VR AE a NA or PR RR a St I PE ME RE nägenbeten att votera anslag uppkommit. Att el sådan misshushållniog äfven visat sig i afseende pi flottans medel kunde ej bestridas. Talaren bad at få anföra blott några få exempel i den vägen År 1854 hade ett större parti hampa skola för flottans bebof anskaffas genom entreprenad auktion. Flera spekulanter hade då gjort anbud Den, som erbjudit lögsta priset, hade antagits, me! endast han bade dervid fästat det vilkor, att anbu det skulle -förfalla derest krigsoroligheter lade hin der i vägen för leveransens fullgörande. Förvaltnin gen af sjöärendena uppgjorde derefter med honon kontrakt; men uti det intogs icke nämde vilkor. Di hampan skulle levereras, hade krigsoroligheter mel lan de tvenne stormakterna utbrutit, och hampan le vererades icke. Någon tid derefter ingick leveran tören med ansökan att från kontraktets uppfyllande blifva frikallad, åberopande det i anbudet gjorda sär skilta vilkoret. Sjöförförvaltningen tillstyrkte doch icke bifall till hans ansökan, utan föreslog, att å mi: nisteriel väg skulle licens för hampans införande be: gäras. Kopgl. Maj:t frikallade dock leverantörer från kontraktets uppfyllande, på samma gång som Kongl. Maj:t anbefalde uppköp af hampa under hand efter som denna vara just då oundgävgligen erfordrades till flottans behof. Uppköp skedde äfven, men till omkring dubbelt så högt pris, som med den förste leverantören betingats. På den affären ådrog sig staten en förlust af omkring 50,000 rdr. Vittnade icke detta om stor misshushållning P 1832 sattes linieskeppet Skandinavien på stapel. Det är ännu icke färdigt; till detsammas fullbordande har äfven vid denna riksdag äskats en ganska betydlig summa; men oaktadt det ännu icke varit i sjön, är. det dock af röta angripet. Fastän detta rejan i Septemter mänad förlidet år upptäcktes, hade ingenting derom i Kongl. Maj:ts proposition blifvit omförmäldt. Statsutskottet hade icke heller derom underrättat ständerna. Trovärdiga personer hade beräknat reparationskostnaden till 80,000 rdr. Vittnade icke äfven detta om swor missbushällning P 1854 hade för statens räkning ett stort antal gevär blifvit.bestälda i Lättich. På våren 1855 skulle de vara färdiga. Fastän Sverge egde en minister i Brässel oeh en generalkonsul i Antverpen samt hade utkormmenderat officerare att å fabriksorten besigtiga de förfärdigade gevären, så hvarken tillfrågades dessa om, eller hade de den omtanken, att anmäla det gevären icke blifvit färdiga inom öfverenskommen tid, men ångkorvetten Orädd afsändes till Antverpen, med den påföljd, att den, fastän efter någon tids dröjsmål på stället, blott kunde hemföra ett ringa antal färdiga gevär. Någon tid derefter af. sändes Orädd till Havre för att der aflemna Sverges bidrag till expositionen i Paris. På hemvägen anlöptes återigen Antverpen, och ett mindre parti gevär afhämtades äfven då. Längre fram på året ut gick Orädd ånyo till Antverpen för att slutligen afhämta de fullfärdiga gevären. Orädd kostade under dessa irrfärder omkring 2000 rdr dagligen. Om nödig omtanke iakttagits, så hade blott en enda resa erfordrats. Vittnade väl detta förfarande om klok hushållning? — Skall någon finna det underligt, om man under sådana förhållanden vill pruta på anslag, för att åtminstone förebygga missbushållning? Skulle någon apmärka, att hvad tal. nu anfört, egentligen tillkom statsrevisorerna att granska, så ville han dervid erinra, att bans afsigt blott var att framhålla den faktiska misshushållnipgen med rikets medel. Derjemte ville han upplysa, att de räkenskaper, rörande armån och flottan, som statsrevisionerna mottagit, alltid utgöra så digra luntor att deras noggranna genomseende omöjligen kunnat medhinnas, hvadan också granskningen af dessa aldrig blifver fullständig. I afseende på statsutskottets nu ifrågavarande betänkande, önskade tal. upplysning om hvad som rätteligen menades med i tabellen n:r 3 förekommande ord rörande ehefens i sjöförvaltningen af löning, fyllnad i Vice amiralslön från besparingarne, Derom förekommer ingenting. hvarken i den kongl. propositionen eller uti ut-kottsbetänkandet. Friherre Tersmeden fann att hr Mengel icke i allmänhet hållit sig till föremålet för öfverläggningen, kunde väl somjledamot af statsutskottet endast fästa sig vid en anmärkning riktad mot detsamma, nemligen att utskottet pgg Tre da ett anslag för linieskeppet Skandinavien, för att komplettera detta till segelfartyg, eharu det vore behäftadt med torröta. Af denna anledning hace icke heller utsk. tillstyrkt K.M. förslag att förse detsamma med ångmaskin, men kunde. icke anse oförenligt med hushållning att komplettera ett nära färdigt fartyg till.segelfartyg. Detta hade utskottet tillstyrkt, men ingalunda såsom hr Mengel förmenat dess förseende med inventarier. Grefve Platen tycktes hafva fattat utskottets utlåtande med afseende å flottans. reservstat såsom skulle officerare öfverflyttade. till reserrstaten få samimna äflöning som en tjenstgörande officer i samma; grad; så vore icke förbållandet, utan hade utsk. tillstyrkt ett maximum, eller att den, som öfverflyttas på reservstat, icke skulle åtnjata högre belopp än hans förut på stat innehafde lön utgör, hvadan löneförböjningar, som icke på stat uppföras, icke kunde deri inberäknas. Grefve Puke yttrade, med anledning af den begärda utredgningen af hvilketdera försvarssystemet skulle vara för Sverge fördelaktigast, att han trodde att om Gud fader sjelf stege ned och predikade för det ena eller det andra systemet, skulle hvaråera systemets motståndare likväl ej deraf låta sig. öfvertygas. Följaktligen vore det icke heller värdt för någon dödlig att söka bibringa någon öfvertygelse härutinnan. — I afseende å den punkt i betänkandet, som handlar om officerares förflyttning gå flottans reservstat, yttrade talaren sina betänkligeter mot utskottets förslag, som han ansåg overkdr Hvad hamplefveransenj angioge, så bade et vid anbudet fästade vilkor ej blifvit i kontraktet intaget och var följaktli en att anse såsom om det ej funnits till. Då lefverantören sedermera i nådeväg hos K. M. anhöll att blifva befriad från kontraktets uppfyllande, understöddes denna begäran icke af förvaltniogen af sjöärendena, som alltså icke hade något att härutinnan ansvara för. Att en del timmer i skeppet Skandinavien var angripet af torröta medgafs. Orsaken dertill var, att man, då bygnaden påbörjades, hade tillämpat ett i England just då uppfunnet system att, som det kallades, mura fartygen, ett system, som visat sig opraktiskt. Ean b3sigtning hade verkligen egt rum och trodde tal. att kostnaden för. skadans botande skulle gå till 15 å 16,000 rår, ingalunda till 80,000 som Mengelförmenat. Grefven yttrade slutligen några ord om Orädds expeditioner, beträffande hvilka han dock icke ansig sig böra ingå i något egentligt svaromål och syntes ban ej heller mycket underkunnig om sakens sammanhang, ehuru andra medlemmar af församlingen alltemellanåt I sökte sufflera honom med en och acnan upplysning. . Hr Palander trodde den ledamot af bondeståndet, som en kort stund förut haft ordet, ha förirrat sig in på ett område, alldeles främmande för ändamålet med de pågående gemensamma öfverläggningarne. Denne ledamot hade på flerfaldigt sätt anfallit talaren, som vore den ifrågavarande leverantören i och för den hampleverans, om hvilken han här talat; men då han ej lyckats i konstitutionsutskottet göra gällande sina anmärkningar, hade: han ansett till-Å ständigt angripa talaren i denna högtidliga stund. an hade väl icke här namngifvit honom, men i rio ståndet haie han äfven gifvit hans naton till odrdn Talaren försäkrade och bedyrade nu, med anåtgärder af, att han bade vidtagit alla möjliga förbin delsor 1. stått i hans makt för att fullgöra de velser. och en åtagit sig. Han bade afgifvitskrifmen då allt sar r.dispenser till höger och venster, : låten :..orgäfves, hade han slutligen funnit sig föranlåten ingå till K. M:t med begäran att, på grund af reglementena, som stadga att oförutsedda hinder befria en leverantör från uppfyllandet af ingångna förbindelser, blifva från kontraktets follgörande frikallad. Detta hade han begärt såsom sin rätt, ej såsom någon nåd, ty han skattade sig lycklig att änna aldrig Under sin hans ha 1.4 ec GV