menes de Cisnerag aska, för att medsätta demsamma uti en ny graf i Madrid. TURKIET. Porten synes begagna den persiska regeringens närvarande , förlägenhet . för att få gränsregleringsfrågan afgjord till sin fördel. Turkiska sändebudet i Teheran, Hsidar Effendi, hace nyligen till persiska regeringen afgifvit en not i detta ämne. Den turk ske kommissarien; Dervisch pascha, bade på sin tid yrkat, att gränsen mellan Turkiet och Persien skulle dragas från Koi till Mohammerah, samt städerna Solmas, :Sumai, Kassam, Urmiah, Sulimaniehb, Hanigbie och Plusahab förklaras gåsom hörende till turkiska staten. Persiske kommissarien Mirza Dschafer khan protesterade deremot, och påstod, att det ej funnes något diplomatiskt dokument, hvarpå Porten kunde grunda sina anspråk. Men nu har Porten ur sina arkiver framletat tvenne firmaner, utfärdade af sultanerna Selim och Amurat, samt accepterade af Schah-Ghazi, genom hvilka bekräftas, att ofvannämde städer verkligen höra till turkiska riket. På grund af dessa gamla handlingar har nu Haidar Effendi framstält de förnyade anspråken hos persiska regeringen, samt yrkat att den af turkiska gränsregleringskommissarien föreslagna gränslinien måtte godkännas, och följaktligen de ofvannämde sju städerna afträdas. till Turkiet. PERSIEN. Enligt de senaste underrättelserna förberedde general Outram i Buschir en expedition mot Mobammerah, en befästad plats belägen på floden Kanuns högra strand, på det ställe der denna flod sammanflyter med Euphrats och Tigris redan förenade vatten. Beslutet att taga Mohammerah har blifvit föranledt deraf, att perserna derifrån varit i stånd att förhindra tillförsel af de lifsmedel engelsmännen uppköpt bland arabstammarne. Platsen, som säges ha starka befästningar och försvaras af 14.000. man, skulle angripas på samma gång både från sjöoch landsidan. AMERIKA. . Handelskamaren i Newyork har hos presiden.4 gjort framställning om en förstärklung af amerikanska eskadern i Kina. — Newyork Herald, tror sig veta, att en fredlig biläggning af tvisten mellan Spanien och Mexiko är att emotse. Ett utrotelsekrig var börjadt mot seminodindianerna, som icke vilja. lemna Floridas träsk och skogar, utan lefvst i beständiga fejder med de civiliserade, hvilka i dessa trakter anlagt mybyggen. Seminodstammen är den enda vilda indianstam, som ännu finnes qvar öster om Miszissippi, hvarercot många civilicerade indiankommuner finnas uti staterna Newyork, Michigan, Wisconsin och Mississippi. Det beständiga småkriget mot denna stam har kostat flera tus n menniskolif. Nu har man uppdragit åt ipdiazutrotaren Harney att företaga ett fälttåg mot denna stam och antingen jaga den öfver till Mississippis vestliga stränder, eller ock helt och hållet utrota densamma. Walkers här hade sammansmält till 400 ma och var kringräad af 5000 man fientliga trup per. Hans undergång ansigs nästan -oundviklig.