medeltal öfver; 7 4. ; Det franska lånet af 1849. likasom alla de föruträmda förskrifvet till 5 procents rävta å nominalbeloppet, upptogs efter 75 procents kurs, d. v. s. med 25 procerts kapitelrabatt, o. 8. v. Man påminne rig de nämda ländernas tilstånd vid de betecknade tidpunkterna, och man skall uti de anförda exemplen, hvart:l! ännu många flera kunde läggas, finna bev nog, burusorm kapitalrabatten företrädesvis större eller mindre mån måst anlitas, allteftersom staternas kredit genom krig eller revolutioner varit mer eller mindre skakad. Finansie! Österrike och Preussen 18:8, i Ryssland 1826 och 1828 (turkiska kriget), i Österrike 1823. i Brasiiien och Cuenos Ayres 1824 o. s. v. Det bar således erligen sin riktighet, att förfarandet varit antagei och godkändt i många länder, men detta bevisar ingenting emot des förkastlighet för hvarje stat, som icke af nöden tvingas stt underkasta sig ovärdiga vilkor för att erhålla penningar. När en stats kredit är rubbad, måste der för att erhålla penningelån lofva kapitalisterns högre rär ta, än den eljest gängse. Regeringen blyges likväl att öppet erkänna för na tioner, ait den måste betala 7, 8, 9 eller 10 rocents ränta å de lån den upptager, och ställer derföre gerna så till, att det må se ut som om hon endagt betalade 3, 4 eller högst 5 procent. Det verkiiga förbållandet döljes sålunda, åtminstone till en tid, för den stora menigheten, som skall betala fiolerna. Det: är det ena skälet tJl uppkomsten af statslån med kapitalrabatt. Om den moraliska halten af detta skäl torie det ej vara nödigt att spilla månza ord. . Såsom ett annat skäl för dessa slagg lån plägar anföras, att de skola vara mera be gärliga för kapitalisterna. Och skälet til! denna större begärlighet är åter, att ju lägr: en obligation till en början står under pari, desto större tyckes spelrummet vara för kursens möjliga stigarde. En obligation, utstäld på 100 rdr, men som erhållits för 75 rdr, anses nemligen , ehuru löpande med lägre ränta å nominalbeloppet, kunna lättare stiga till 80, 96 eller ännu högre, än en sådan, som betalts al pari, om ock löpande med motsvarande högre ränta, kan stiga i samma förhållande. Bankherrarne, zom öfvertaga låne: utan att sjelfva ega de millioner de åtaga sig att utlåna, under beräkning att erhålla penningarne genom obligationernas: försäljning till andra, hafva sålunda större Ytsigt att förtjena på denna föreäljning vid Jån med kapitalrabatt, än utan eu sådan; och rabatten öppnar tillika äfven för afsämarne i andre hand ett vidsträcktare och tacksammare fält för börsspelet i fonderna. Detta skulle så!edes äfven vara den finansiells fördelen af dessa slags operationer. Bedömandet af dess värde beror, gåsom man finner, till en hufvudsaklig del på det värde men vill til e:känna det ifrågavarande börs spelet med stet:papper i allmänhet, hva:on tankarne kunna delade. Vi läta emelteriid dessa spekulationer gälla allt hvad kunna ech antaga, att beredandet af tillföll fil så beskaffade spekulationer länder till fö ii för böremännen och kapitalisterna. Friå: länder det äfven till fördel för det för staten? Eller uppstå icke deridra sidsn för denna olägenheter, sem över elarne ? Utan att hör inlåta oss närmare på frågan om fondsystemet och dess följder i allmänhet, hafva vi för tilltället att inskränka oss till betraktande särskilt af den verkan i fi narsielt hänseende, som kepitalrabatten vid statslåns upptagande medför för staten. Det för dagen inskränkta utrymmet nödgar oss lisväl att till en annan dag uppskjuta fortsättningen af d undersökning. ARS OSKAR 2