lättast kunde hålla stånger mot det växande ooh på hela verldsdelen allt tyngre tryckande Ryssland. Nu se vi en likartad företeelse. Det är den: verksamhet, som i Tysklands grannländer på andra sidan om Östersjön allt mer och mer utbreder de under benämningen Skandinavismen sammanfattade id6erna. Att dessa hos oss i början väckte blott ringa uppmärksamhet är just icke något bhugneligt tecken och vittnar om en i detta hänseende icke rätt-klar insigt om den allmänna europeiska ställningen. Ty skandinavismen skall, om den blir verklighet, på et genomgripande sätt omgestalta icke blott Sverges, Norges och Danmarks, utan ock hela Europas förhållanden. På hela venstra flygeln af vårt statssystem, hvilken vetter mot det oerhörda ryska rike; skall den alstra ett alldeles nytt sakernas läge. Mea intet icke-skandinaviskt land skall af denna omgestaltning skörda större omedelbar fördel, än Tyskland och i synnerhet Preussen. Denna makt har, gent emot Ryssland, under de sista 50 åren och i synnerhet under. de sista årtiondena haft en sådan ställning, att den, för att: vinna en stödjepuukt, icke haft mer än ett val: att stödja sig på Österrike; Man känner den afund, som af ålder varit rådande mellan de båda tyska stormakterna. Denna har stundom varit så stor, att Preussen rätt ofta föredragit att i första hand vända sig till Ryssland, hellre än att stödja sig på Österrike. Om Sverge, Norge och Danmark blifva ett statsförbund, så får Preussen flera stöd att välja emellan. Den nya unionen i Nordea skulle visserligen ännu sakna kraft att med tyngden af en stormakt häfda sin plats i det europeiska systemet, men en betydande militärmakt och — hvad som vill säga ännu mer — rik på i militäriskt afseende ytterst vigtiga punkter, skall den dock blifva. Den skall, i händelse af krig, kunna ställa 200,000 man under fanorna, hvilket vida öfverstiger hvad England förmår åstadkomma i Eur:pa, och som skulle vara mer än tillräckligt för att i förbund: med Preusse: möjliggöra ett krig mot Ryssland. Härtill kommer. att detta statsförbund skulle representera en icke föraktlig sjömakt.v På ett annat ställe yttrar Nationalzeitung, satt man nästan kan vara frestad att skänka hr Scheel sitt medlidande; ty för danska: och svenskar gäller han såsom en tysk mi nister; tyskarne åter betrakta honom såson mera dansk än hans danska kamrater. Augsburger . allgemeine Zeitung anfaller i en skarp artikel, hr Scheels not ifrån tysk synpunk: och visar, huru hans försäkran, att det nationella danska partiets farhågor för en tysk inbland ning i Danmarks angelägenheter medelst helstatsförfattningen , äro öfverdrifna, innebär et talande vittnesbörd derom,. att han icke tillmäter tyska förbundet något inflytande p: Holstein och Lauenburg.