ningsbanan, hvilken, såsom man tror sig känns både på signaturen och framställningssättet, var författad af cn ung ingeniör, som står i nära förbindelse med öfverste Ericson och är anstäld ;vid statens jernvägsbygnad (X). , Denne herre antog, sårom ett skäl till försvar för bangårdarnes förening, att öfverhufvui 1500 (säger femtoshundra)-skT gods dagligen skulle passera transito genom Stockholm, och upp gjorde på denna grund en ganska liflig målning öfver den trossarmå af åkare, som erfordras att föra allt detta gods från norr till söder eller, tvärtom, när jernbanorna komma i gång, såframt icke gemensam. bangård finnes inrättad, samt öfver den besparing, som således genom föreningen skulle åstadkommas: raen glömde dervid. upptaga. på: andra sidan någon afgift för denna föreningsbanas begagnande. Vi fråga med anledning häraf alla, som känna något till rörelsen i: Stockholm, hvad de tänka om denna beräkning. En icke obetydlig ledning för omdömet måste man kunna ega deruti, att Stockholm är en sjöstad, och att således åtminstone en stor del, ja, vi våga säga den största bland tyngre-varor, som äro ämnade att passera genom staden till andra orter, anländer sjövägen och jemväl kan aflastag till andra fartyg... Men. med afdrag af hvad.som här lossas till salu-eller för attföras: upp på torget och i magasirierna; huru mycket köres väl på axel dagligen för att omedelbart åter inlastas i andra fartyg? Äfven med inrymmande af en tvåeller trefaldig tillökning i t afiken genom jernvägars tillkomst. inser man således, att den ifrågavarande författarens uppgift är tillskuren på höft, och bär ett inre vittnesbörd med sig derom, att icke någon affärsman blifvit rådfrågad på förhand för att justera denna beräkning. Att detsamma kan sägas om flera andra. ibland de-vigtigaste delarne af hela detta -föreningsförslag, skola vi längre fram försöka att till full klarhet ådagalägga. Kostnaden för de arbeten, som erfordras till föreningsbanan, och för beredande af platsen till gemensamma bangården är uppgifven till tre millioner efter det första projektet och 2,730,000 efter ett senare. Mellan dessa kalkyler skola vi i sinom tid anställa en behöflig jemförelse, som torde kunna upplysa buru pass moget de kunna vara uppgjorda, och anmärka nustill en början, att häribland upptagas för fyllningen till en bank öfver Mälaren efter första förslaget 84,000 kubikfamnar med 696,000 rdr, och efter det senare 72,000 kub:kfamnar, med 576,000 rdr, då banken efter senare förslaget afser att gå mera rakt öfver fjärden och blifva kortare. Vi fästa oss mindre dervid, att den förra summan och famntalet ge pr famn 8 rdr 28!9,,:dels öre pr famn, den senare deremot jemt 8-rdr, då likväl den kortare påtagligen i proportion måste blifva dyrare pr famn, enär skoningar. och fästen för broar m. m. måste blifva desamma för båda. Äfven detta ådagalägger, att hr Ericson, som baft händerna ötverbopade med göromål på dessa tider och måst lemna undersökningen till underordnade, troligen icke sjelf hafi tid att nagelfara deras kalkyler, emedan han då säkert hade korrigerat sådana: smärre lapsus calami som det anmärkta. Men hvad garanti finnes för tillförlitligheten af den mätning, som grundat kostnadsförslaget i afseende på fyllningen? Den mest blygsamma fordran å ständernas sida vid ett så vågadt förslag som detta, hvilket går på millioner, vore väl att genom utskottet få veta; på hvilken undersökningsmans auktoritet den uppgjorda beräkningen stödjer sig, äfvensom huruvida undersökningen skett med kontroll af mer än en person. och vi våga nära nog påstå, att inom alla de svenska riksdagarnes historia icke finnes ett enda föregående exempel att något förslag till allmänt arbete, som i afseende på kostnaden ens närmat sig ditåt, blifvit till den grad lösligt och naket framlagdt för riksstånden, som denna fråga om Riddarfjärdens fyllning. Man säger visserligen, att öfverste Ericson alltid tillförene tagit till sina kostnadsförslag så tillräckliga, att man bör kunna lita äfven på detta. med fullt förtroende; För den enskilte mannen må detta gälla, icke när det är fråga om statsmedel; och te ständer hafva anspråk på hushållsaki t och noggrannhet i regeringens åtgärder, hvad slags exempel gifva de sjelfva i detta afseende genom att. ens upptaga till pröfning förslag, så lösligt framstäldå som detta? SN () Det bör här ej lemnas obemärkt, att hr Ericson haft den klokheten, att hvarken på riddarhuset eller i allmänna tidningar sjelf gifva sig ut på djupet med att försvara sina planer, hvilket deremot verkstälts af två hans adjutanter, hr N., hvilken i en sträng ton bemött bergmästaren v. Zweigbergks artiklar om Westgötabanan, och hr S., som skref det märkvärdiga svaret om föreningsbanan. DN TTT OM fv IR