ande n:r f1, angående reglering at utgitterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, hvarvid början nu gjorles med sjette punkten, om aflöningsstat (ör öfverlommendantsexpeditionen i Stockholm. Mom. a, der utskottet afstyrker bifall till beviljande af ået för öf zerkommendanten i Stockholm begärda arfvode af 1500 rår, bifölls på yrkande af friherre Tersmeden ch grefve Anckarsvärd, hvaremot hr af Klint förordade K. M:ts förslag. Mom. b, tillstyrkande att arfvodet för kommendanten i Stockholm må ökas till 2555 rår, bifölls på förslag af friherre Tersmeden, hvaremot hrr af Klint och Lefrån yrkade återremiss. medan utskottet skulle hafva misstagit sig om K. M:ts mening; för att nemligen, såsom rättsst är, szunna kommendera de lämpligaste personer till dessa platser, är nödvändigt att kunna gifva dem passande arfvoden, så att de utan tvång vilja emottaga dem ch detta kan ej ske annorlunda än genom att då gifva dem traktamenten efter resereglementet. Mom. ce, om arfvoden åt förste och andre adjutanterna, föriodrades, på hr Lefrens förslag, till 1000 rdr för förste och 730 rdr för andre adjutanten; utskottet hade föreslagit 900 och 400 rår. Mom. d och e, angående arfvoden åt vaktmästare, tillökning af skrifmaterialier och ersättning för tjenstehästar, biföllos. Sjunde punkten, angående kommendantstaten, bifölls med några små förändringar, hvarigenom lönerna bestämdes till: 1800 rdr för kommendanterasa i Waxholm och Karlsten, 1500 för den på Karlsborg, 1000 rdr för den å Kungsholmen; för öfrige kommendanter och gränsebefäirhafvare förekommer ingen förhöjning, utom för dem i Grisslehamn och Haparanda, hvilka, enligt adelns beslut, skola få 1000 rår hvardera, dock dervid den uttryckliga öoskan bifo gad, att åtkilliga onödiga platser måtte indragas och medel dertill derifrån bämtas. För adjutanterna bestämdes samma löner, som utskottet föreslagit, utom för den å Waxholm, för hvilken den höjdes till 730 rår. Med anledning af åttonde punkten, tillstyrkande en förhöjning af 22,350 rdr 75 öre rmt åt Karlbergs krigsakadermi, med det förbehåll, att den för kamreraren bestämda lönen af 1500 rdr skulle nedsättas till 1000 rdr, om han äfven hade annan tjenst med lön på stat, föranleddes en längre diskussion. Grefve Anckarsvärd och friherre S. Creutz hade visserligen mgenting emot bifall till punkten, men ansågo ståndet i sammanhang dermed böra ingå till K. M:t med en himställan, huruvida icke de för krigsakademien anslagna medlen kunde bättre användas till inrättande af en anstalt i hufvudstaden, der föreläsningar i dithörande ämnen kunde bållas, och der man skulle kunna vinna ett bättre resultat än som är fallet vid Karlberg. Hr Adelborg ansåg visserligen en reorganisation af verket nödvändig, men icke i den syftning, som de föregående framstält, ty en militärakademi måste finnas; yrkade bifall. Brr Printzenskjöld och D. G. Bildt förordade bifall till punkten, utom hvad angår det vid kamrerarelönen bestämda förbehållet. Hr Lefren instämde med dessa herrar och varnade för den rådande febern att organisera och reorganisera allting, utan att tillåta frukterna uppspira af de efterhand ioförda förbättringarne; hvilket åter föranledde hr Mannerskantz att anmärka, att man understundom måste göra klart för sig, huruvida en organisation är sådan, som statens väl kräfver, och om detta icke är fallet, måste mån reorganisera den; detta ansåg talaren vara nödvändigt med Karlberg och påpekade, med anlednirg häraf, det i talarens tanke oriktiga förhållandet, att sjökadetter instängas på landbacken och: undervisas tillsammans med blifvande landtofficerare. Hr Lefren försvarade detta senare förbållande, emedån det närer ett ständigt kamratskap mellan sjöoch landtofficerare, hvarigenom dessa alltid skulle i farans stund vara färdiga att med nöje bistå hvarandra, och icke, såsom i åtskilliga andra länder, stå i ett nästan fiendtligt förhållande till hvarandra. Sedan ytterligare hr Bråkenhjelm försvarat Karlberg och friherre Tersmeden uppträdt mot grefve Anckarsvärds förslag, bifölls punkten med den af hr Printzenskjöld föreslagna förändriogen: Det af grefve Anckarsvärd föreslagna tillägget afslogs med 62 röster mot 6; Nionde punkten, aigående allmänna garnisonssjukhuset, bifölls. Derigenom anslog ståndet en tillökving af 7071 rår 6 sk; i löner åt personalen, af 8298 rdr 94 öre till förhöjning för sjukhusets materiella behof, samt 300 rdr, jemte förut innehafde förmåner, till lön åt en prest på stället, Med afseende på tionde punkten, afstyrkande allt anslag för inrättande af en generalstab, yrkade hrr af Klint och Lefrn; att särskilt proposition skulle framställas till bifall för ett anslag at 4000 rår till resestipendier, och särskilt för den öfriga delen af punkten. Anslaget till resestipendier bifölls, hvarer utskottets afstyrkande förslag i öfrigt också bifölls. Elfte puokten; angående landtförsvarsdejärtemenets kommandoexpedition. Mom. a, bestämmande en fix summa af 3000 rår till lön åt expeditionschefen, bifölls, hvaremot mom. b, angående hästrationer, afslogs, och astog ståndet i stället K. M:ts förslag, hvarigenom ersättning beviljas för 6 hästratiooer. Öfriga föreslagna tillökningar biföllos. I Presteståndet. Fortsättning af 4:de hufvudtiteln. Då i förmiddageös plenum utskottets iöreslagna tillökning till krigsakademien på Karlberg beviljades, förhöjdes arfvodet tör kamreraren på prosten Berlins framställning till 1500 rår. Toktor Sandberg ansåg man borde vidblifva utskottets förslag 1000 rdr. Tillökningen till allmänna garnisonssjukhuset i 9:dpunkten med 15,770 rdr bifölls. I afseende på den föreslagne sjukhuspredikanten yttrade lektör Sonden, att det tillstyrkta arfvodet äf 300 rdr vore mindre än hvad mångea vaktmästare åtnjöt och yrkade dess förhöjning, såsom han föreslagit uti en vid riksdagens början väckt motion, hvars öde han icke kände. Doktor Gumelius ansåg en prestmans närvaro vara behöflig för själavården på sjukhuset och då ingen af regementspresterna kunde ålaggas detta, vore en särskilt prestman dertill af nöden, ör hvilken han tillstyrkte ett arfvode af 500 rår. Doktor Nordlander yttrade sig i samma syftning, hvilket ock blef ståndets mening. I 10:de punkten afstyrkes K. M:ts nåd. förslag till en förändrad organisation af generalstaben och to pografiska kårens införlifvande med densamma Doktor Nordlander ansåg utskottet hafva skal till sitt afstyrkande, men som frågan om det af K. M:r föreslagna reseunderstöd af 4000 rdr åt en generalstabsofticerare vore förbigånget, yrkade han återremiss. Riksarkivsarien Nordström framhöll olämpligheten af ett sådant sätt att gå till väga, hvarigeaom en ändamålsenlig utveckling af vårt militärväsende förhindras. Nar K. M:t begär ökade anslag för ett dylikt ändamål; vägras det af ständerna, emedan ingen organisåtionsplan är uppgjord. Här deremot, har K. M:t genom särskilt utsedde kommitterade uppgjort en fullständig organisationsplan för denna vigtiga del af militärstaten, och nu tycker statsutskottet att planen icke är ändamålstol.g, hvar före det anger sig böra afslå det äskade anslaget. Talaren: deremot ville tillstyrka bifall till K. M:ts proposition, så vida icke andra vida mera talande för afslag kunde anföras än dem -om finnas i re dt. Hyad avgår resestipendium åt officega lin pedraben: som bör sättas i tillfälle att ingar När om främmande länders militärinrätt(öre talaren d-t en särskilt sak af stor vigt, hvarHänvisade till yrkade återremiss. Doktor Gumelius utskottets utlåtande, hvaruti så många betänkligheter emot den föresla, ä gna planen voro upp tagna, att utskottets afsla, I N 3 8 syntes honom vara skä gen motiveradt. Förslaget om resestipendium omförmsles. endast. uti departementschefens utlåtande nen då det icke är uttryckligen upptaget i den kongl. propositionen, har utskottet icke. heller ansett sig gort upptaga ar YR Pröfoing, På samma sätt bär ätskoltet för Här sig med andra så beskafSE fran EP-osten BPerkn CllNfade att. statentekot