401 tunnlånd beväxta med mindre skog, oduglig till annat än vedfång, 9587 tannland hafva skoz, tjenlig för sågoch bygnadstimmer, och å 7286 tunnland förekommel allmänt storverksträd, men det återstående sakna! alldeles skog eller utgöres af impedimenter. Den til Ljusnedals jernverk upplåtna trakt utgör 121,545 tunbland; hvaraf dock endast 21,994 tunnland 13 nd ansetts vara skogbärande.s Här hafva vi alltså — enligt länsstyrelsens uppgift xem skogsbördsduglig areal och TI, tunnland, eller i rundt tal 552,