statsobligationer, som har kurs; har under flera å noterats såsom sålde till 20 ä 25-9; åf fominalvär det. På siffran kan skrifvaren häraf för tillfälle icke upplysa huru stor rabatt som egderum, då dett lån upptogs, men han vill med visshet minnas, at den icke öfversteg 50. ,. Antagom detta senare be lopp, och, att således för förskrifna 100 piaster en dast erhållits 50: Men icke: har landet blifvit lidand bärpå, ty om dess styrelse kunde anskaffa penninga till dess inlösande efter nuvarande kurs, skulle ji liqviden af hvarje reverserade 100 piaster kunna sk med högst 25 piaster, då således landet de fact gjorde en kapitalvinst på hvarje 100 piasters obliga tion. af 25 piastör eller falla 100 pröcent: Men om äfven, utan att förutsätta ett sådant fal lande af priset å en stats obligationer, att dess upp köpande kunde bereda kapitalvinst åt låntagaren, ma: arttager såsom gifvet, att den obligation å 100 rdr som man utfärdat med en rabatt af 10 ?, och alltsi derför endåst erhållit 90 rår, skulle om en viss tic t. ex. 10 år till sitt fulla belopp inlösas, så beror jr i allt fall låntagarens fördel eller förlust helt och hållet på beloppet af den utfästa räntan. Har denne t. ex. valet att få låna 100 rår al pari emot 5 4 ränta, eller samma belopp med 10 procent kapitalrabat mot 3, ?V, ränta, så år ja gifvet det senare låne sättet fördelaktigare. I förra fallet erfordras efter 10 åri förlopp till godtgörelse af de erhållne 100 rdr å5 150 rdr, eller 50 procent mera än hvad som bekom. mits. I senare fallet, eller der jag erhållit 90 rd: mot förbindelse å 100 rdr å 3!, procent, måste jag till liqvid 10 år härefter anskaffa 100 rdr435, till sammans 135 rdr, således likaledes 50 procent mera än det erhållna kapitalet. Således äro begge lånen vid ett så beskaffadt liqvidationssätt af alldeles enahanda fördel, men om jag besinnar, att å statslår räntan vanligen halfårsvis, eller i bästa fall en gång on: året, erlägges, så har å parilånet en årlig ut gift erfordräts af 5 rdr för hvärje upplånt 100 rår, men å 90 procent-lånet endast 3!, rdr. Mycket skulle visserligen vara att vidare anföra i detta rikhaltiga ämne, men skrifvaren fruktar med skäl att redan nog länge hafva pröfvat redaktionens goda vilja att låta trycka och allmänhetens lust att läsa hvad han haft att andraga. Genom det redan sagda BKoppas han hafva ådagalagt, att det icke är hvarken ovanligt eller så farligt som det låter, att göra statelån med beviljande af kapitalrabatt. Vi svenskar äro med rätta stolta öfver vår lyckJiga, i hela Europa exempellösa finansiella ställning; men vi skulle mycket bedraga oss, om vi trodde, att vi från vår aflägsna Nord äro mäktiga nog att stifta nya lagar eller införa nya sedvanor på den europeiska penningmarknaden. Måtte derföre rikets ständer, om de vilja med säkerhet påräkna att erhålla statslån till genomförande af det stora industriella företag de hafva för händer, taga sig till vara för bestämmande af sådana vilkor, att hela saken omintetgöres. Stadgas vilkoren för stränga, erhållas inga penningar; göras de åter till siffrorna så rymliga, att lån skola fås under alla förhållanden, är det att befara, att vår statskredit lider mehn deraf, ty att de stora bankirhus, hvilka vanligen afsluta statslån, tillhöra ett slags skrå, som skulle göra gemensam sak för att begagna sig af en af rikets ständer åt deras ombud för lånens afslutande gifven stor sifferlatitud, kan icke betviflas af någon, som är närmare bekant med förhållandena. Den på en äylik sammanhållning statslånsbankirerna emellan tviflande hänvises eljest till uppmärksammande, huruledes det nyss afslutade kontraktet om de stora ryska jernvägsbyggnaderna blifvit fördeladt proportionaliter på Europas alla förnämsta bankirhus. Bäst och fördelaktigast skall målet troligen vinnas, om åt ständernas ombud med obegränsadt förtroende öfverlemnas att handla efter sig företeende omständigheter. , PF. Å. Då vi måste uppskjuta vårt svar till en annan dag, bedja vi de läsare, Beom intressera sig för ämnets utredning, att emellertid jemföra insändarens uppfattning deraf med den framställning af den motsatta åsigten, som redan är gjord dels i våra artiklar i n:r 75 och 77, dels uti artikeln i gårdagsbladet om jernvägsfrågans finansiella sida. gr oo TN