afståndssom afgiftsberäkningen, sedan de; tid, då motionen i December månad sistl. å: väcktez, hvarföre efteråt några, deraf härflytande anmärkningar vidfogas. Motionen lyder: Ehuru delade tankarne än förut må ha varit on fördelarne af ett medelporto för bref inom hela ri ket, torde dock knappast någon nu finnas, som e; erkänner både beqvämligheten och nyttan af nämd: förändring, sedan den blifvit införd. Brefposten är dock i vår tid ej det enda medde lelsemedlet på afstånd. Den blixtsnabba elektrisk: telegrafen erbjuder nu tanken ett mera beslägtad: fortskaffaingsmedel, och långt ifrån att, såsom posten, nödgas framsläpa sin breflast, mil efter mil på tunga vägar, slungar elektriska telegrafen de ord som blifvit densamma anförtrodda, rakt till målet utan ait fråga efter om afståndet är hundra mil eller en fjerdedels mil. Ingea tanke kan derföre, synes mig, ligga närmare tillhands, än att, äfven vid den elektriska te legrafbrefvexlingen, allmänheten borde förunnas beqvämligheten och fördelen af ett medelporto, uta afseende på afstånd; ty, hvar kan ett sådant var: mera på sin plats, och mera rättvist, än vid ett fort skaffningsmede!, som ej har med afstånd att göra: Att härigenom, i synnerhet om portot tillika satte: billigt, begagnandet af telegrafen skulle mångfaldig. förökas, lider intet tvifvel, och sålunda skulle, pi samma gång en stor fördel bereddes allmänheten, en lika stor tillskyndas telegrafverket sjelft. Detta är dock ej helt och hållet blott en min förmodan. Jag har nyligen tilbragt någon tid i et. land, der ett likformigt porto för teiegrafbrefvexlingen är infördt, och haft tillfälle att deraf se verkningarne på nära håll. Inom hela schweiziska edsförbundet kostar en enkel telegrafdepesch, af 25 ord iaberäknade adress och underskrift, utan afseende på afståndet, 1 franc. Följden af denna enkelhet i förening med godt pris, har varit, att telegrafbrefvexlingen der fullkomligt, så att säga, ingått i folkbruket och blifvit en och hvar nästan lika nödvändig som den vanliga brefposten, hvarföre mar också behöft och kunnat utgrena telegraflinierna nästan öfverallt, ända upp på alperna. Jag tror mig derföre handla ej blott i allmänhetens, utan i telegrafverkets eget välförstådda intresse, då jag föreslår införandet af en medelportoafgift för telegrafdepescher, inom riket, utan afseende på afstånd, i stället för det nu gällande efter fyra särskilta afstånd af 25, 50, 100 och öfver 100 mil Jag har vidare trott, att den delning af telegrafdepescherna, som i 31 4 af nu gällande reglemente för telegrafverket inom riket är antagen, kunde förenklas. Der kallas nemligen en depesch af till och meå 25 ord enkel, en af till och med 50 ord dubbel; mer en tredubbel får innehålla ända till 100 ord, då en fyrdubbel åter blott får innehålla 125 ord och en femdubbel 150 0. s. v. Jag tror det vara af en särdeles vigt, att reglementet för en inrättning, ämnad att begagnas af den stora allmänheten, blir så lättfattligt och lätt att komma ihåg som möjligt, och anser derföre vida bättre, att undantaget till fördel för tredubbel depesch finge bortfalla. Af samma orsak borde inberäknas i ordantalet adressen och underskriften, med ett ord allt hvad afsändaren i eller vid sin depesch tecknar. Jag får då anhålla, att rikets höglofliga ständer ville, för sin del, besluta: 1:o att, utan afseende på afstånd, portot för telegrafdepescher, inom riket, måtte blifva, för depeseb af till och med 25 ord 1 rår rmt, för depesch af till och med 50 ord 2 rdr rmt; för depesch af till och med 75 ord 3 rdr o. s. v. samt 2:0 att, telegrafdepesch skall innehålla, först mottsgarens namn och adress, derefter texten, och sist afsändarens namn, hvilket allt i ordantalet inberäknas, äfvensom hvad annars kan af afsändaren, till meddelande till afsändningsorten, tecknas, såsom: tillsägelse om kollationering, vidare afsändning o.s. v. Instämmande i motionens syfte, tillägga vi några anmärkningar, föranleda af de nyaste förändringarne. Genom kongl. kungörelsen af den 24 Mars innevarande år är förhållandet nu så till vida ändradt, att afståndet mellan de orter, mellan hvilka telegraferas, hädanefter beräknas i rä linie, i stället för, såzom förut, efter telegrafledningens verkliga längd. Denna nedsättning blir dock mer än motvägd derigenom. att, enligt samma kungörelse, afståndet hädanefter skall räknas i geografiska i stället för svenska mil; hvarjemte man erhållit fem olike betalningsafetånd, nemligen 25, 50, 100, 150 och öfver 150 geografiska mil, i stället för de fyra förut gällande af 25, 50, 100 och öfver 10) svenska mil. Utom det ovanliga i beräknandet af afståndet i ett längdmätt, som för den stora svenska allmänheten ej är bekant, miste denna förändring på en mängå ställen ovilkorligen komma att bli en känbar förhöjning, i synnerhet på de två första och det sista af afstånden. 25 geografiska mil motsvara nemligen endast 1624 svenska mil; och 50 geografiska mil 33!V, svenska mil. Alla orter således, hvilkas inbördes afstånd är mellan 167; och 25 svenska mil, samt emellan 33, och 50 svenska mil, samt alla, hvilkas äfstånd är öfver 66?4, svenska mil, få genom denna nya taxa en tillökning af 1 rdr rmt för enkel depesch. Det är sant, att derigenom att afståndet numera räknas i rät linie och ej efter telegrafledningens krökningar, för en del ställen afgiften blir densamma som förut, och för en del äfven lägre än förut; men i allmänhet frukta vi, att den nya taxa, som är anbefald till utarbetning, torde komma att för flera orter utvisa förhöjning än nedsättning. Särdeles bör detta bli förhållandet på den långa, nästan raka linien StockholmHernösand (Haparanda) samt på linierna Stockholm-Jönrköping-Karlsbamn och StockholmKalmar-Karlskrona. Antagandet af ett 5:te betalningsafstånd är derjemte tydligen ett tillbakagående. i Hela denna kungörelse med det deraf följande nödiga utarbetandet sf en ny taxa, som blir den tredje vi haft inom tvenne år, bevisar, bättre än något annat, hur omöjligt det är att, så att säga, få någon fast fot, sedan man öfvergifvit princip och inträdt på godtycklighetens område. Det strängest principenliga vore nemligen naturligtvis, att hvarje depesch (liksom äfven hvarje bref då borde göra) betalade efter det afstånd den fortskaffades, d. v. s. visst per mil eller fjerdedels mil. Den oändliga mångfald af afgifter, som sålunda skulle uppkommit, skulle dock blifvit allt för besvärlig, att icke säga overkställbar, i praktiken. Man har derföre börjat försöka sig med s. k. rayons-porton, på samma sätt som man i många länder gjorde med brefportot, innan man kom till allmännare insigt af nyttan och nödvändigheten af ett enda medelporto. Att dessa rayons-porton alER Lä ee ET EA se